Category: Resor

Många tycker att jag talar alldeles för högt. Det gör jag förmodligen. Det var många år sedan jag la mig vinn om att tala riktigt tydligt, så att alla skulle höra. Det har varit uppskattat när jag har talat för grupper med många äldre personer. “Äntligen någon som talar så man hör”, har en vanlig kommentar varit.

Under mitt första år som lärare, blev jag hes. Jag snackade på som man ska och efter en tid var mina stämband mycket ansträngda och jag funderade över hur det skulle gå att vara lärare? Rösten är ju det främsta arbetsredskapet.

Jag läste på och lyckades sänka rösten från stämbanden till magen. Sedan dess kan jag tala hur högt som helst utan minsta ansträngning på stämbanden.

Under tiden jag läste till lärare fick vi – till skillnad mot vad många tror – ett par dagars utbildning om röstanvändning. Det jag minns från de timmarna är att om man är hes, ska man dricka en mugg med ljummet vatten: 2 dl kolsyrat vatten blandat med 2 dl kokt vatten. Det hjälper. “Då spricker de fina luftbubblorna jämnt över stämbanden”, sa talpedagogen.

Nuförtiden när man lyssnar på många olika poddar, ges möjlighet att….fundera över behovet av röstträning. Två, tre och ibland fyra personer sitter och samtalar – alla med olika röstläge. Någon talar högt och en annan viskar. I värsta fall får du hålla på och höja och sänka ljudet hela tiden för att själv justera. Kanske sitter någon för långt från mikrofonen, men skillnaderna är stora hur man talar.

En del använder bara den luft som de har i munnen. Resultatet blir en skorrande, dov röst där flera stavelser ramlar bort. Just det här skorrandet är verkligen ett val. Man pratar som om man satt på bio. En del talar alldeles för mjukt. Det hörs inte, helt enkelt.

Continue reading “Annikas röstskola – riktar mig främst till poddar”

Regelbundna, hemliga val med flera partier att välja bland är en jätteviktig del i den liberala demokratin. Ogillar du regeringen, kommer det ett nytt tillfälle att rösta bort dem. Du har rätt att opinionsbilda och bilda nya partier. Att mötesfrihet inte är en självklarhet är också något att begrunda. Alla fri-, och rättigheter har tillkommit efter lång kamp och de måste vårdas och värnas.

Men här jag vill göra en kommentar till själva valhemligheten, därför att jag tycker att många missuppfattar vad den innebär. Allt oftare inser jag att många tror att den betyder att man inte får eller bör säga vad man röstar på – såtillvida man inte är förtroendevald.

I TV-programmet Politikbyrån den 11 februari, gör den kände företagaren Isabella Löwengrip “reklam” för Moderaterna. Hon har tillsammans med andra influencerkvinnor varit inbjuden till en lunch i Sagerska palatset av statsminister Ulf Kristersson. Löwengrip berättar om lunchen och om att hon kommer att rösta på Kristersson. Då säger programledaren Karolina Skoglund “du håller ju inte på din valhemlighet” till henne.

Man behöver självklart aldrig berätta vad man röstar på. Men behöver inte heller “hålla på den”.

Continue reading “Valhemligheten – vad betyder den egentligen?”

En kritiker på GP kultur (2026-01-12) ondgör sig över att inslaget ”Gör om mig” kvarstår i den nya upplagan av Go`kväll. Programmet har fått ett nytt format och ska i stället heta Sverige live. SVT har bytt ut några av programledarna och man ska utgå från Stockholm och inte Umeå. Vissa inslag från Umeå behåller med dock, kameran alternerar. Kritiken handlar om att inslaget är helt otidsenligt – ute sedan länge. Att idén bygger på ”självutnämnda experter som bedömer ens utseende”. Men såklart främst med kritiken mot ”snäva skönhetsideal” och att ”lyckan finns däri”.

Det sista kan man hålla med om. Trots alternativa modeller med runda kroppsformer och åldrade ansikten, är det fortfarande smal och ung som gäller. Många är de som kämpar med att känna att de duger som de är.

