Vi åkte till Borås djurpark med barnen. Sist jag var där var 2014, när ombudsmännen på Folkpartiet och LUF hade en slags sommaravslutning en tidig dag i juni och parken var nästan folktom, vilket förmodligen bidrog till att jag fick se en varg. Sedan hade vi turen att passera lejonen precis när de blev utfodrade, vilket är ett av de få tillfällen de aktiverar sig. Tre stora köttstycken kastades in till dem och när tre lejon samtidigt ville ta en bit kött, blev det slagsmål – till vår stora förtjusning. Då. Jag minns ej vems initiativet var att åka just dit, men jag minns att vi tyckte det var en bra idé. Jag var även där med mina barn när de var små.
I år åkte jag, Caisa och barnen dit mitt under semestertider under en bra väderdag. Blandade moln och solsken, 22 grader varmt. Långsamt – mycket långsamt – flöt vi med en tjock ström av småbarnsfamiljer som storögt tittade på djuren som uppenbarade sig allt eftersom. Pappor som ropade “kolla kolla där är björnen!” och “wow där står noshörningarna!”. Barn som ville ha glass – även om det var jättesvårt eftersom köerna var mycket långa.
Min dotter blev hänförd av girafferna. Vi stod inne i “Giraffernas hus”, därför att där fanns en toalett. Plötsligt dansade två giraffer in i sitt hus. Sida vid sida gjorde de piruetter och därefter sprang de ut igen. Halsarna svajade svagt i en elegant balansakt och öronen stod rätt upp. Alla vuxna som befann sig där inne och hann se framförandet jublade. Barnen förstod inte alls. Men, det kändes som att girafferna drev med oss. “Kom igen, nu springer vi in och snurrar och kollar hur människorna ser ut”.
Vi passerade också “savannen”. Där stod elefanterna, bufflarna, antiloperna, zebrorna och hjälmpärlhönorna tillsammans på ett relativt litet nedsänkt gräsområde omgärdat av en lång stenmur. Designat så att besökarna kunde titta ner på dem alla ordentligt. Där fann vi ett bra bord att sätta oss vid och äta vår matsäck. Det var en mycket fin dag.
Men samtidigt hade jag en malande olustkänsla. Det kändes som att Borås djurpark inte länge kan motivera sin verksamhet, även om jag är övertygad om att alla som arbetar där älskar djur och har den bästa av djurhållning. Och inte bara Borås djurpark, utan alla djurparker.
Att ha så många vilda djur instängda på ett litet område, det kan inte längre vara okej. Geparder som älskar att sträcka ut sina ben i en lång och vild spurt. När jag såg brunbjörnarna gå fram och tillbaka kände jag en stor sorg över deras tillvaro. Jag såg dem under femton minuter under en dag – de ser en strid ström av människor passera förbi dem varje dag. Det fanns en oro i stegen. Vilda djur är vilda och kan aldrig bli annat. Här är de inlåsta fångar. Numera är många djur förbjudna på cirkus och jag tror att ganska snart kommer vi att ha samma syn på djur på djurparker. Kolmårdens djurpark kommer att pensionera sina delfiner – en show som varit mycket populär, varför det måste kostat på.
När jag har frågat elever vad de tror kommer att chocka framtidens människor angående vad vi gör idag, så svarar många att det är vår behandling av djur. Hur vi slaktar djur, hur vi föder upp dem och behandlar dem. Och att vi då i framtiden kommer att veta att djur förstår mycket mer än vi kan veta idag. Och då kommer de att förfäras över vad vi gjorde idag.
Vad tyckte barnen var roligast att se? Jo, dinosaurierna i plast. Det fanns en hel grupp i en särskild park. De rörde sig litegrand och de lät.
