Är du en sån som svarar eller en sån som inte svarar?

Det går att dela in människor i två undergrupper: de som svarar och de som inte svarar. Generellt sett är det de äldre som alltid svarar och de yngre mera sällan. Men undantag finns såklart.

När det handlar om att svara i telefonen, svarar de äldre alltid. Det hör ihop med den gamla telefontiden. Att man svarar när det ringer, helt enkelt. Idag ser du vem som ringer på din mobil och du kan ringar upp senare, skicka meddelanden o s v. Oftast har du inte tid att svara exakt när det ringer. Men jag tänker inte på telefonsamtal i första hand. Jag tänker på övriga meddelanden, som mejl eller message och kommentarer i sociala medier.

Att inte svara är en handling av olika karaktär. Det kan vara nonchalans eller slarv. Eller att man inte bryr sig alls att svara – förstår inte frågan, kanske. Men inte sällan är det en maktdemonstration. Att man inte tänker lägga energi på att kreta ner ett par ord till just den här personen.

Ghosting är idag ett etablerat begrepp. Jag har hört att det började inom dating-branschen. Att när den ena inte var intresserad av att träffa den andre igen, så svarade hen helt enkelt inte på nästa propå. Att hen på så vis skulle ”get the message” – åtminstone efter en tid. Därefter har fenomenet, eller beteendet, spridit sig till andra områden, som till arbetslivet. Att efter en anställningsintervju inte få något svar. Eller inom ett företag finna sig i att inte få svar.

Men nu har det även blivit vanligt i övriga kontakter. Att man kan välja att inte svara. Det finns även “halvvarianter”, likt ett roligt svar jag fick en gång som löd: ”som du förstår så är jag väldigt upptagen”.

Den grupp som svarar då? Jo, de som ingår i den gruppen tillhör de trevliga. Att svara, även om svaret inte är det personen man svarar vill höra, eller att svara mycket kort. Dock ett svar. En del behöver lära sig att det är okej att leverera ett svar som är trist nekande.

Till vilken grupp sällar du dig? Vilket val har du gjort? Vi lever i ignoransens tid.

Friskolefrågan på Landsmötet

Det finns sådant som måste åtgärdas och alla former av system måste kalibreras med tiden. Vårt skolsystem är inget undantag. Men eftersom friskoledebatten idag präglas av rena felaktigheter, finns litet utrymme för nyanser kvar. Tyvärr.

Under årets Landsmöte som Liberalerna höll i Linköping i helgen, sade jag några ord även om friskolan. Det är svårt att få möjlighet att gå upp i talarstolen och säga sin mening – särskilt under de pass som engagerar. Förhandlingspasset om skolan var ett sådant. I samma stund som ordföranden säger att “det är nu fritt att anmäla sig till talarlistan”, trycker alla som vill säga något samtidigt på den digitala ikonen, vilket gör att det blir en slumpgenerator där tusendels sekunder fördelas och avgör vilken plats du får. I och för sig inte så stor skillnad mot hur det gick till tidigare, när man sprang fram för att ställa sig i en kö och lämna in en begära-ordet-lapp. Folkpartister knuffar inte varandra utan är över lag mycket väluppfostrade.

Mitt anförande – vilket kortades ned till 90 sekunder:

“Fru ordförande, övriga delegater. I somras fick alla medlemmar en Q:s and A:s gällande kommande åtstramning i friskolefrågan. Den var slarvigt skriven med en tonalitet av att vi är motståndare till friskolor. Med formuleringar som “man har gjort vinst på dålig kvalitet”, och “kommer inte friskolorna bara att hitta på nya sätt att kringgå dessa regler” insinuerades att Liberalerna har konsensus i frågan.

Var finns det liberala försvaret för en av de största egenmaktsreformerna under 1900-talet? Var finns insikten om det värde friskolor tillfört den svenska skolan? Det som skulle bli en utveckling av friskolan har förvandlats till vänsterpropaganda.

När något upprepas tillräckligt många gånger kan det framstå som sant. Felaktigheter som ständigt upprepas är att de kommunala skolorna är underkompenserade – det stämmer inte. En ny rapport som svart på vitt visar detta tigs ihjäl av media. Att kommunala skolor tar emot en massa elever som måste lämna en konkursdrabbad friskola – visa hur många exempel det finns på detta? Det byggs berättelser av indicier.

