
Idag har de båda utrikesministrarna för Ryssland och Ukraina haft ett möte. De träffades i Turkiet, vilket sågs som positivt eftersom det inte var i Belarus, samt att det visar att Erdogan tar ansvar för en dialog. En liten, men dock en ljusglimt, så länge samtal pågår finns det ändå en förhoppning om lindring i den humanitära katastrofen. En önskan från Ukrainas sida var att få till stånd humanitära korridorer. Inget konkret har kommit från mötet idag – vad vi har fått veta. Ett intryck är att det ändå finns förutsättningar att samtalet kan fortsätta inom kort framtid.
Dagens värsta rapportering kom dock från ryska attacker mot ett barnhem inatt. Att bomba ett barnhem är kanske de mest cyniska och iskalla man kan göra. Det rapporteras om att invånarna i Mariupol har det mycket svårt just nu. Staden är inringad och utsätts för hård beskjutning. De som skadas får klara sig bäst det går. Lidandet är stort och ondskan obegriplig. El och värme finns inte längre, vilket är den ryska taktiken: att svälta ut människor.
Många frågar sig dock vad som ska hända om Putins Ryssland till slut får kontroll över landet? Hur ska de ha kapacitet att styra ett land vars befolkning inte kommer att acceptera det? Det kommer att krävas enorma mängder fängslanden och dödande av oppositionella för att klara av det. Det har dock gjorts tidigare i historien. Den ryska propagandan om deras orsak till invasionen av Ukraina fortsätter, även om det förekommer protester mot dem från människor som vet sanningen. Hur det interna motståndet mot Putin i Ryssland ser ut är svårt att säga, eller hur stort det är – men klart är att det finns.
Zelenskyj har vädjat till NATO att bistå dem med stridsplan, men NATO har avböjt. Om NATO blandar sig i kriget kan ingen avgöra vart det bär iväg.
Ukraina tar nu emot mycket vapen från andra länder – däribland Sverige. Bland annat målsökande luftvärnsrobotar. Sådana är mycket tunga, men kan avfyras över axeln. De låser sitt mål med “infraröd spårning”. Efter avfyrande söker sig skottet automatiskt mot det mål man siktat på. Typ FGM-148 Javelin, samt den äldre modellen FIM-92 Stinger.
Jag hade under några år ett par lektionspass i historia som hette “Vapen genom historien”. Blocket startade med armborst och slungor, för att fortsätta till kanoner och krutgevär och sluta med exempel från världskrigen, som stridsvagnen. Människan har alltid varit mycket kreativ när det kommer till att utveckla och använda vapen. Caesar och Napoleon färdades lika fort, trots så många år emellan dem. Men efter Napoleons tid startade en teknisk revolution, som självklart även fick effekt på krigsindustrin. Första världskriget chockade alla, när moder teknik letat sig in i vapenbranschen och skadorna blev ofattbara. Efter förödande slag förbjöds t ex. senapsgas, men har ändå använts igen. Första världskriget var så hemsk och det kallades för The war that will end all wars. Så blev det emellertid inte. Dagens målsökande luftvärnsrobotar känns ännu värre, för de går inte att undkomma med list, snabbhet eller tur.
