Liberalerna mitt i sommaren

Idag kom det ännu en dyster opinionsmätning för Liberalerna. 2,3% hörde jag och inser att läget är värre än någon kunnat föreställa sig. Vi vet från tidigare val att när ett parti går över 12%, så tenderar det att i sig dra till sig nya väljare, eftersom då känns det som att man väljer en vinnare. Precis som att du satsar pengar på travet på den häst du tror kommer att vinna. Det är ren psykologi. På motsvarande vis väljer man då bort ett parti som är väldigt litet. Det var det som hände med Feministiskt initiativ i valet 2014. Det blev inga stödröster på Fi, utan sympatisörerna valde istället Vänsterpartiet, för att inte känna att de slängde bort sin röst.

För Liberalerna har det inte varit framgångsrikt att göra de val som gjorts den senaste tiden. Men vi vet även att många är genuint övertygade om att taktiken att isolera Sd är orsaken till att de vuxit val för val. Att enda möjligheten att stoppa det är att bjuda in dem till ansvarstagande, vilket alltid är mycket svårare än att stå utanför och bara peka på fel och klaga. De som förespråkar Sabunis linje tror att allt vänder innan valet nästa år. Kanske blir det så. På det altaret vill jag dock inte offra Liberalerna.

Det viktiga nu är att envist hävda de liberala idéernas omistlighet: Försvaret av den enskilda människans integritet och socialt ansvarstagande. Det är så vi kan påverka samhället. Och förbli ett starkt och sammanhållet parti.

Förresten är jag så glad över min nya hemsida. Stort tack till Oscar Ramos för hjälp med hemsidan och till Hilda Randulv för bilder. Älskar den rosa väggfärgen i Haga.