Men ännu lever vi i en värld där ytan berättar mycket om dig. Vem du vill vara, bland annat. Det går inte att förneka att vid nya möten görs en bedömning av dig utifrån hur du ser ut. När man väl lärt känna någon är utseendet dock helt oviktigt. Den man tycker om är alltid fin.

Inslaget Gör om mig bygger på att människor i landet får ansöka om att få delta – helt frivilligt. De skickar in en bild av sig själva med en beskrivning av varför de önskar får vara med. Att de kanske saknar fantasi att hitta en ny stil, eftersom de helt enkelt tröttnat på den nuvarande. Inslaget är dessutom väldigt uppskattat och inspirerar alla som tycker det är roligt att kolla på.

Continue reading “När de egna idealen anses vara de rätta”

Jag önskar Er alla finingar ett Gott nytt år! Och stort tack för i år. För Er som inte gillar nyårslöften har jag ett tips: lev i stället utifrån några väl beprövade ordspråk! Här kommer exempel på mina favoriter:

• Skjut inte upp till morgondagen det du kan göra idag. Eller det du planerat att göra idag är faktiskt bättre. “Stick to the plan” är jättebra!
• Det finns inga genvägar. Slarvande, skarvande håller inte i längden. Genvägar kan också vara senvägar – eftersom det kan innebära att man får göra om något. Kvalitet tål inte slarv. Det gäller såväl intellektuellt arbete som fysiskt. Gällande det sista kan jag berätta följande: Under en fjällvandring blickade jag och syrran ut över den vidsträckta gröna slänten och räknade ut att om vi i stället för att följa stigen, genade över slänten, skulle vi spara ett par kilometer. Det visade sig vara en mycket dålig idé, eftersom det som såg ut som grönt gräs visade sig vara ett träsk av sälg-buskar! Vi sjönk ner i myrmark, rev oss på grenar, kämpade över tuvor! Det vi trodde vi skulle tjäna i tid, blev i själva verket en stor förlust.
• Flit är lyckans högra hand. För att må bra ska du göra det du mår bra av. Låter kanske fånigt, men stämmer väl. Ingenting kommer av sig själv. Sträva mot det du önskar, om det så är ett nytt hus, ett nytt jobb eller goda träningsrutiner.
• Den som är klok lyder råd. Tro inte att du kan och vet bäst själv i alla lägen. Tag råd när du behöver. Lyssna på dem som har erfarenhet. Man behöver inte göra alla misstag själv. Men! Välj rådgivare med stor omsorg;)

Continue reading “Gott Nytt År! Här är mina tips:”

Här återanvänder jag en av mina käpphästar – jag har skrivit ett liknande inlägg för flera år sedan. Men det behövs nog igen. Idag går det att läsa i GP: “– Vad gör man när skolan inte levererar? Jo, då gör vi som alla andra föräldrar, vi går ihop och hittar vägar. Det här är vårt sätt att hjälpa våra barn, säger Arfi Yosuf som i takt med att föreningen växt axlat rollen som samordnare.” https://www.gp.se/politik/barnen-klarade-inte-skolan-foraldrar-bildade-laxhjalp.b031521f-cece-429b-954f-0e400c77a9e5

Det är inte bra om elevens möjligheter att studera i skolan är avhängigt vilka föräldrar den har. Därför att skolan ska vara kompensatorisk. När en läxa ges, ska den vara av det slag att det handlar om att öva mera på något. Ett sätt att räkna på, som eleven redan kan, men behöver nöta in. Eller att läsa ett kapitel. Eller att renskriva något. Alltså: inget som eleven behöver ha hjälp med – förutom att sätta sig ner och göra läxan möjligen.

Det är bra att ha läxläsning på skolan, just för att det kan vara svårt att sätta sig ner och öva när man kommer hem. Att skolan erbjuder lokal och lärare eller annan personal, som sitter med alla som vill, är jättebra.

Det som en lärare behöver förklara ska göras under skoltid. Punkt. Hur ska skolan annars vara kompensatorisk?

