Vi känner alla till dem – de berömda konspirationsteorierna. Från att vi inte har varit på månen, att det var Bush själv som beordrade sprängning av Twin Towers, att Michel Jackson egentligen lever, att judeutrotningen är påhittad, att vi sakta sövs av chemtrails – till att jorden är platt.
Vi som vet hur det ligger till skrattar och skakar på huvudet. “Så dumt” . Men, tyvärr ser det ut som att de du skulle behöva tala med länge förmodligen är svåra att nå. Det går att likna vid en debatt med ett s k. “nättroll”. Du kan stånga dig blodig – vända och vrida på dina argument, men till slut finna det lönlöst och ge upp. Dessa troll har nämligen bestämt sig för sin uppfattning och om du inte håller med är du antingen förd bakom ljuset, eller köpt.
Varför uppstår då en konspirationsteori? Finns det inte ett korn av sanning ändå? Nej. Vi kan t o m. slå fast att ju orimligare och mera ologiskt något är – desto större sannolikhet att den får vingar.
Att formulera en konspirationsteori kan vara ett sätt att få ordning på sin värld. När någon upplever sig vara i ett underläge kan det vara ett sätt att återta kontrollen. De känner att de inte litar på myndigheter eller makthavare.
Det är ju så att staten inte kan berätta allt. Riket kräver vissa hemligheter för att fungera. Och har det kommit fram en gång att något mörkats för folk, så är det lätt att spinna vidare på det. När det blir tyst kring en händelse, då ligger det nära till hands att någon tar vid och hittar på en egen förklaring.
Jag återvänder hela tiden till detta: Hjärnan klarar inte av tomrum. När den inte vet, så hittar den på. Ytterligare något vi har svårt att hantera är slumpen. Vi vill helt enkelt inte att en flygplanskrasch skall vara så banal att den helt enkelt bara hände. Därför hittar någon på att något skulle döljas, mörkas, varför planet kraschade. Vi vill inte att Elvis skall vara död.
Idag florerar sådant här så mycket lättare än tidigare. Nätet är fullt av falskt material som lätt fångar upp den som är mottaglig. För tjugo år sedan träffade du inte på någon som trodde att jorden var platt. Idag händer det då och då.
Konspirationsteorier kan också uppstå för att det mesta är svårt och jobbigt att lära sig och förklara. En enklare väg är då att hitta på något.
En konspirationsteori byggs upp med hjälp av klassiska argumentationsknep. Tag en faktauppgift och negligera de övriga nio. Fokusera på en detalj som inte går att förklara. Eller ifrågasätt en detalj och gör den till huvudsaken – som den vajande flaggan på månen. Stapla upp informanter med tunga titlar, för att inge en känsla av auktoritet och sanning. “Fem professorer säger att…” Och, framför budskapet med en mörk, lugn röst!
Räkneexempel används också, när vi är fostrade att tro att siffror är redig fakta. Gällande 9/11 så används temperaturen för när stål smälter – och att den temperaturen aldrig uppnås, vilket är “beviset” för att det måste ha legat sprängladdningar på varje våningsplan för att få konstruktionen att rasa. Att förklaringen är att det aldrig behövde bli så varmt för konstruktionen att kollapsa, hjälper inte, eftersom denna förklaring redan fått vingar. Det räckte nämligen med att värmen försvagade stålkonstruktionen och gjorde den så instabil att våningarna började rasa. Men det är svårt att få de övertygade på andra tankar.
Samma grepp som ovan använder även främlingsfientliga grupper för att bygga upp en historia av att “landet invaderas av främlingar”.
Blivande president Trump är ett stort orosmoln på vår gemensamma himmel. Han har uttryckt skepsis mot att miljöhotet är på riktigt och talar ofta i svepande formuleringar. Han använder gärna oberättigade generaliseringar och ensidigt urval. Han försöker även underminera det demokratiska systemet genom att slänga ur sig att valet kan ha varit riggat o s v. Nu har Trump börjat att formera sin regering. Där finns t o m. en evolutionsförnekare. Jag är mörkrädd.
Senaste rubriken på DN lyder “Sju senatorer tror att Obama döljer rysk påverkan”.
Vi kommer att få lära oss att leva med fler konspirationsteorier – det lovar jag. Att lära sig att navigera bland falsk och sann information blir framtidens utmaning. Trollfabrikerna kommer att bli mera avancerade och aggressivare. En del i framtidens krig är kriget om sanningen.
Källkritik måste hela tiden övas och utvecklas. Det är något vi jobbar mycket med i skolan idag, vilket är väldigt bra.
Vi som är medelålders är sämre än unga på att se spelet och nyanserna på nätet. Vår styrka är större kunskap, vilket gör att vi snabbare kan räkna ut när något är påhittat. Kunskap och fakta är enda vägen att gå.
Jag vill verkligen införa demokrati som eget ämne i skolan.
