I dagarna går jag runt och knackar dörr för att tala med människor om politiska frågor. Detta är en viktig del i min valkampanj. Samtalen handlar ofta om den turbulenta politiska tid vi lever i. Att årets val blir ett ideologiskt val står klart för de flesta nu. Vi får olika sorters samhällen beroende av vilka partier som styr.
Migrationspolitiken framträder som en av de viktigaste frågorna inför höstens val. Men vem som står för vad eller var de står i den migrationspolitiska frågan blir allt svårare att hänga med i.
Nu gick även Kristdemokraterna ut och hängde på Moderaternas förslag om att tillsätta en parlamentarisk utredning. Kd:s partiledare Ebba Busch Thor understryker då samtidigt att de är beredda att bjuda in Sd till samtalen kring flyktingmottagandet. Även Kd är alltså berett att diskutera migration med ett parti som vill undanröja den grundläggande asylrätten och som saknar integrationspolitik. Partiet har från sitt grundande velat stänga gränserna helt.
En regering kan inte lägga fram ett förslag som den inte inbördes är överens om. Jan Björklund säger nej till en uppgörelse där inte hela Alliansen är med. Alliansen är det bästa alternativ vi har idag – så därför måste Alliansens partier komma överens inbördes. Det är djupt olyckligt att Moderaterna och Kristdemokraterna nu går helt egna vägar. Därför säger Jan Björklund nej.
Vi måste hålla fast vid en politik som värnar asylrätten, vilken är en konvention knuten till individer – inte till stater.
Vår svenska integrationspolitik ska vara tydlig. Vi ska värna asylrätten och ha former för ett mottagande som klarar välfärd till alla, integration och deltagande i samhället genom riktiga jobb istället för bidrag.
Liberalerna är tydliga: Nej till samverkan med Sd. Istället måste Alliansen komma överens inom sig för att sedan vara beredd till en långsiktig uppgörelse över blockgränsen om migrationspolitiken.