Ja, det finns friskolor som missköter sig. Ingen elev ska gå i en dålig skola. Men om man lyfter blicken över landet är det hos de kommunala skolorna problemen finns. Låt oss lära av friskolorna istället – nu när skolministern lanserar “ordning och arbetsro” – något friskolor kan. Om de förslag som nu kokas blir verklighet, kommer valfriheten att vara ett minne blott. Glöm inte att skolan står och faller med friskolor där 400 000 elever går. ”

Continue reading “Friskolefrågan på Landsmötet”

Granska bankerna hårdare

Jag har skrivit om vilken makt bankerna har över samhället, när det är de som sitter på möjligheter för både företag och privatpersoner att förverkliga projekt.

Igår på Aktuellt diskskuterades att bostadsbyggandet snart kommer att tvärstanna. När de projekt som påbörjades för ett par år sedan är klara nästa år, finns inga nya på gång. Det saknas inte efterfrågan på nya bostäder; mer än hälften av landets kommuner behöver nya bostäder. Men det saknas kapacitet hos efterfrågan, vilket omöjliggör start av nya projekt.

https://www.bohuslaningen.se/asikt/ledare/det-ar-bankerna-som-sitte

Samhällelig projicering av friskolefrågan

Inom psykologin förekommer begreppet projicering. Det betyder att överföra egna känslor eller tillkortakommanden på andra. Att på så sätt skjuta det obehagliga från sig själv till någon annan och tänka att det är andra som behöver ändra sig – inte du.

Jag tycker mig se hur detta även kan ske för fenomen i samhället. Friskolefrågan är ett sådant exempel.

Trots att svenska folket inte bara gillar valfrihet, utan även förutsätter att de ska får ha kvar valfrihet av vård och skola, har opinionen svängt mot att man måste tygla de populära friskolorna på olika sätt. Det florerar förslag om vinstförbud, lägre skolpeng, hårdare krav för att kunna starta en friskola och förbjuda friskolor med religiös huvudman.

Kraven för att starta en friskola är idag ganska hårda redan. 2019 infördes Ägar-, och ledningsprövning för friskolor, som bland annat kräver god ekonomi och kontroll av både rektor och styrelse. Det finns nu förslag på att göra det så svårt att starta en friskola, att det i praktiken blir ytterst få som kommer att klara det. Eller endast de med stora ekonomiska resurser, för att kunna göra tidiga marknadsundersökningar med mera.

Om alla dessa förslag blir till verklighet, kommer friskolor inte att klara av att fortsätta sin verksamhet. De stora koncernerna kommer att klara sig längre, när de genom ansvarsfullt företagande byggt upp en stabil organisation- och de små en kortare tid.

Det sägs att friskolor är ”överkompenserade”. Att eftersom kommunen har ett större ansvar gällande utbud överallt, måste de ta höjd för olika förändringar av elevsammansättningen. Det stämmer i teorin, men faktum är att kommunen redan är kompenserad för detta.

Continue reading “Samhällelig projicering av friskolefrågan”

Missförstånd om bidrag

“Det finns en frihet i att inte vara beroende av bidrag från staten”. Den frasen är sann om man ser till sig själv och sin personliga ekonomi. Men den är felaktig när det kommer till studieförbunden.

Bidragens regler för hur de får användas är en bred ram – så läge man håller sig inom demokrati och mänskliga rättigheter. En självklarhet för de flesta.

Jämför med när Polismyndigheten ger tillstånd för en demonstration. De värderar inte innehållet i demonstrationen. Tar inte med i bedömningen om tillstånd om vad den ska skandera, utan ser endast till säkerheten. Folkbildningsrådet, som fördelar de statliga medlen till studieförbunden, gör inte heller en sådan värdering av innehåll.

Om det istället finns ett beroende av privata donatorer, har kraven genast en koppling till namn och ära. Ett projekt de kan finna misshagligt med risk för att smitta av sig företaget eller familjen, stoppas direkt. Eller att pengarna dras in. En familj eller ett företag kan aldrig vara neutrala på det sättet. Många fler hänsyn måste tas.

Därför är bidrag från det offentliga mer frihet än donationer från näringsliv eller familjer. Tvärt emot vad många idag tror.

Bäst är ändå att minska beroendet av bidrag överhuvudtaget. Det bekräftas av regeringens förslag till drastisk nedskärningar av studieförbundens verksamhet. Bäst att inte vara offer för tillfälliga politiska opinionsvindar.

