Påven Franciskus är död. En omtyckt påve som levde enkelt och hade en jordnära personlighet. Han kom från Argentina och hette tidigare Jorge Mario Bergoglio. Under sitt liv i Argentina arbetade han i huvudsak med utsatta människor. När han valdes till påve 2013 antog han namnet Franciskus, efter munken som var en tiggar-, och vandrarpredikant under 1200-talet. Den heliga Franciskus av Assisi helgonförklarades redan två år efter sin levnad. Honom önskade påven identifiera sig med. Italiens skyddshelgon.
I media kunde man under lördagen i realtid följa begravningen. En procession där påvens kvarlevor förs ut i en enkel träkista, enligt Franciskus egen önskan. Peterplatsen i Rom var fylld av kyrkans män, världsledare och sörjande katoliker från hela världen. Under några dagar hade man dessförinnan även kunnat ta farväl av honom när han legat på lit de parade i Peterskyrkan. Det uppges att närmare 400 000 personer varit där och tagit farväl.
Att så många tog sig till Rom, eller följde begravningen på andra sätt, visar på en längtan efter fred och samförstånd. Katolska kyrkans historia är lång och inte sällan fylld av konkurrens och förföljelse av motståndare. Men de här dagarna är behovet och längtan efter samförstånd och tröst stort. Då blir det naturligt att samlas kring något bekant och tillsammans sörja en påve som var omtyckt. En plattform att använda sig av.
Påvens begravning i lördags blev även en polisk mötesplats för världens ledare och andra som önskade synas i detta sammanhang.
Continue reading “Påvens begravning blev ett Vatikanstatens Almedalen”