Om det finns föräldrar eller andra som vill skapa en läxgrupp är det bra. Men som stöd för att sitta ner, som sagt. Om eleven inte förstår vad den ska göra, är läxan felkonstruerad.

Civilsamhället gör massor – till kommuners glädje. Detta skrev jag efter ett besök på Redbergsskolan: “Ikväll har vi i styrelsen för Studieförbundet Vuxenskolan Göteborg haft besök av Mohamed Farah, som är ordförande för Svensk-somaliska fotbollssällskapet SSFS – en av många föreningar som vi har samarbete med. Förutom att ha samarbete med oss, har de även det med Göteborgs kommun. När SSFS ordnar lov-aktiviteter för barn i staden, får alla barn söka och delta, men när de ordnar fotbollsträning och framförallt läxläsning i Gårdsten, kommer det mest barn från grundskolan i närområdet. Detta har Mohamad Farah som eldsjäl hållit på med sedan början av 2000-talet. De flickor som var barn då, är idag högskoleutbildade och hjälper ofta till. De har inga problem att få matte-, och engelsklärare. Men det är svårare med svensklärare. Den som vill hjälpa till med svenskan, kan kontakta Röda Korset för form av kvalitetssäkring för att få vara med. De når mångt fler flickor än pojkar, vilket var något han ville framföra. Studieförbundet Vuxenskolan har integration och föreningsliv som två av våra fyra åtaganden gentemot Folkbildningsrådet och vi är glada att den här föreningen gör ett viktigt och glädjefyllt arbete och att vi kan hjälpa till!”

Utan civilsamhället kraschar Sverige.

Continue reading “Behöver barnen hjälp med läxan är läxan felkonstruerad”

Under några år på 1980-talet valde den populäre och rikskände företagsledaren PG Gyllenhammar att engagera sig i Folkpartiet. Han tyckte att han kunde bidra på olika vis genom sitt engagemang. Folkpartiet välkomnade honom och partiet hade under en tid en stark näringslivsprofil. Under de här åren var det ingen – ingen – som påstod att Folkpartiet var ”köpt av Volvo”.

Idag låter det annorlunda så fort en politiskt engagerad person ger uttryck för sina åsikter. ”Har hen kopplingar till branschen?”

Jag är egen företagare och har dessutom politiska förtroendeuppdrag. Det är jag mycket glad över och jag åker till regionfullmäktige och andra sammanträden med glatt hjärta och med en övertygelse om att jag kan göra nytta. De som har röstat på mig vet vad jag står för. Jag kan utan att förhäva mig ses som ett exempel på en engagerad medborgare som bryr sig om samhällsutvecklingen.

Continue reading “Var Folkpartiet köpt av Volvo?”

Jag har aldrig hört talas om att det finns en internationell toalettdag. Men tydligen finns den. Då kan jag passa på att reflektera lite: När jag undervisade i samhällskunskap, hade jag en lektion som hette “avfallsdagen”. Då gick jag igenom hur vi tar hand om allt från fekalier till sådant som måste hanteras på sjukhus. Jag visade en film om en by i Indien, där det inte fanns något avloppsystem överhuvudtaget. Att hantera byns “utedass” var ett jobb för de kastlösa. Nu är det däremot så att kastsystemet avskaffades i Indien, när de blev en självständig demokrati 1953 – men systemet lever kvar på landsbygden. Jag ska inte gå in på fler detaljer om det här, men jag kan säga att det var en svår tillvaro för personerna som fick jobbade med detta och det fanns en fackförening som kämpade för deras rättigheter och ett bättre liv.

Hursomhelst så måste allt tas omhand. Även i den minst lilla by, måste det vara ordning och reda. Därför blir jag alltid upprörd när jag stannar på en parkering efter landsväg och ser att den använts som form av toalett, vilket toalettpapper överallt berättar om.

