Barbro Westerholm om “ålderism” och andra äldrefrågor

20180124_205232

Ålderism, boende och hälsa – tre av liberalernas valfrågor för äldre.

Barbro Westerholm  besökte Mölndal 2018-01-24. 

Igår var jag och lyssnade på den otroligt inspirerande liberalen Barbro Westerholm. Inspirerande därför att hon visar att man kan vara lika aktiv, engagerad och nyfiken även om man passerat åttio. När hon började med att berätta att hon fick kraft av att det finns många frågor att lösa och att man efterfrågade hennes kompetens, så började publiken att applådera. Publiken som för övrigt bestod av över 150 personer. Att det finns ett behov av att prata om frågor som rör äldre blev väldigt tydligt igår kväll.

Barbro började med att berätta om utgångspunkten i den liberala ideologin. Om att varje människa måste få forma sitt liv själv – och att det gäller hela livet. Att det inte är så att det är färdigt den dag du går i pension. Det handlar om människors självständighet och egenmakt – att aldrig bli diskriminerad.

Att jobba mot diskriminering har varit ett genomgående tema i hela hennes livsgärning. Idag är hon riksdagsledamot, men av de som deltog i går var det många som minns henne när hon var generaldirektör för Socialstyrelsen och jobbade för p-piller och att stryka homosexualitet från listan över sjukdomsdiagnoser.

Barbro talade om direkt eller indirekt diskriminering. Vi kan ha en lag som ser neutral ut, men när den tillämpas så blir den till nackdel för t ex äldre.

2013 fick vi en viktig lag – en bred lag mot diskriminering p g av ålder. Lag mot åldersdiskriminering hade funnit sedan 2009, men då endast inom utbildning och arbetsliv. Men de såg att det kunde finnas diskriminering även inom sjukvård.

Vi behöver åldersgränser på olika sätt. Kanske för körkort och alkohol. Men sedan finns det många konstiga gränser. T ex att vi har rätt att finnas i arbetslivet till max 67.  Om du däremot har en funktionsnedsättning som gör dig beroende av bil, så är gränsen i praktiken 65, när det inte går att få parkeringstillstånd efter den åldern. Så en person med funktionsnedsättning kan inte jobba längre än 65. Det här är bara ett exempel på vad som kan hittas i lagen. Fler exempel finns.

Barbro sade vidare att lagar kan fungera som normsändare, men det räcker inte alltid för att förändra folks beteenden. Fördomar finns överallt. Sedan citerade hon en 12-årig pojke som sagt: ”Varför är det finare att vara en gammal möbel än att vara en gammal människa?” Ganska tänkvärt. I Sverige är det inte fint att vara gammal.

Vem är då gammal, äldre eller årsrik? Ja, det är ju inte ett kollektiv. Alla är olika individer.

När SPF seniorerna började arbeta med lagen om åldersdiskriminering så letade de efter synonymer till gammal. De fann bräcklig, senil, mossig o s v. Detta var så otillfredsställande, så de började att fundera över vad man skulle kunna säga istället? Kanske säga pensionister, som i Norge? Men då sa PO Magnusson, läkare i Värmland, varför inte säga årsrika? Människor som är rika på år, kunskap och livserfarenhet. Det tycker Barbro är ett bra ord och därför använder hon det så ofta hon kan. Dock har det inte kommit in i SAOL ännu. Det har däremot begreppet ”dödstäda” gjort. Men, det är ett begrepp hon har hört om i hela sitt liv, så det är inget nytt begrepp.

Att gå från att vara någon till att bli ingen.

Pensionssystemet blev en vattendelare. 1913 kom det första pensionssystemet – när vi gick in i industrialismen ordentligt. Innan dess jobbade man med olika saker inom jordbruket och när du inte längre orkade med tungt kroppsarbete övergick du till lättare sysslor inomhus. Som att lära barnen olika saker. Men i övergången till lönearbeten, så försvann detta levnadssättet och det bidrog till att skilja folk åt.

Studenter vid Linköpings universitet bestämde sig för att göra ett arbete om åldrande.  De intervjuade folk över 80 och de flesta berättade om ett avbrott i livet när de gått i pension. De beslöt då gå tillbaka och fråga dem vad de gjorde sedan de gått hem från sitt jobb. Då fick de ihop en massa olika berättelser om vad de gör med sin tid. Och det visade sig att folk mellan 64 och 84 år är väldigt aktiva. Man vårdar anhöriga, är aktiva i föreningar, hjälper till med läxläsning, vaktar på skolgårdar, jobbar ideellt i caféer och säljer lotter. Men helt utan lön.

Barbro jobbar för att detta ska synas i räkenskaperna. Att visa på vilket stort värde som äldre drar in varje dag genom sina insatser  och att samhället har behov av detta arbete. Det bör värdesättas. I Bålsta, där har pensionärsorganisationerna börjat att registrera vilka insatser de äldre gör och de uppskattar arbetet till en miljon kronor per år – bara genom olika insatser för barn, unga och vänner. Denna generation måste börja ses som en resurs.

