Category: Vardagsreflektioner

Då är jag åter tillbaka på Rådhuset efter några veckors ledighet. Ännu råder lugnet och det finns tid att tänka ut vad vi bör ta tag i. Själv tänker jag bäst när jag skriver. Jag tänker med pennan och det är först när jag skriver som jag ser vad jag menar och tycker. Egentligen är det bearbetat material från en springtur. När tänker du som bäst? Finn ut det och se till att vara där då och då.

Idag sjönk även  temperaturen och utanför fönstret såg jag människor gå runt i jackor och jeans. Vi får väl se om värmen kommer tillbaka. Eftersom det är högsommar finns det stor chans till det.

Det ska även bli spännande att starta upp hösten med vår nya partiledare Nyamko Sabuni och partisekreterare Juno Blom.  Det är mycket som ska falla på plats och de ska hitta sina nya roller. Och i november väntar landsmöte. Continue reading “I morgon är det augusti”

Idag har DN återigen skrivit om hur du kan övervakas via din mobil. Genom olika appar kan ditt rörelsemönster kartläggas. Det är lätt att stänga av dessa funktioner genom platsfunktion i appen, men det är inte alltid man tänker på att göra det. Information om dina vanor kan sedan säljas vidare.

I det digitala samhället är vi övervakade hela tiden och ska du leva under radarn får du anstränga dig. Det finns övervakningskameror på all kollektivtrafik, på torg och i affärer. Dina inköp registreras och kan följas av såväl bankpersonal som av ICA:s kundregister.
För att undkomma att dina köpvanor registreras måste du betala med kontanter. Det blir dock allt svårare i och med att allt fler butiker, hotell och restauranger blir kontantfria. Utvecklingen mot ett kontantfritt Sverige går med rasande fart och bedömare räknar med att kontanterna kommer att vara helt bort om fyra år. Anledningen till att många butiker med flera slutar med kontanthantering är att det är dyrt och krångligt. Man säger sig även slippa risk för rån.

Unga person som står i kassan är så vana att alla blippar sitt kort vid betalning, att om de får kontanter och tvingas fundera över hur mycket kunden ska ha tillbaka så blir det problem. Jag har vid några tillfällen blivit åskådare till hur de enklaste transaktioner vållat stor huvudbry hos ung personal i glasskiosker. Det sägs att det bästa sättet att lära sig räkna ut summor fram och tillbaka är just att hantera pengar. Men dessa är då snart ett minne blott. En eskalerande utveckling som avvecklar ett betalmedel utan minsta politiskt beslut. Continue reading “Sluta övervaka mig!”

Under tre veckors tid, från den 15 april tills idag, har några kameror rullat live och man har kunnat titta på Svt play på några områden utefter en känd, uråldrig älgvandringsled norr om Junsele, över Ångermanälven.  Programmet har haft över tre miljoner tittare, vilket berättar att det är uppskattat. Men vad är det man ser? Ja, mest porlande vatten, fallande snö och stilla skog. Då och då bryts tystnaden av en pipande fågel som hörs i bakgrunden. Plötsligt kommer en räv. Det regnar. Continue reading “Den stora älgvandringen avslöjar”

Pojkar läser dåligt och det beror på att de läser för lite. Det är väldigt många som går ut grundskolan utan att ha läst en enda bok. Att läsa är bra på många sätt. Du lär dig stava och får ett ordförråd, lär dig nya saker och erhåller erfarenheter från andra världar utan att behöva resa. Litteratur är en skatt tillgänglig för alla. Även om det finns många flickor som också läser för lite, så är skillnaderna stora. Att pojkar halkar efter i skolan är en jämställdhetsfråga som måste tas på allvar.

