“Kan vi inte börja med Trump idag?” Så låter det numera i klassrummet när lektionen skall starta. Alla mina olika elevgrupper är mycket intresserade av vad som händer i Vita huset sedan Donald Trump installerats där. Vi kan nu dag för dag följa vad han gör och analyserna och spekulationerna om hans nästa drag tar aldrig slut. Och jag pratar såklart gärna om detta!
Det mesta Trump gör är förfärligt. Framhärdar med muren och gör sig ovän med ledare i andra länder. Som en bulldozer går han fram viss om sitt mandat att inte sväva på målet.
Aldrig förr har USA:s presidents dagliga förehavanden hamnat som toppnyheter dag efter dag, vilket gör att vi lätt kan följa vad som händer. Pressen väljer ju att skriva om det som de vet intresserar och USA ligger oss nära på många sätt.
Men dessutom kan ingen kan minnas när hela världen engagerade sig så i POTUS agerande. Vi ser spontana demonstrationer i fler världsstäder, framförallt mot förra fredagens beslut om inreseförbud för folk från sju länder i Afrika och Mellanöstern.
Det som är positivt är att folk verkar inse att det spelar roll vem man röstar på. Tänker att alla de som inte registrerade sig för att få sin röstsedel i USA och hade andra sympatier än för Trump, kanske ångar sig idag. Riktigt mycket. Detta blir ett tydligt exempel på hur viktigt det är att rösta – att varje persons röst faktiskt räknas.
Valdeltagandet i USA är på gräsen till för lågt för att det skall ge ett legitimt resultat. (ca 55%) Demokrati är ju att folket bestämmer och nu har valet givit Trump makten.
På bilder ser vi Berlinmurens fall. Efter det trodde vi att att vi lärt läxan och vägen pekade rakt framåt mot en tid där liberalismen hade segrat. Men historien har tagit en annan riktning. Nu när USA tagit steget tillbaka från ansvaret som den fria världens väktare, så anser många att det är Merkels Tyskland som istället får axla den rollen. Det är dock ännu lite känsligt att se Tyskland i den rollen, varför Merkel tonar ner det. Det allra viktigaste just nu är att stärka EU på alla sätt och vis.
De grupper som vill se ett splittrat EU har fått in en fot i dörren – framförallt efter Trumps tillträde. Fler och fler är de som ogenerat träder fram. “Trump är en bekräftelse på hur populära våra idéer är när de väl får komma till tals”, säger den amerikanska “alternativhögerns” ledare Richard Spencer i en intervju i DN igår. Man ryser. I samma tidning står det också om Alexander Dugin – alternativhögerns ideolog. Han ser sig som en “konservativ revolutionär” (observera paradoxen) motståndare till individualism och självklart nationalist. Han anser att EU-projektet kommer att falla sönder nu.
Igår sade Göran Persson att Trump kommer att bli avsatt innan mandatperioden är slut. Att Trump kommer att bli en för stor belastning för de republikanska politikerna, som vill bli omvalda. Inte helt otroligt. Frågan är vad som händer då?
Jag tror att de som är unga idag blir oerhört medvetna om att demokrati handlar om att vi deltar och engagerar oss på olika sätt. Så fort fältet lämnas fritt träder någon in där. Det gäller att var med och påverka så att det blir någon bra person. Det var länge sedan det var så tydligt. Trump är mitt skolexempel!
