Socialdemokraterna vill nu återinföra att även de som väljer att läsa ett yrkesförberedande program på gymnasiet skall bli högskolebehöriga. Detta var något som Alliansen ändrade på i och med den nya gymnasiereformen 2011. Socialdemokraternas motivering är att allt färre väljer yrkesförberedande just av den anledningen att de nuvarande yrkesprogrammen minskar framtida val – och detta i en tid när landet skriker efter yrkesfolk.
Under de år jag undervisade på yrkesförberedande program – innan Gy-11 – såg jag att mer än hälften av eleverna led av att behöva ha de flesta teoretiska ämnen. Många fick inte godkänt i de ämnena, vilket såklart ledde till att de kände sig misslyckade. Det berodde sällan på att de inte klarade av ämnen, utan för att de helt enkelt inte var intresserade av dem. Alla klarar att uppnå minst godkänt om man vill. Det vanligaste skälet till att elever inte når godkänt är att motivation och intresse saknas. De ville helt enkelt börja jobba. Och fastän jag är mycket medveten om att det idag är viktigt med en gymnasieexamen för att ha god chans till jobb i framtiden, så hade alla de här eleverna jobb innan de ens gått ut.
Möjligheten att läsa vidare måste finnas i form av vuxenutbildning. Studieförbundet Vuxenskolan är bara en av flera som erbjuder vanliga gymnasiekurser för den som vill komplettera. (Eller göra tvärtom- lära sig ett yrke) Det är detta som måste marknadsföras!
Nu säger Anna Ekström i och för sig att det skall vara valbart att lägga till kurser för dem som vill läsa vidare. Men varför väljer man då ett yrkesförberedande program?
Högskolan i sig är inte heller en arbetsmarknadspolitiks åtgärd. Det fungerar inte så att det går att utöka antalet platser, för att få undan folk från arbetslöshet. Värdet urholkas och kvaliteten sjunker, eftersom vi vet att en anpassning efterfrågas och krävs om det skall vara någon poäng med det hela.
Minns ni ”pig-debatten” för några år sedan? Att det skulle vara något fult med att städa hemma hos folk och att det var en återgång till klassamhällets herrskap och tjänstefolk. Därav föraktet för RUT, som inneburit en revolution för kvinnligt företagande och en möjlighet till jobb för många. I och med avdragen kunde de som inte jobbade med hushållsnära tjänster lägga tid på sitt jobb istället. Eller avlastning för en trött pensionär. Så även ROT. Båda avdragen är minskade idag. Jag hade önskat att de blev permanenta. Det handlade inte alls om att ”subventionera välbetalda”. Ni vet väl att man om Sverige sa att ”där får mellanchefer ta semester för att ha en möjlighet att lägga om taket”. RUT och ROT ändrade på detta. För att inte tala om minskningen av svartarbete.
Det som skiljer den nuvarande regering från oppositionen är att de inte litar på att människor kan göra sina egna val och de vill lägga livet tillrätta för andra. Låt de gamla marknadsekonomiska reglerna gälla. Inget pill i maskineriet.
Fundera istället över varför färre väljer yrkesförberedande program? Om elever för några år sedan inte önskade att läsa många teoretiska ämnen för att bli behöriga till högskolor, varför skulle de vilja det nu? Kan det istället vara så att unga ser att företagande och entreprenörskap hindras av krångliga regler och höga skatter på arbete? Svaren kan vara flera – men det viktigaste är att söka reda på svaren istället för att strunta i att fråga och sätta in samma dåliga åtgärd en gång till.
