
Har du tänkt på vilken skillnad det är att ha bråttom och vara på väg någonstans, mot att inte ha något mål och planlöst röra dig på stan? Att stressa är ju ingen hit, men att känna sig viktig, väntat och behövd, är viktigt. Att strosa i ett värdigt tempo är underbart, om du gör det frivilligt och har tid och pengar. Men – att gå runt utan att vara behövd eller väntad är inte kul.
Om parallellsamhällen skriver Liberalerna i sitt integrationspolitiska förslag som kom i måndags. Inte riktigt samma som jag målade upp ovan, men jag skall förklara.
Förslaget berättar om att vi har fått en slags parallellsamhällen där människor lever utom räckhåll för de nationella lagarna i en misstro till våra institutioner. Egna stater i staten där man lever efter sina egna lagar, hjälper endast sin grupp och utvecklar nya lojalitetssystem, rättsskipning och betalningsmedel.
Att få med dessa grupper är av största vikt. Ett sätt att stävja parallellsamhällen är att få in fler på arbetsmarknaden.
Arbetslösheten är mycket stor bland nyanlända utan utbildning. (Men även bland andra utan utbildning) Det måste vi bara göra något åt. Ingen skall behöva befinna sig i en sits där du fullt frisk och stark, men lever på bidrag och hamnar i beroendeställning. Det bryter ner människor!
I Liberalernas integrationspolitiska förslag beskrivs hur höga lägstalöner gjort det omöjligt att anställa folk till jobb som behöver göras, men inte kräver någon utbildning. Dessa jobb finns inte inom industrin, när den är robotiserad och automatiserad till största delen. Men, de finns inom omsorgs-, tjänste-, och utbildningssektorn. Ofta är det överkvalificerade personer som gör dessa jobb, vilket får som följd att de inte utnyttjar sitt kunnande maximalt och att de inte hinner det de egentligen skall göra.
Under många år har de okvalificerade jobben rationaliserats bort. Ett exempel på det är att alla skulle vara förskolelärare i förskolan.
Idag lever ca två miljoner personer på 11 000 kr efter skatt. De är studenter och pensionärer. Då får du drygt 14 600 kr innan skatt. Det är bättre att få en låg lön än att inte få ett jobb alls. Det som satt käppar i hjulen för att anställa folk till okvalificerade jobb har varit att ingångslönerna har varit för höga. Arbetsgivaravgifterna måste halveras.
Något annat som också måste göras är att förbättra valideringen av invandrares utbildning.
LO är såklart emot. Som vanligt är de en jättelik bromskloss för förändring av arbetsmarknaden. Men deras motstånd kan däremot lätt kringgås. Idag kan du redan anställa personer till dessa lägre löner, genom att anlita en firma som inte är svensk. LO motarbetar nyanländas chans till jobb.
Som liberal har du ett ansvar. Att föreslå något som kan hjälpa de i utanförskap är att ta en del av ansvaret. Over and out om jobb.

