Känsla slår förnuft, sägs det och det stämmer nog. Till och med många ”torrt intellektuella” jag känner lutar sig numera mot att ”det känns så” istället för att nyktert granska fakta och statistik. ”Det känns som att gruppvåldtäkterna ökat”. Eller så känner man en allmän oro över våld och kriminalitet. Därför ropar många på åtgärder mot brottsligheten. Eftersom det saknas poliser, så kanske fler kameror kan vara till hjälp. Men är det bra?
Nu visar en undersökning från Lunds universitet att nio av tio är positiva till kameraövervakning på fler platser i samhället. Detta så länge det är tydligt skyltat att det finns en kamera och att lagstiftningen kring hur använda bilderna hänger med.
Ett vanligt argument för att det inte gör något alls att det sitter kameror här och där är “jag har inget att dölja”. Man säger även att det upplevs som tryggt att det är någon som ser oss på torg och gator.
Ett av de starkaste argumenten för kameraövervakning är att kunna fånga brott och brottslingar på bild, vilket är starka bevis i en rättegång. Både Anna Lindhs mördare och terroristen på Drottninggatan kunde gripas tack vare att de fastnat på film. För det andra avskräcker blotta vetskapen om att en kamera ser dig de flesta att begå ett brott.
Men vi vet också att så snart kunskapen om var en kamera finns är spridd, så flyttar verksamheten till en dold zon. Enda sättet att komma åt det är att ständigt utöka antalet kameror, eller få till stånd hemliga kameror.
Men folk vill ju att det skall vara tydligt utmärkt var kameror finns.
Polisen ägnar sig ibland åt hemlig övervakning. När de behöver göra särskild spaning kan de upprätta poster som bevakas på olika sätt. Men detta görs efter det att man identifierat något som behöver bevakas och det är inte ett permanent ställe.
Jag är verkligen emot att kameraövervakningen utökas. Jag vill inte leva i ett samhälle där jag fångas på bild i vart annat kvarter, oavsett vad jag gör. Det är tillräckligt med övervakning! Fundera över vilket sorts samhälle vi får om det sitter kameror överallt.
Nyligen avslöjades att Facebook sålt uppgifter om sina användare till ett företag och du kan knappast ta ett steg idag utan att det registreras någonstans.
Fler och fler affärer avvecklar sin kontanthantering. ”Vi är kontantfria” och ”endast kortbetalning” står det på jättemånga ställen idag. Ställen som tar emot kontanter blir färre för varje år och man tror att år 2025 så finns det inte några ställen kvar överhuvudtaget som gör det. Detta med motiveringen att det är säkrare för personalen, lättare att hantera och även billigare för dem på många sätt. Men detta retar mig enormt mycket.
Det medför att var enda steg du tar registreras.
Facebook är dock ingenting motför Googles kartläggning av dina spår. Varje sida du besöker och varje produkt du klickar på, fastnar. Googlar du på hotell så poppar din historik upp. ”Här bodde du den 17 oktober 2017” står det. Köper du något på nätet och uppger en googlemejl, så tränger sig produkten in i din mejl och även i din kalender. Utan att du bett om det ligger där en händelse registrerad.
Även den som drar sig undan alla sociala medier har svårt att undvika att ändå dyka upp någonstans. Den som söker någon finner alltid någon till slut. Denna utveckling går stick i stäv med den nya dataskyddslagen GDPR som snart träder i kraft. Den har som syfte att se till att personuppgifter inte lagras i onödan. Allt ska kunna motiveras och gamla uppgifter ska rensas ut.
Första gången jag och syrran fjällvandrade var år 1997. Vi drog iväg på en tolvmils promenad över fjället under rätt tuffa förhållanden. Efter några mil kom vi på, över en kopp kaffe i skenet av kvällselden, att vi inte hade meddelat någon vilken rutt vi gick. Var som helst i hela Lappland, skulle då sökområdet vara om vi inte hade kommit hem den dag det var sagt. Vi hade inte med oss några mobiler, eftersom det inte fanns någon täckning där då. En känsla av att vara helt fria infann sig. Minns dock ej om jag ens använde mobil då.
Idag kan en rymdsond zooma in dig på fjället ända intill ansiktsigenkänning. Det var inte utan anledning som al Quida använde sig av brevduvor.
Idag skulle det aldrig hända att jag lämnade mobilen hemma. Du har ju precis allt där.
