Alla idéer är inte bra

20170808_123241

Det finns en lek där en person säger ett ord och sedan skall nästa person associera fritt utifrån det ordet. Den förste säger ”sommar” och den andre fortsätter med ”jordgubbstårta” och den tredje tänker då på ”barnkalas”. Det kan vara roligt att se hur långt från ämnet man kan hamna.

Idag känns det som att den här leken pågår på några av universitetens institutioner. Tag ett fenomen, var kreativ och skapa något utifrån det.

Forskare i Lund har ägnat sig åt att spinna vidare på forskning kring ”mjölkdrickande och vit överlägsenhet”. Att mjölk kan kopplas ihop med rasbiologisk propaganda. Det är absolut möjligt att det har funnits tankar bakom att sammankoppla mjölkdrickande med vitt skinn, men det är väldigt långsökt.
Debattartikel om hur mjölk blev en symbol för vit makt

I slutet av denna debattartikel vill forskarna ändå slå ett slag för veganism. Jag hade rekommenderat dem att stryka hela debattartikeln och börja om utifrån området djurrätt och etik istället! 


Mjölk är en fantastisk produkt som kan användas och bli till så många olika produkter.  Från smör som bryns till en nötaktig kolasmak, eller en krämig frisk yoghurt. Mjölk är det livsmedel som innehåller allt en nyfödd behöver under flera månader. Under mellankrigstiden inrättades särskilda mjölkbarer i landet, för att främja hälsan, när vi vet att mjölk är nyttigt och kan avhjälpa undernäring. För att inte tala om att erbjuda ett sunt alternativ till ölhallar och superi.

Dagens motsvarighet är olika sorters jos-shots-barer  som sägs stärka immunförsvaret och öka förbränningen – ett alternativ till kaffe och vin.

Går det att hitta andra bakomliggande syften till josbarernas expansion? Säkert. Den som söker skall finna. Det går alltid att hitta en tråd att spinna vidare på.

Jag återkommer gärna till hur en konspirationsteori uppstår. Du tar en riktig detalj och sedan hittar du på de övriga. Paradoxen ju mer osannolik teori desto fler anhängare gäller av någon underlig anledning också. (Finns i arkiv december 2016)  http://annikawesth.se/?p=1112

Att forskningen måste vara fri är av oerhörd vikt i en demokrati. Men det motsäger inte att ha hård granskning av idé. Allt är helt enkelt inte bra. Forskning av slaget ovan är ett exempel på när det går helt snett. För en tid sedan var det debatt om Ann-Charlotte Gilboa Runnviks avhandling Rum, rytm och resande, som är en genusanalys av järnvägsstationer i landet (Transportstyrelsen var en sponsor). Ett exempel på kreativ konstruktion. Men likväl en konstruktion som ger en doktorsgrad.

Jag har elever som ropar högt när jag berättar om ”svart arbetsmarknad”. ”Får man kalla det för svart?” frågar de. Någon hade även en fråga om det var okej att kalla en viss lök för ”vitlök”. Detta kan vi skratta lite åt och tycka att det bara handlar om okunskap som lätt avhjälps med en förklaring. Men det kan även ses som ett förebud om att det blir allt svårare att navigera.

Ingen skall behöva känna sig kränkt eller trampad på. Därför ändras till exempel språkbruk allt eftersom. Men diskussionen får inte förvandlas till ett minfält där du hela tiden riskerar att göra fel. Det som händer då är att vi utesluter så många från debatten – vilket är helt i motsats till det vi eftersträvar.

Jag har en känsla av att den här artikeln om att mjölk kan kopplas samman med rasism kommer att leva vidare på något sätt. Även om den skulle visa sig vara ett slags skämt, vilket inte är helt otroligt.