Alla borde sitta en mandatperiod

Bilden visar den broschyr jag gjorde till min valkampanj till riksdagen för fem år sedan. Rubriken tycker jag är jättebra ännu. Under mina år som lärare i samhällskunskap uppmuntrade jag alltid till politiskt engagemang. “Hellre fel parti än inget alls”, brukade jag säga. Det är lätt att klaga på politiker, men den som inte deltar borde fundera över att hen lämnar walkover.

Jag har idag kommit hem efter två dagar i Vänersborg. Igår gruppmöte med den liberala partigruppen. Idag regionfullmäktige.

Jag älskar vårt demokratiska system. Det tar tid och de kan till en början synas trögjobbat, men det är konstruerat på så sätt att alla ska kunna hänga med – det ska ta tid. Att beslut inte fattas utan att frågan varit uppe för diskussion under lång eller kort tid. Och framförallt full insyn i processen.

Alla borde därför sitta i en nämnd eller i ett fullmäktige minst en mandatperiod i sitt liv, för att få förståelse för hur det går till.

Det finns inte något perfekt parti. Politik innehåller alltid kompromisser och det parti man valt har frågor man inte håller med om. Men utanför går det inte att göra något åt politiken överhuvudtaget.

Inte längre en rubrik vi aldrig får se på valaffischerna

Uddevalla kommun ansöker om stöd från staten för att restaurera väg-, och vattensystemet. Det var stormen Hans som gjorde det klart för alla att man inte längre kan blunda för de eftersatta avloppssystemet och sådant som hänger ihop med det.

Förra våren skrev jag om rören i Uddevalla och om de eftersatta avloppssystemen i landets kommuner. De flesta rör i avloppen har över femtio år på nacken. Jag skrev att de över 20 000 mil rör som ligger under jord i landet inte är det enda som är i akut behov av renovering, utan även elnät, järnvägar och vägar. Detta utifrån en rapport gjord av WSP.

Jag skrev även att det knappast var rubriker om rörledningar vi skulle få se på årets valaffischer:

Kostsamma investeringar, som dessutom ställer till med problem i vardagen för människor, är förmodligen ingen valvinnare i höstens val. Därför kommer vi inte att se valaffischer med rubriken ”Bygg nya vattenledningar i Uddevalla”. Just nu är det dessutom mest elförsörjningen som är den stora frågan när det gäller infrastruktur, och vi vet att det är svårt att överblicka många tunga samhällsfrågor samtidigt.

Det finns även en farhåga att när behoven blir uppenbara, kommer stad att prioriteras före land. Det får inte ske. Därför måste man redan nu börja att planera för underhåll och upprustning. Förbise varken Munkedal eller Sotenäs!

Så länge allt fungerar, tänker vi inte på det. Hälsan tiger som bekant still. Men de flesta kan relatera till hur jobbigt det är att tvingas köra omvägar när en väg är uppgrävd. För att inte tala om vilka enorma umbäranden det innebär att vara utan el och vatten.” (Ur krönika publicerad i Bohusläningen 2022-05-17)

Idag låter det annorlunda.

Nu har översvämningar drabbat både privata och offentliga intressen och alla har förstått att det inte längre går att låtsas som om vi inte behöver bekymra oss. Det var flera kommuner i landet som drabbades svårt av stormen Hans. Som Hudiksvall. Bilder av hur vatten forsade nedför trapporna inne i badhuset där, lera som flöt över gatorna och ett snabbtåg som låg på sidan vid en banvall som var böjd och saknade kontakt med marken. Jord som flutit ned i slänten likt gelé.

Continue reading “Inte längre en rubrik vi aldrig får se på valaffischerna”

#Frihamnsdagarna i Göteborg

För tredje året i rad gick de så kallade Frihamnsdagarna av stapeln. Syftet är att skapa en arena för demokratiska samtal med olika aktörer.

Man kan för det första tycka att det vore självklart för alla politiska partier att delta, men så var inte fallet. Deltog gjorde Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Ni ser själva vilka som avstod. Till saken hör dock att Liberalerna inte var där förra året, eftersom hyran för tre dagar med litet tält låg på 25 000 kronor, vilket är för dyrt. I år hade man sänkt hyran till 5 000 kronor, vilket fungerar bättre. Att de övriga partierna inte deltog kan bero på kritik mot arrangemanget. Jag vill dock fastslå att vi behöver fler arenor för demokratiska samtal – inte färre.