Är då lösningen på detta att sätta samman en litterär kanon som alla ska läsa i skolan? Nej, det tror jag inte. Självklart kan man visa och gå igenom klassiska verk – äldre och nyare – som man bör känna till. I litteraturhistorien får elever bekanta sig med dessa verk, utan att de läser samtliga. Det är bra att veta vem som skrev, när och handling. Avsnitt kan läsas ur Det går an och romaner ska sättas i sin kontext. Det är bra med förteckningar över stora, svenska verk. Och sådana finns. Continue reading “Nej till litterär kanon”

Årsdagen för Benny Fredrikssons dödsdag uppmärksammas idag i en stor intervju i DN med hans änka Anne Sofie von Otter – världsberömd mezzo-sopran. En otroligt fin intervju av Björn von Kleen, som ger ett ärligt porträtt.

Anne Sofie berättar att Benny inte klarade av att hantera anklagelserna mot honom metoo-hösten 2017. Han gick in i en djup depression som slutade i döden inom loppet av knappt fyra månader. I Bennys fall förekom aldrig anklagelser om sexuella ofredanden, utan istället hade några trätt fram och vittnat om ”despotiska fasoner”. Aftonbladet som publicerade anklagelserna mot Benny har klandrats. Radioprogrammet Medierna tar upp det.

Continue reading “Tid för eftertanke”

Hej Lena,

Jag tänker mycket på dig i dessa dagar eftersom du är en av få som lyckas sätta fingret på sånt som skaver illa, när ingen annan gör det.  Tack vare dig har jag blivit mera observant på visst jag stöter på.

Lyssnade nyligen på ett radioprogram som hette ”Den troende kroppen” och de talade om tro och känslor inför kroppen – eller hur de två hänger ihop. Programledare var Stina Wollter. Lyssnade till två intervjuer med två kvinnor, där den ena klätt av sig och den andra klätt på sig. Continue reading “Brev till Lena Andersson”

Idag är det den första mars och ljuset har återvänt. Även om det är mörkt igen klockan sex, så är det enorm skillnad mot hur det är i december. Som om man glömt.

Det allra mörkaste jag har upplevt i hela mitt liv var faktiskt bara för en kort tid sedan. Närmare bestämt morgonen den 29 december i Klitmöller. Vi gav oss av tidigt i ottan. Det var ingen snö på marken och det var släckt i alla husen runtomkring i den lilla byn. I övrigt är det bara hav, sand och gräs. Det var så mörkt att jag inte såg mina händer! Ett fullständigt kompakt mörker! Det var som om jag hade en svart mask för ögonen. Famlade mig fram mot bildörren.

Liknande känsla kan jag få i Göteborg i december. Svårt att se sina fötter när man går ut på morgonen och svårt att se husen i stan. I Lappland när jag växte upp så upplevde jag aldrig att det var så mörkt. Snön gnistrade alltid och när det var fullmåne och norrsken så var det ljust som den ljusaste sommardag.

Men nu är det vårljus. Det är något alldeles särskilt med det ljuset. Kanske för att det rymmer ett sådant hopp? Vi hoppas ju alltid att vi är på väg mot något nytt. Jag önskar att den känslan aldrig kommer att överge mig. Kuttrande ejdrar, morgondis när havet sakta värms upp och dimmor som sedan skingrar sig. Continue reading “Ljuset har återvänt”

Vi går mot ett samhälle med självkörande bilar, som en del i automatiseringen, digitaliseringen och robotiseringen i samhället. De självkörande bilarna är redan i bruk och snart introduceras självkörande bussar. Det blir jättebra med bussar som kan cirkulera inom en ram och stanna mjukt. Faktum är att det är säkrare med självkörande fordon, eftersom de inte ”går av banan” eller kör på någon. Kommer en person i vägen så stannar den när känsliga censorer finns. Självkörande truckar har funnits i många år inom industrin. Där dessa används är olyckor sällsynta.

Men många tycker det känns otryggt att åka i en buss utan chaufför. Därför håller man på att utbilda bussvärdar som skall jobba på de självkörande bussarna, eftersom många ännu känner tveksamhet och obehag inför tanken. Continue reading “Hur blir det i framtiden?”