Igår var jag och lyssnade på Gellert Tamas som fick priset Frihetspennan av stiftelsen för Torgny Segerstedts minne. Det var den 22:a frihetspennan som utdelades. Motiveringen löd (ungefär) : ”Begreppet hat är väldigt skarpt och det är inte alltid motiverat att använda det. Men Gellert gör det med rätta och han definierar det. I boken Det svenska hatet så är ordet relevant – inte för hårt. Idag är åsikter inte endast åsikter, utan även en del av din identitet. När åsikter skiljer sig mycket åt ställs människa mot människa och då kan hat födas. Gellert Tamas har med sin Sverigetrilogi skrivit svensk samtidshistoria. Lasermannen, De apatiska och Det svenska hatet. Detta på ett grundläggande sätt med stor mänsklighet och han slår inte fast några sanningar. Han har skrivit om samhällets förråande utveckling och hur det går till när gränser förskjuts. Och detta med god stilistik.”
Detta är Gellerts tal: Jag vill börja med att ställa en fråga: Spelar våra ord någon roll? Sommaren -93 genomfördes en av de råaste politiska kampanjerna i vår historia. Ny Demokrati hade börjat att tappa mark i opinionen och partiledarna beslutade sig för att skruva upp retoriken. Från norr till söder spred de att de bosniska flyktingarna inte flydde krig, utan att de var lyxturister. Marianne Fransén sa att det nu bara var en tidsfråga innan alla var tvungna att vända sig till Mekka. ”För djävligt. Stoppa!” sas det sedan bland folk. Ian Wachtmeister sade i en artikel att i hans vision om Sverige fanns det inga moskéer och natten därpå brann Trollhättans moské. Polisen grep de skyldiga – alla tre med kopplingar till Sverigedemokraterna. En av dem hänvisade till Marianne Franzéns ord om Mekka.
Min röda tråd i min trilogi är just om ord spelar någon roll. Hur det vi säger eller inte säger, hur det påverkar våra relationer och vår omgivning. Handlar branden i Trollhättan om en tillfällighet, eller kan det vara så att deras ord blev den tändande gnistan som fick tre unga män att gå från ord till handling? Sambandet mellan verbalt och fysiskt våld är en central fråga.
Lasermannen avfärdades länge som en enskild galning. Men när jag träffade honom år 2000 framträdde en annan bild. Han ville framtona att hans mål var politiska. Han ville ju skapa kaos och rädsla, så att inga fler flyktingar skulle våga komma till Sverige. Ausonius var även noga med att påpeka att den hårda retoriken gav honom självförtroende. Ausonius har en psykisk störning, men den kanske gjorde honom extra mottaglig. Hatets ljudvågor kan lätt bli en resonansflotte.
Den 17 feb -39 samlades 1500 studenter i tennishallen i Uppsala. Regeringen ville då ge judiska läkare en fristad i Sverige. Stämningen var upphetsad och man talade om judarnas skadliga inverkan på samhällskroppen. Att de bar skulden till allt. Man skulle då rösta ja eller nej till mottagande och en majoritet röstade nej till att ta emot dem. Detta skedde då bara några månader efter kristallnatten. Det nazistiska våldet fick mycket medieljus hos oss. Ingen kunde skylla på att de inget visste. Här är några rubriker som förekom i Göteborgs handels och sjöfartstidning: Judarna avrättas i koncentrationsläger. Kvinnor och barn söka sig till gränserna.
Alla kunde alltså veta, men ändå röstar man nej till ett tiotal flyktingar.
Ibland spelar datum oss spratt. Exakt på dagen 66 år efter detta mötet röstade en majoritet i socialutskottet nej till att ge svårt sjuka apatiska barn amnesti. Frågan om de apatiska barnen hade då väck stor uppmärksamhet. Ett barn var Tanja, 12 år. Hon hade sett sin mor och farmor våldtas. En klasskamrat sköt sig sedan efter att ha skjutit läraren. Till slut gav hennes kropp upp. Det var om henne och andra barn som debatten handlade om. 2004 utvisades hon- bars direkt från sjukhuset till planet. De sov sedan i 10 dagar i centrala Sarajevo tills några förbarmade sig över dem.
Det var alltså om henne och andra som debatten handlade om och som politikerna röstade nej till. Klokt beslut sa dåvarande minister. Man tänker på boken 1984 där ledningen vänder på begreppen.
Bollhuset i Uppsala, riksdagen hos oss. Återigen – spelar ord roll?
Vi minns alla Alain Kurdi. 3 sept. 2015. Då upplevde Europa den största folkvandringen i modern tid.
