I lördags fick jag det hedervärda uppdraget att sitta som vice ordförande bredvid Jonas Andersson på Liberalerna Göteborgs nomineringsmöte. De[1] skulle fastställa valsedlar till kommunfullmäktige, riksdag och regionfullmäktige.
Min roll som vice ordförande var att hålla koll på talarlistan och hjälpa ordföranden att se och lyssna över mötet, så att inget missas. Vad som helst kan även hända under ett möte, så det gäller att vara alert hela tiden. Alla skall känna att allt går rätt till. 
Nomineringskommittén har till det här mötet förberett ett förslag på en lista med bra namn till valen. Mötets uppgift är sedan att anta förslaget eller förändra det. Hos Liberalerna i Göteborg har alla medlemmar rösträtt (om man varit medlem i minst tre månader) Alla får även begära ordet och gå upp och plädera för personer de tycker skall in på listan eller flyttas upp. I Västra Götaland Västra t ex, där har endast ombud rösträtt. Varje kommun får då utse ombud att representera dem. Ett ombud per 10-tal medlemmar. Men alla medlemmar får vara med och har möjlighet att begära ordet om man vill säga något.
Vi började halv tio på lördagsförmiddagen och höll på till klockan tre. Alldeles lagom! Trots många omröstningar lyckades vi hålla ett bra tempo. Jonas Andersson är en mycket rutinerad ordförande och vet hur hålla farten (och humöret) uppe. Att till exempel övergå till riksdagslistan medans rösträknarna går igenom valsedlarna för ett namn på kommunlistan. Se till att nya valsedlar delas ut så ingen tid går åt till att invänta något sådant – och så vidare.
Alla var mycket engagerade och stämningen fokuserad!
När jag undervisar om demokrati så brukar jag ha med ett avsnitt som berättar om hur det går till när partierna tar fram sina olika listor. Och om du inte är med i ett parti, så är det inte säkert att du vet sånt.
Det är en lång process som föregår själva nomineringsmötet också. Kandidaterna har jobbat med att profilera sig och de har fått en chans att presentera sig på något sätt. Hur de har fått göra det skiljer sig mycket åt mellan partier och valkretsar. Kommittén har också fått sammanträda och fundera över hur en lista som kan gynna partiet bäst kan se ut. Man tänker förnyelse och kontinuitet, kvinnor, män, unga, äldre och en hel del andra faktorer som kan gynna partiet i valet. Att komponera en bra lista, helt enkelt. Som underlag har de stöd av en rådgivande omröstning, där medlemmarna i partiet har fått rösta på personer de tror kan bli bra representanter och röstmagneter.
Dagen när nomineringsmötet väl äger rum är en högtidlig dag. En manifestation i demokrati och en hyllning till stadgar och föreningsliv. Men det är också en tuff dag för de som är måna om en bra plats på listan.
Det gäller att hålla sig över bittra känslor och ilska. Kanske blir du bortvald eller så väljer mötet någon du inte tycker blir en bra representant för partiet? Det är svårt att hantera, men demokrati handlar om att förlorarna accepterar resultatet. Demokrati innebär ju majoritetsstyre – inte det du själv tycker. Detta är något vi i Sverige får lära oss från späd ålder. Under hela skoltiden tränas vi i att tillsammans bestämma om hur vi ska göra. Från resmål på friluftsdagen till om ett moment skall hanteras som grupparbete eller enskilt prov.
Personkryss ger folk större makt än tidigare över partiernas listor.
1995 beslutades om möjligheten att kryssa för enskilda personer på partiernas listor och därmed möjlighet att påverka ordningsföljden. Detta efter ett förslag från Liberalerna (dåvarande Folkpartiet) Det var mycket ståhej innan förslaget antogs. Argument mot att personkryssa var att det skulle bli alltför stort fokus på individers kampanjskicklighet och utstrålning, istället för deras politiska kompetens, som var avgjord hos partiet. Men allt eftersom har vi lärt oss att välja även inom ett parti. Möjlighet finns alltså att kryssa en person och därmed putta hen uppåt på en lista. Personen måste dock få minst fem procent av partiets röster i valkretsen, för att kryssen skall kunna påverka placeringen på listan. Tidigare låg spärren på åtta procent.
Vid lika antal kryss mellan två kandidater, avgör lotten.
Idag är det är så få som är medlemmar i ett politiskt parti. Även om de flesta praktiserar öppna nomineringar för att få in fräscha namn, så är intresset att stå på en lista och möjligen hamna i kommunfullmäktige eller annat, liten. Vi har cirka 70 000 personer till ett 100 000-tal uppdrag. Medelåldern är även hög i kommunpolitiken, så en nytillströmning av medlemmar måste ske.
Organiseringen av vår demokrati måste reformeras och om detta har jag många förslag.
[1] Göteborg är en egen valkrets i Västra Götaland – som även består av en norra, östra, västra och södra valkrets. Jag som bor i Öckerö kommun tillhör den västra, tillsammans med Stenungsund, Kungälv, Tjörn, Ale, Lilla Edet, Lerum, Alingsås, Partille, Härryda, Mölndal. Halland har en riksdagslista, fyra regionlistor och sex kommuner. Halland har nomineringsmöte 25/2 och övriga valkretsar i VG den 14/2.
