Utredningar, projektledning, skribent
En vän frågade igår var diskussionen skall föras där vi tillsammans funderar över hur ett bra samhälle ser ut. Var finns dessa arenor? Frågan ställdes även i somras på Almedalen, på ett seminarium jag var på, med bl a SOM, Göteborgs Universitet. Många är trötta på ”politikersvar” och efterfrågar sansade samtal där för- och nackdelar reds ut ordentligt. Continue reading “Samtal istället för debatt”
Just nu pågår en kampanj för att bojkotta Bok och Bibliotek i Göteborg därför att Nya Tider har fått grönt ljus att ställa ut.
Bok & Bibliotek är en av årets höjdpunkter för oss alla som älskar att ta del av nya publikationer inom samhälle, historia, utbildning och politik. Årets tema för bokmässan är dessutom Bildning – vilket jag som ny ordförande för Studieförbundet Vuxenskolan i Göteborg kommer att ta ett extra grepp om framöver.
Det som nu händer gång på gång är att främlingsfientliga grupper shanghaiar hela tillställningar när andra hoppar av i protest mot att de fått tillåtelse att delta. De får spela martyrer och får enormt mycket uppmärksamhet. Continue reading “Vad ska vi göra med Nya Tider?”
Idag läste jag Johan Lundbergs recension av pjäsen Jihadisten.
Pjäsen handlar om den som hamnar i en islamistisk sekt i Sverige. Jag skrev igår att vem som helst kan fastna i en sekts garn – men inte när som helst. Det är när du tvivlar på vad du gör här i livet och söker svar någonstans – och hos den som är öppen för något nytt.
När det gäller de som blivit IS-resenärer och jihadister, så är det ungdomar i förorten som rekryterats.
Vi har inte så många IS-resenärer från exempelvis Östermalm. Såklart fungerar rekryteringen lättare i områden med utanförskap. Continue reading “Kolla på fakta – fastna inte i teorier”
Pjäsen Jihadisten handlar om Ilias som vantrivs med det mesta och inte får ordning på sitt liv.
Framförallt så har han inget jobb, vilket gör att han rör sig i kretsar utanför samhället. Som registrerad i brottsregistret för våld vid ett bråk, begränsas hans möjligheter att få jobb. En hjälpsam handläggare på Arbetsförmedlingen anstränger sig ändå för att se till att det finns något för honom. Han håller sin flickvän hemlig för sin familj – en flickvän som anstränger sig för att få en plats i samhället. Hon ställer krav på honom som han har svårt att leva upp till. Han ljuger både för henne och för sin familj.
Flickvännens familj har också invandrarbakgrund, men de är välanpassade och har bra jobb. Detta retar Ilias och han ger dem öknamnet ”svenne-wannabees”.
Ilias pappa har en tanke om att lösningen för honom är att gifta sig och skaffa familj. Han har redan planerat vem Ilias skall gifta sig med. Continue reading “Daltar pjäsen Jihadisten med terroristen?”
År 2001 fick jag se en bild från ett av morden på judar innan dessa industrialiserades i förintelselägren. En bild av en stor grupp människor som låg i en grop i skogen – skjutna, mördade av nazister. Mitt ibland dem alla stod en naken pojke upp och tittade, runt fem år gammal.
När jag såg den bilden bröt jag ihop fullständigt. Precis då var min son i den åldern och de liknade varandra med det blonda håret och den tunna, lilla kroppen.
Det var lätt att sätta sig in i den fullständigt fasansfulla situationen. Berövad möjligheten att skydda sitt barn.
Idag är mina barn vuxna och den djuriska beskyddarinstinkten har ersatts av andra känslor. Men, då, när de var små, fanns den. Oron för allt som kunde hända. Continue reading “Sorgen går rakt in i oss alla”
Stora delar av familjen samlades igår kväll sedan vi fått höra om attentatet i Stockholm. En sån kväll vill alla bara vara tillsammans. Varningar om risk för flera dåd fanns och allt kändes så hemskt.
För snart ett år sedan skrev jag en sammanfattning av läsåret 2015-2016. Att jag inte kunde minnas att det tidigare varit så många hemska saker som hänt. Så många mornar när vi fått inleda skoldagen med att gå igenom ett attentat i världen.
Det var som om jag hade någon förhoppning om att det jag skrev skulle bli ett bokslut och att vi sedan skulle gå vidare utan nyheter om fasa. Continue reading “Stockholm 7 april – när vår stad drabbades”
I lördags hade vi årsmöte för Liberalerna i Västsverige – det första årsmötet efter att vi har slagit ihop fem länsförbund till ett. Det kändes lite högtidligt och stämningen var god.
Det är alltid roligt att träffa alla andra och känna att vi ändå är ganska många.
Till årsmötet så hade jag skickat in tre motioner. En som vi på Öckerö kommer att driva själva och där vi ville uppmana alla att hänga på strävan att tillgänglighetsanpassa hamnar så att det går att ta sig upp från båt till kaj. Den bifölls. Sedan en om att trappa upp demokratiarbetet på flera fronter och en om att det förnyelsearbete vi har påbörjat inom Liberalerna inte får avstanna endast för att det tvååriga förnyelseprojektet med framtidsagenterna är färdigt. Continue reading “Liberala partier ökar”
Jag minns ett besök på Moderna museet i New York för länge sedan. Bland konstverken fanns två stycken som retade upp mig rejält.
Det första var en inplastad, uppäten frukost. Äggskal, tepåsar, smutsiga tallrikar. Alltså, inplastat stök. Den andra var något som hette ”mjölk-stenen”. En bred pelare i granit med en tunn urfräsning upptill, där det dagligen hälldes på mjölk. Inte så fräscht. Och grymt onödigt.
Ni anar att jag inte är så insatt i modern konst. Min konsttränade dotter har fått skämmas för mig flera gånger på utställningar vi besökt.
Konst som provocerar och väcker känslor har uppnått något – oftast slagit an något inom betraktaren, som hen får ta hand om själv. Continue reading “Jihadisten – provokation eller diskussion?”
Då har yran lagt sig efter den intensiva helgen i Västerås där cirka 600 liberaler från hela landet träffades för att ha kul, utbilda sig i olika ämnen och diskutera politik.
En sådan helg är så otroligt intensiv! Eftersom jag har varit med i partiet sedan ungdomen, så blir det lite av en släktträff av det hela. Så många man känner och vill säga hej till mellan passen. Du vill även kolla på utställarna och prata med dem. Continue reading “#librix – känslan sitter kvar”
”Lämna religionen hemma” skriver Alice Teodorescu idag i GP. I sin ledare skriver hon att den dom som kom från EU-domstolen, vilken ger ett belgiskt företag rätt i frågan att förbjuda en anställd att bära huvudduk, var bra. Att ”ålägga anställda neutral klädsel” blir i fortsättningen något en arbetsgivare kan göra om den så önskar. De får alltså godtycklig utifrån sina preferenser begränsa en personlig yttring genom attribut som kan visa en ”filosofisk, politisk eller religiös övertygelse”.
Domen är mycket dålig.
Vi har visserligen den senaste tiden sett en hel del problem kring att folk vill köra sitt alldeles egna race på sin arbetsplats. Barnmorskan som vägrade genomföra aborter utifrån sin religiösa övertygelse, tas upp som exempel på problem. Det håller jag med om. Det är som att man insisterar på att jobba som gymnasielärare, men vägrar att sätta betyg. Det går såklart inte. Du kan inte jobba någonstans, och där välja och vraka vad du vill göra utifrån egna föreställningar och hänvisning till någon religion. Continue reading “Ogenomtänkt dom om religiösa symboler”