Till en början möttes de av solidaritet både hos oss och i Tyskland. Tusentals frivilliga anmälde sig för att ta hand om dem. På Medborgarplatsen samlades tusentals åhörare och Löfven sa att Mitt Europa bygger inga murar. Det här stödet fanns i alla samhällsklasser. 3 av 4 ansåg att mottagandet låg på rätt nivå eller behövde höjas. Jag blir själv förvånad över hur högt stödet var då.
Sverigedemokraterna blev överraskade över det här stora stödet. Den 15 oktober kallade Sd därför till presskonferens där de sa att vi står inför en systemkollaps. Nu skulle de lämna sitt arbete i riksdagen och påbörja att jobba ute på torgen med målet att stoppa asylinvandringen. Paula Bier sa att ingen skulle längre tänka tanken att komma till oss.
Strax därefter brann en skola. Dagen därpå sa Kent Ekeroth – 17 oktober 2015 – att kampanjen skulle börja. Många ledande i extremhögern deltog på mötet. Han sa att nu såg vi början till slutet. Men han sa att det gick att stoppa detta, men då krävdes det insatser. ”Ni måste ut på gator och torg, ni måste gå man ur huse varje dag och visa att vi inte accepterar det här länge. Vi har lång stubin i Sverige, men när den brunnit klart då smäller det”. ”Ja!” Svarade publiken. Natten därpå brann ett asylboende.
Återigen, spelar våra ord någon roll?
Hösten 2015 brann flera asylboenden. Jimmie fördömde bränderna först efter 14 bränder. Omfattningen var stor.
Kronans skola i Trollhättan: Anton Lundin dödade de svarthåriga, precis efter samma mönster som John Ausonius.
Var det en tillfällighet att Sd i Lund publicerade en lista på facebook över de planerade asylboendena?
Vi har sett en liknande utveckling efter att Trump valdes till president. Det finns en korrelation mellan hans antimuslimska tweets och hatdåd. Inte bara hat mot muslimer har dessa ökat, utan även mot judar. Från 1267 år 2016 till 1986 året därpå. ”Make America hate again”.
Brottsstatistiken i Sverige ser liknande ut. När Sd kom i i riksdagen ökade hatbrotten fem år i rad, efter flera års nedgång. Men det saknas forskning. Vi famlar i mörker. Varken jag eller någon annan kan säga att det finns ett samband mellan Sd:s uttalanden och våldsdåd.
Verbalt våld föregår dock fysisk, vilket jag visar i mina böcker.
När jag träffade Tanja i krigets Jugoslavien, så menade hon att det började med ord. Brutaliseringen av språk och avhumanisering är väl känt. Därför förde Torgny Segerstedt sin kamp mot nazismen. Nazismen var ju den första moderna massrörelsen som insåg ordens makt. Det fanns en anledning till bokbål och deras kampanjer. I avhandlingen Tredje rikets språk undersökte Klemperer ord. ”Ord kan vara som arsenikdoser. Sväljs hela och har verkan efter ett tag”. Slut på Gellerts tal.
Därefter följde en frågestund. I flera av svaren på publikens frågor framhöll Gellert att man måste förstå att Sd är ett djupt ideologiskt parti. Inte bara ett populistiskt. Sd vill se en kulturrevolution och de lyfter fram Ungern som exempel och förebild.
Jag ställde frågan till honom hur han ställer sig i debatten om man ska förbjuda Nordiska motståndsrörelsen eller inte. Gellert anser inte att man ska förbjuda dem. Däremot måste polisen bli tuffare mot dem när de går över gränsen.
En person frågade honom om han kände till de dolda avvisningarna, som det igår berättades om på radion. Han hade inte hört talas om dessa innan och han ansåg att det är en stor skandal att så sker nu. Hur det har gått till måste utredas.
En person frågar varför inte Sd, likt V har skrivit sin vitbok? Gellert svarar då att de kan inte göra det, för de som är ledande i Sd idag gick med i partiet på 90-talet, när det fortfarande var nazistiskt. Även om de inte är det idag.
Medierna släpper dem för lätt också. Låt dem svara på hur de ser på EU, tex. Men precis som Trump, så ser de medierna som sina fiender. Det är ett typiskt drag alla sådana rörelser har gemensamt. De har lyckats med att utmåla sig som offer för dålig journalistik. Och som offer i allmänhet. Den bilden har satt sig hos folk, även om de får vara med i allt arbetet i riksdagen. Att de har många svenskar bakom sig betyder dock inte att de har någon rätt att sitta med i en regering.
Gellert avslutade med att säga att om han fått höra för tjugo år sedan att Sd idag skulle vara tredje största parti, så hade han aldrig trott på det. Det vi kan göra för att stävja dem är att berätta om deras ideologi – vilken många inte har någon kunskap om alls – samt vid alla vardagstillfällen säga ifrån när någon säger något rasistiskt.
