Idag har vi fått höra Ekots avslöjande om att Svenska kyrkan har använt sina avgifter – pengar de samlar in via skattsedeln – pengar de samlar in för att kunna driva sin verksamhet – till nöjesresor utomlands för politiker och anställda. En resa hade kostat runt 800 000 kr, för en grupp från Huddinge.
Man har druckit alkohol och tittat på både fotboll och musikaler. Många förfasar sig. Hur kan de göra så? Vilken dålig moral!
Ja, hur kan det bli så här? Kanske duktiga människor som sköter sig bra i övrigt? Det här är ju bara ett av många exempel där vi ser att folk göra saker som inte riktigt rimmar med uppfattningen om hur det skall vara. Och om vi ser sådant hos en institution som Svenska kyrkan, så kan man ana att det sker på andra ställen också. Det outtalade är att de skall ha högre moral än andra.
Förklaringen ligger kanske i att de som hittat på och deltagit i resan med Svenska kyrkan till Malta resonerat som så att ”vi har delat ut psalmböcker varje söndag i tjugo år helt på vår fritid. Alltid ställt upp med knäck till julfesten och skjutsat de gamla när så behövts. Det är faktiskt inte konstigt alls att vi då kan få lägga det här planeringsmötet i ett varmt och skönt land där vi kan prata i lugn och ro och faktiskt ha lite roligt under tiden”.
För vi måste ha ordning i vårt personliga system. Motivera det vi gör och ordna allt på något logiskt sätt. Det finns de som kan tycka sig ha en hög moral – men förklarar att ”i det här fallet gjorde jag så i alla fall -därför att….”
Om vi inte konstruerar våra förklaringar så har vi svårt att orka med oss själva. Hjärnan söker alltid mening.
Inom konservatismen är synen på människan att hon i grunden är ond. För att det skall bli ett bra samhälle så behöver hon hårda och tydliga ramar. För så fort de inte finns spårar det ur någonstans.
Uppenbarar sig möjligheten att fuska, luras, tillskansa sig fördelar på andras bekostnad o s v – så tas den!
Lite samma tanke finns inom judendomen. Att vi behöver stöd runtomkring oss för att annars klarar vi inte av ett ….gott liv. Att inte behöva uppfinna allting på nytt hela tiden, utan att kunna luta sig tillbaka mot hundratals år av traditioner och rutiner. Där vi hjälper varandra att hitta tillbaka när nån faller ur. Tydliga traditioner och regler för hur man gör när någon dör, när man gifter sig, när man har sex, o s v.
I Bibeln berättas om att Gud inte var helt nöjd med sin skapelse människan. Ett försök att dränka henne gjordes, men inte utan vånda för Gud. När alla var dränkta, förutom de utvalda, så ångrade sig Gud. Som ett tecken på detta så satte Gud upp regnbågen på himlen för att påminna om att det inte skulle hända igen. Det var alltså Gud som ändrade sig – bättrade sig – inte människan. Människan förblev lika skröplig till sin natur.
Som sagan om grodan som ville ha skjuts över vattnet. Till slut kom det en skorpion och erbjöd sig. Grodan var skeptisk och sa ”men jag kommer säkert att bli stungen av din giftiga svans” ”Nej, jag lovar att inte göra det” sa skorpionen, varpå grodan hoppade upp på dess rygg och färden över vattnet började. Allt gick bra till sista biten, då skorpionen plötsligt stack grodan – i alla fall. ”Men, varför stack du mig? Undrade grodan. ”Du sa ju att du inte skulle göra det” Då svarade skorpionen: ”Jag vet vad jag sa. Men, jag gjorde det ändå, därför att det är min natur”.
Inom liberalismen så är grundsynen att människan är god och har fullgott förnuft att fatta sina beslut själv och ompröva sina teser hela tiden. Detta klarar en del bättre än andra.
Vad är det då som avgör vem som inte faller för frestelsen att ta chansen att göra fel när tillfället dyker upp och vem som avstår?
Kanske det beror på din förmåga att göra en bra konsekvensanalys. Tänka lite längre än vanlig. Att fördelar är kortsiktiga och vinsterna små. Att lyckas höja dig över det hägrande. Se horisonten.
Det vi klart ser är att det är skillnad på etik och moral. Det tänkta är en helt annan sak än det som sedan sker i verkligheten.
En jämförelse gjordes av Ekots journalister, där man berättade att resan kostat dubbelt så mycket som den insamlade kollekten under ett helt år. Det är ett skickligt grepp eftersom alla då ser framför sig hur man tar ur kollektbössan till resan. Kollektbössan som folk träget fyllt vecka efter vecka.
Vi vet att vi gör bus när vi tror att ingen ser, eller tror att vi skall komma undan med det. Därför är det så genialiskt att lansera idén om att det finns en Gud som håller koll. Fungerar mycket samhällsstabiliserande. När inte detta fungerat hos självaste Svenska kyrkan, så oroar det mer än om det hänt någon annanstans, varför detta blir ett bra scoop.
Mekanismerna att motivera det du gör finns dock hela tiden. Och väldigt sällan så konstruerar vi en förklaring som inte har ett gott syfte.
Men människor gör misstag. Det är det som är att vara människa. Ingen fattar någonsin perfekt genomtänkta beslut genom livet. Förhoppningsvis blir skadorna oftast inte så stora.