Det var sol hela förmiddagen och mycket folk – och många poliser. Tyvärr lever landet under ett skärpt säkerhetsläge och alla väskor kontrollerades noga vid inpassering. Väl där inne fanns sedan möjlighet att prata med precis alla man mötte! Det var väldigt roligt!

Personligen kände jag mig som spindeln mitt i nätet. Alla områden som jag är inblandad i fanns där: Studieförbund, politiska partier, västkustkommuner, samtal om vätgas.

Fin bro – sen kommer Västlänken

När jag gick därifrån passade jag på att promenera över den nya Hisingsbron. Vilken fin bro! Bred och platt med generöst utrymme för gående. Det finns till och med bänkar att sitta på om man vill vila eller titta på utsikten över hamninloppet. När du närmar dig Nordstan, blir utsikten dessvärre förfärlig. På båda sidor om bron ser vi ännu en uppgrävd stad med lera, djupa hål, plank, tung trafik. Det är Västlänken under byggande. Framför Regionens hus syns de breda förstärkningarna tvärts över hålet, vilka krävs eftersom Göteborg består av blålera.

Continue reading “#Frihamnsdagarna i Göteborg”

De gamla kedjorna ska bytas ut nu

Sweet, Jureskog, Brödernas, Bastard Burgers. Det heter de nya hamburgerkedjorna i landet. Idag kan vi även läsa i GP om ännu en uppstickare, som planerar att öppna två restauranger i Göteborg i höst. De heter Mister York , drivs av två unga killar och har hittills 14 restauranger. *

De marknadsför sig alla som “godare”. Samtligas priser ligger något högre, men folk betalar gärna mera. Approachen är även lite tuffare. De vill framstå som lite “rejälare”. Intressant.

De gamla jättarna McDonalds, Max, Burger King m fl. har sedan länge breddat sitt utbud med gröna sallader, eldostburgare och veganskt. Därför kan man inte anklaga dem för att bara sälja “skräpmat”. Det är något annat som skaver.

Men eftersom utbudet av nya hamburgerkedjor ökar för varje dag, känns det som att det de fyller ett hål på marknaden. Att människor faktiskt vill äta klassiska burgare drypande av fett och samtidigt betala lite mera. Men att människor har … längtat efter en ny kostym för det.

Continue reading “De gamla kedjorna ska bytas ut nu”

Västerhavsveckan invigd

I lördags deltog jag i invigningen av Västerhavsveckan på Lindholmen, i egenskap av ordförande för Vattenrådet för Bohuskusten, VRBK. Det var mycket folk, hyfsat varmt och solen sken mellan molen. Jag delade ut program för det symposium som VRBK ska arrangera den 4 oktober.

När jag tillträdde som ordförande förra sommaren, påbörjade jag ett arbete med att reda ut vad medlemmarna önskade att föreningen skulle göra. Efter flera möten med dem – bland annat alla kustkommuner från Öckerö till Strömstad – landade vi i att vara en kunskaps-, och mötesplattform för alla intresserade. Kommunerna är ju ansvariga för alla sorts vattenfrågor – från egna avlopp till kust och vattendrag. Detta har inte minst aktualiserats i och med de senaste dagarnas intensiva regnande. Vi ser översvämningar som påverkar dricksvatten och reningsverk.

Klimatförändringarna blir då påtagliga. Under invigningen i lördags, samtalade jag med en man som var där för att dokumentera invigningen. Han uttryckte förvåning över att människor inte tog klimathoten på allvar. “När pandemin kom, då fattade alla direkt vad det var frågan om. Varför fungerar det inte nu?” undrade han. Jag svarade att skillnaden är att pandemin var direkt inverkande på din vardag. Du fick inte gå på restaurang hur som helst, eller åka tåg. Man fick jobba hemifrån om det gick och alla fester blev inställda. Gällande klimathoten så kommer de flesta inte att förstå allvaret förrän det påverkar dem i deras vardag. Kanske närmar vi oss den insikten med stormsteg. Nu när vägar sjunker ihop under intensivt regn och dricksvattnet är hotat. Eller när våra semesterställen brinner ner. Det är konkret. Vi har skisserat olika scenarier vad som kan hända – men allt som är abstrakta spådomar, kommer att förbli svårt att ta till sig så länge det inte påverkar dig direkt.

Continue reading “Västerhavsveckan invigd”