#skogsbrand

20180721_182652

Idag brinner det på många platser i landet och läget är mycket allvarligt. Den heta sommaren har gjort naturen torr och superkänslig för minsta gnista. Tyvärr har det även kommit in rapporter om att många av bränderna är anlagda. Alla hemska händelser föder ”copycats” som passar på att utnyttja desperata tider.

Den erfarenhet vi har i nutid av sådant här är branden i Västmanland 2014 – men detta år är det värre än då.  Brandkåren förslår inte på långa vägar och frivilliga får hjälpa till så gott de kan – och det är det många som gör.

Det har uppstått en debatt om hur politiker försöker ta poäng  genom att visa upp sig kring brandhärdarna. Såklart finns en rädsla hos ledande företrädare för att få kritik om det uppfattas som att de visar ointresse för  det som händer. Kanske många upplever det som ett stort stöd, om det kommer en känd politiker och berömmer? Såg en tweet igår av @arbogakvinnan . Hon skriver: ” så hemskt att vara brandman nu? det räcker liksom inte med att man måste kämpa mot en vansinnesbrand utan man tvingas även till att fika med annie lööf och se till så att gustav kasselstrand inte brinner upp under hans misslyckade släckningsförsök”.  Tweeten var väl skriven för att vara rolig, men illustrerar väl en bild av verkligheten som många ser.

Branden används även som slagträ politiska partier emellan. ”Alliansen prioriterade inte…” ”Regeringen har inte…” Min bild ovan berättar om detta.

Faktum är att den förra regeringen tillsatte en enmansutredning efter branden i Västmanland. Den fick dock avslutas i förtid på uppmaning av den nuvarande regeringen, men förutom den har ett trettiotal utredningar också gjorts. Se  intervju i DN  med utredaren Aud Sjökvist.

Hon menar att mycket verkar ha blivit bättre sedan dess.  ”– Många saker är också bättre nu är 2014, till exempel har man varit mycket mer alert och drog igång ett stort arbete och bad om hjälp utifrån snabbt, säger hon. ”

Skogsbränder är ett naturligt inslag i naturen. Det kan vara bra för arter och växtlighet att det brinner då och då. Självklart fungerar inte det idag där det bor folk. Skog är även ett värdekapital som man försäkrar. De flesta skogsägare är försäkrade mot brand. Däremot var det nästan ingen som var försäkrad mot storm, vilket alla blev kunniga om efter stormen Gudrun.

Men du kan inte försäkra dig mot känslomässig smärta, när din hemby eller ditt barndomshem förvandlas till aska.

Sverige är dock förskonade från skogsbränder. Vi har inte alls den beredskap och vana att hantera det, likt andra, heta länder i EU. Därför har vi inte heller en stor flotta av vattenbombarplan, vilket många efterfrågar just nu. Vi kan inte ha en sådan arsenal ståendes, endast för att användas väldigt, väldigt sällan.

Jag gör en jämförelse med snöskottningen. Det snöar sällan i Göteborg, men när det gör det blir det genast ett trafikkaos och alla efterfrågar snöplogar en masse. Just därför att man inte är van att hantera snömassor. Personalen kan det inte, helt enkelt. Jämför med Umeå. Där snöar det hela tiden, men trafiken rullar som om ingenting har hänt. Där det snöar varje vinter tvingas man ha en organisation för det och en erfarenhetsbank skapas. Där det inte snöar rejält mer än vart tionde år, går det inte att ha en organisation för det. Det skulle kosta alldeles för mycket.

Fundera istället över hur och var vi kan samla erfarenhet. Eller få hjälp av kunnig personal. Ytterligare ett exempel från Norrland är vanan att ha skogsgator för elledningar, så att inte strömmen går om snö-tyngda träd faller över elledningar. Hur är det med brandgator i våra skogar?

Organisationen för samhällsskydd och beredskap ses över. Vi har en myndighet för det – MSB – men de ”saknar tydlig ledning och samverkan mellan aktörer” berättar Aud Sjökvist vidare i DN-intervjun.

Vi har inte heller någon krisledande myndighet. Det ansvaret är helt enkelt inte tydligt för MSB.

Vi har många myndigheter i Sverige. Det är inte alldeles solklart vem som är ansvarig för vad. Kanske behöver vi se över myndigheterna och tydliggöra uppdragen. (se min text om Jämställdhetsmyndigheten)

Över lag ställs mycket på sin spets idag. Försvaret är ett sådant område, som vi under många år monterade ner, när vi trodde att världen stadigt gick mot en liberal demokrati. Men utvecklingen har vänt mot nationalism och inskränkningar och idag har ett långsamt arbete mot upprustning startat.

Därför har vi inget försvar att tala om. Också en myndighet många tycker borde hjälpa till nu i samband med bränderna.

Flera twittrare har dock påpekat att vi nu får hjälp av EU  – från länder som har vana och organisation för brandsläckning. Det är väldigt tyst från Sd och V om detta.

Och Sverige är inte förskonat mot naturkatastrofer, även om de sker sällan.

Minnet är kort och vi har mycket svårt att göra analyser mitt under en pågående kris.