Det är helt förbjudet att lämna toalettpapper på det viset i naturen. Om du använder papper, ska du slå in det i nytt papper och ta med det som skräp i förslagsvis en påse. Det kan vara ett alternativ att elda upp papperet på plats, men det är förenat med några risker; att det inte tar fyr, eller att du sätter fyr på omgivningen. Då är det bättre att ta med papperet. Tänk på detta även när du fjällvandrar!

Continue reading “Internationella toalettdagen”

I måndags var det konferens för alla förtroendevalda ledamöter i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen. Jag var glad att min ledarkrönika om demokrati och AI var i Bohusläningen samma dag:

https://www.bohuslaningen.se/asikt/ledare/lat-dig-inte-luras-av-fejkade-ai-videor-pa-natet.ccab9baf-9a21-454c-9cbe-33cf8fc566e8

“Om allt är lögn finns inget ansvarsutkrävande. Då kan vi inte rösta.”

Om detta talade Staffan Lindberg på V-dem Varieties of Democracy. https://www.v-dem.net/ Hur demokratin nådde en peak i slutet av 1990-talet, för att sedan börja återgå till dagens nivå – vilken är i paritet med hur det såg ut 1985. Allt fler länder är idag autokratier och den globala demokratiska revolutionen är utraderad. Många länder försöker låtsas som om de har demokrati, men det är endast en papperskonstruktion. Nu bor tre av fyra personer i världen i en icke-demokrati.

Det första som händer när ett land avdemokratiseras är att man inskränker yttrandefriheten. Regeringar som börjar att reglera media och på det följer svårigheter för medborgare att uttrycka sig. På trettiotalet användes radion för propaganda. Idag sociala medier.

Det finns ett samband mellan ett polariserat politiskt klimat och spridning av desinformation. Det börjar alltid på samma sätt: först sprids hundratals olika historier om ett fenomen. Varför? Jo, för att förvirra människor. Så att de till sist inte alls vet vad som är sant eller inte. Vem man ska lita på eller vad man ska tro på. Och den oro det tillståndet skapar, gör oss mera benägna att önska en stark ledare. Önska oss tillbaka till hur det var förr. Vi ser idag en stark trend för nostalgi. Unga som längtar tillbaka till sin barndom på 1990-talet och föreställer sig den värld de tror deras föräldrar växte upp i. Att allt var lättare då.

När förvirring, rädsla och osäkerhet råder, kan propaganda om något börja rullas ut. Och när tillräckligt många tror på propagandan, så börjar desinformation spridas om en motståndare. Ett system eller ett parti eller en person som ska bekämpas. Man sprider desinformation och påstår att de eller det hotar vårt system eller vårt sätt att leva. I slutändan kan man till och med påstå att något är ett hot mot nationen; vilket är en krigsmetafor. I ett sådant läge fås folkligt stöd för att kasta människor i fängelse godtyckligt. Eller till och med döda människor. Övriga tittar bort och tänker att det är bra – för annars hotar de även mig. Därför är det mycket viktigt att känna till de här sambanden, när vi ser ut över världen och över vårt eget samhälle.

Continue reading “Avslöjande om behov av demokratidag i VGR”

När jag träffar liberaler här och där i landet, ställer en del sig mycket frågande till hur det kommer sig att partiets ledning gjort en kovändning i friskolefrågan. De känner inte igen sig, frågar när de besluten togs och hoppas att något ska hända så att de börjar att försvara och tala väl om friskolor i stället. Till och med nya partiledaren Simona Mohamsson, som fram till i somras var en varm vän av valfrihet, friskolor – ja till och med religiösa friskolor. Men något hände när hon klev in i ministerkorridoren; hon ändrade tonläge. Fullständigt.

Därför är vi många som undrar vem eller vilka det är som dikterar Liberalernas skolpolitik? Tar fram tveksamma opinionsundersökningar. Lyfter fram problem i stället för fördelar. Negligerar det goda friskolor fört med sig. Blundar för att de stora problemen finns i kommunala skolor. Blundar för att vi som EU-medlem inte kan neka familjer valfrihet vare sig till vanliga friskolor eller religiösa sådana.

Continue reading “Liberaler i landet ställer sig frågande till ledningens kovändning i friskolefrågan”