Efter en sen fest för länge sedan gick jag och la mig och försökte att sova. Det gick inte så bra, eftersom två personer valde att sitta uppe en stund till. De talade väldigt högt och länge. På morgonen bedyrade båda att den andre var en riktigt hyvens kille och att de hade haft ett mycket givande samtal under natten. Denna ömsesidiga bild av nattens samtal gjorde mig dock mycket förvånad.
För när jag rekapitulerade deras samtal i mitt minne, så kunde jag inte annat än konstatera att de båda egentligen hållit vars en monolog. Den ena mannen berättade något. Den andre höll med och berättade något annat. Och så hade kvällen fortgått. Två helt parallella spår – utan någon som helst interaktion eller reaktion på vad den andre sa – men under stort samförstånd om att det varit en givande kväll.
Jag tänkte att de båda hade fått säga vad de ville säga – och detta helt utan krav på återkoppling. Då var båda nöjda. När ingen sagt emot den ene och den andre lyssnat intresserat, som det verkade, så var behovet fyllt. Och vad de gillade varandra!
Ibland liknar den politiska debatten ett sånt här samtal – till viss del. Man säger bara det man tänkt säga, helt utan att besvara de frågor som ställs, eller utan försöka att förstå. Ibland blir det dråpligt. Som när nån inte vill låta sig tystas och fortsätter att prata fastän de blir överröstade av motdebattören eller den som håller i debatten.
Hur ska årets valrörelse bli? Det sägs att det inte kommer att bli snuttifierade debatter och tjafs som gör att folk stänger av TV:n. Det sägs att vi i år ska satsa på fördjupade diskussioner om en fråga, istället för att drämma av tio ämnen.
Om detta återstår att se. Jag är skeptisk. Det är svårt att byta ut gamla format och våga satsa på något nytt. Eventuellt blandas det upp med något annat, ett nytt moment tillsätts, men över lag kommer det att se likadant ut tror jag. Det gör att många har svårt att se skillnader mellan partierna och politikerna.
Vet ni hur många som bestämmer sig på valdagen? Under det senaste valet var det runt sjutton procent. Allra störst trafik på Liberalernas hemsida på nätet förra valet var på själva valdagen! Många gör alltså en snabb översikt sista dagen! Förmodligen om en fråga man tycker är viktig sig själv.
Jämför man enskilda frågor kan det vara svårt att se vad som skiljer partierna åt. Därför måste man ställa andra sorters frågor till politikerna innan man bestämmer sig. Om hur de ser på framtiden, på handel, på individen, på grupper, på staten, på sjukvården, på folks eget ansvar och så vidare. Fråga även varför personen som vill bli förtroendevald valt att engagera sig politiskt. Var finns hjärtat och varifrån kommer drivkraften?
För frågar du ”vad tycker ni om skolan” så är det svårt att se skillnader. Alla vill att barnen ska ha det bra och lära sig en massa. Fråga istället hur de tror att skolan ska klara sitt kompensatoriska uppdrag och hur man ska få bukt med betygsinflationen.
Det sägs att årets val blir ideologiskt. Det hoppas jag verkligen!
Bild: Årsmöte Liberalerna Härryda, där jag satt ordförande förra veckan. Råda rum.