Det finns många myter och fördomar om äldre

Vi kan ta bröstcancer. Efter 75 års ålder kallas du inte längre till mammografi. Men det är en myt att man inte får cancer efter 75. Det är även så att det är lättare att hitta cancer på äldre kvinnor, eftersom brösten är tunnare då. Som alltid gäller tidig upptäckt för god prognos. Ju senare en cancer upptäcks, desto mera krävande behandling krävs.

Forskning om läkemedel för äldre är eftersatt. Flertalet mediciner är inte utprövade för gamla kroppar. Många äter många mediciner i onödan, varför det behövs en regelbunden utvärdering av en persons tabletter. Som sittande i socialnämnden har jag själv hört redogörelser över att när vi talar om fallolyckor, så ska vi glömma möbler och mattkanter och istället fokusera på att se över alla mediciner som kan göra dig yr.

Barbro hade många exempel på annan diskriminering. Som att låna pengar, vilket är svårt för äldre. Hon träffade en man som var 74 och hade prövat en mobil som han ville köpa på avbetalning. Men de hade en regel om att personer över 70 inte fick köpa på avbetalning.

Just nu ligger ca 1200 anmälningar hos DO. Men bara en handfull går till domstol. En bussförare som kör bra nekades att jobba. Men i en prövning fick han rätt. Däremot finns otroligt många ärenden som ligger hos DO oanalyserade. Man säger att lagen ej täcker de här anmälningarna. Det är svårt att göra en rättslig prövning av en kränkning. Barbro vill att vi kikar mera på de här anmälningarna  och inte bara släpper dem.

FN och WHO kampanjar mot ransonering av sjukvård. Tro det eller ej, men här är Sverige den värsta boven. Det är dock vanligt att man inte är medveten om det. Hon jämför med hur det var när hon började att jobba med jämställdhetsfrågor på 70-talet. Då var man sällan medveten om hur man pratade om kvinnor. Men ju mera du påpekar något, desto mera medveten blir folk om nedsättande kommentarer och ignorans. Äldre beskrivs ofta i termer av sköra, beroende och det är väldigt vanligt att man talar över huvudet på äldre. Som om de inte begrep så bra.

Men att bara påpeka det räcker inte. Vi måste kunna peka på hårda fakta. Det kan göras om det rapporteras till DO.

Idag finner vi dock fler personer över 67 som jobbar inom bristyrken. Lärare, läkare. Förr var det endast konstnärer och egna företagare.

Det finns faktiskt undersökningar som visar på att äldre är bättre på att lösa komplicerade problem och konflikter än yngre. De har erfarenhet av vad som funkar och inte.

Bostäder

Genom historien har vi haft:  fattighus, ålderdomshem (1896), vårdhem, modernt ålderdomshem, servicehus från 60-talet, gruppboende, särskilt boende, seniorboende, trygghetsboende från 2008.

Att folk gärna vill flytta till ett särskilt boende istället för bo kvar i sitt gamla hus fanns inte på kartan tills alldeles nyligen. Men det finns många hinder. Förutom ren platsbrist på boenden, kan vi se en inlåsningseffekt i stora hus eftersom många ser reavinsten som en stor förlust. Det kan även vara mycket billigare att bo kvar i ett avbetalat hus med endast kostnad för el och sopor, än att få en hög hyra i en fräsch lägenhet.

Men en av de svårare sakerna idag för äldre är ensamhet. Och att inte vara behövd någonstans.

Något som har ändrat sig mycket är att skilsmässor bland äldre har ökat. Idag kan du leva och vara frisk till 85-årsåldern, och då ser många att det kan vara en god idé att lämna ett dåligt förhållande, även om man har fyllt 65. Det kan dock vara svårt att hitta en ny bostad om man skiljer sig. Och kvinnor har lägre pensioner än män.

Livslängd ökade 30 år mellan 1870-1970. Kvinnor lever i snitt till 84, män 80, men stor skillnad mellan kommuner. Enligt statistik hos SCB, så ”bör vi undvika det sista levnadsåret”.

Det var Liberalerna i Mölndal som hade bjudit in Barbro och det var ett mycket uppskattat möte. Under kvällen såg jag många personer nicka igenkännande mot varandra då och då när Barbro tog upp olika exempel på diskriminering.

Nu när vi jobbar med vår politiska plattform i Öckerö kommun, så har vi såklart med ett äldreperspektiv. Vi tittar mycket på bostäder och transporter. Som ö-kommun har vi ju andra förutsättningar än andra kommuner. Vi vet även att det är en dröm för många att kunna flytta ut till skärgården när man slutat att jobba och inte längre behöver pendla. Detta perspektiv har vi med oss.