Viktigare än nånsin att förklara religion

20160603_093500
Igår skrev fyra företrädare för de monoteistiska religionerna i Sverige en debattartikel på DN som blivit omstridd och debatterad. Mattias Breds tolkning på ledarplats på GP idag är att de försöker “flytta fram sina positioner”. Men jag anser att detta är en helt nödvändig utveckling vi ser.

Det är fullständigt avgörande att företrädare på olika positioner går ut och tar ställning mot användandet av religionerna i våldssyfte idag. För nu sammanblandas våld och religion friskt. För det är just det de försöker få fram i artikeln – att vi måste skilja på folks vanliga religiösa förställningar och utövande och politiserad religion.

Vidare skriver Bred att “för många troende är det ett kontroversiellt ställningstagande att de monoteistiska religionerna skulle ha samma Gud”. Lite svårt att förstå vad han menar, när det är så. De tre monoteistiska religionerna bygger på varandra – de hänger ihop. Självklart får du ha din egen föreställning om vad du vill tro på och idag är det faktiskt ganska vanligt att man sätter ihop de delar man själv gillar, men då handlar det inte längre  om Judendom, Kristendom eller Islam.

Kan dra en parallell till “mitt-kors-kampanjen” som vill stärka kristnas mod att bära kors i solidaritet med de fördrivna och mördade kristna i Mellanöstern, eftersom en kommunikatör i Svenska kyrkan uttalat att det kunde vara uppviglande att bära kors för de som inte delar den tron och att det kan leda till konflikter. Om du inte anser att korset kan bäras så har du nog övergett själva kristendomen, när korset är själva symbolen för den religionen. Det är inget du kan tycka om.

Det finns en tendens att krångla till allting.

Religioner kan frodas hur mycket som helst i en sekulär stat. Terrorns orsaker är komplexa, som företrädarna också skriver. “Terrorismens orsaker är dock mer omfattande och beror på allt från geopolitiska faktorer i historia och nutid, som kolonialism och vapenhandel, till värderingskrockar, växande sociala klyftor och psykisk ohälsa” .Läs hela artikeln från DN här

Men nytt är att vi måste börja tala offentligt om religion! Och det oroar såklart på olika vis, när det inte har gjorts på mycket länge. För nu visar det sig att kunskap behövs om hur det hänger ihop. Trots den svenska religionsundervisningen (som jag älskar!) finns alltså okunskap om berättelsen om Abraham och utvecklingen därefter.

För att inte tala om orsaken till islamistiska rörelsers framväxt från al Qaida och därefter.

Det betyder dock inte att religionen skall ha någon annan roll i samhället än som frivillig, personlig livsåskådning och föreningsverksamhet. Sekulärt samhälle betyder alltså att religion och stat är skilda åt – inte att religion inte finns. 

Om det finns de som är rädda för Islam för att IS terrorism nått europeisk mark, så innebär det att företrädare för Islam måste jobba ännu hårdare för att särskilja sin religion från terroristernas.  Synas mer – inte mindre. Samarbeta mer – inte mindre.

Religionerna kommer inte att försvinna. De har visat sig rätt livskraftiga *hehe* – så enda vägen är just att om samfunden vill fortsätta att verka – så måste de ge sig in i debatten och visa var de står. Att fortsätta gömma sig av rädsla för att verka lite politiska, gör att motsättningarna ökar.

Som jag sagt tidigare – när hjärnan inte vet, så hittar den på, när den inte tål tomrum eller avsaknad av förståelse.  När vi inte har någon karta får vi ångest. Det är viktigt att fakta om hur saker hänger ihop fyller det kunskapstomrum som finns och inte diffusa föreställningar och konstgjorda samband som byggs upp av lösryckta delar.