Den här helgen har jag bara myst på olika vis. Gått runt och städat och funderat. Ja, jag erkänner – jag älskar att städa. Du får ett rent och ordnat hem under tiden du rör på dig och kan låta tankarna flyta fritt från det ena ämnet till det andra. Samt möjlighet till att lyssna på nya album ordentligt. Continue reading “Fokusera på det du kan”
Jag ger aldrig upp bildningsidealet

Ska man tillåta rasister att tala och synas? Det är en fråga som debatteras mycket idag. Vi ser att när populister tagit sig in i värmen så har de som följer i dess bakvatten flyttat fram sina positioner och än grövre grupper vågar sig ut i ljuset. En del skyller detta på att främlingsfientliga tillåts tala.
Många är förvånade över att en sån som Trump lyckats ta sig ända till finalplats i det amerikanska presidentvalet. En stolle som verkar få göra och säga precis vad han vill utan att det stoppar hans framfart. Till och med efter den senaste skandalfilmen förefaller det som att han lyckas vända den från sig själv till att “Bill Clinton var minsann mycket värre”. Hur går det till, undrar många?
Saken är den att Trump representerar så många olika sorters missnöjen. Det är inte renodlat att folk tycker precis som han, utan det är en röra av missnöje mot det mesta han får representera. Det amerikanska samhället har många problem och för de som inte själva ser att de kan påverka sin situation, så personifierar Trump käftsmällen mot etablissemanget.
Det är det som är populism. Att kanalisera det allmänna missnöjet mot invandrarna, politikerna eller en hotfull minoritet. Populisterna säger att “det är vi – du och jag- som är den enda rätta gruppen”. Det finns ett vi och ett dom. Vi företräder dig – du som har jobbat hårt och gjort rätt för dig, men inte fått något för det, därför att det är någon annan som tagit det ifrån dig. En förrädisk liberal elit. Dolkstötslegenden. Continue reading “Jag ger aldrig upp bildningsidealet”
L öppnar för regera med s – men det viktigaste återstår

Frågan om hur man skall hantera Sd har kommit att ställas på sin spets. Igår gick Jan Björklund ut och öppnade upp för att samregera med S för att få stabilitet i regeringsfrågan.
Att sitta i en regering som blir beroende av Sd skall undvikas till varje pris. Det är en mycket viktig signal. Många är vi liberaler som ser faran med Sd – som ser igenom den bedrägligt pustade fasaden, där den sanna själen då och då med jämna mellanrum lyser igenom. Som den osmakliga filmen som visades igår, där Oscar Sjöstedt figurerar. Läs om det här
(En film som “Inte rasist, men…” släppte igår. Där Sd-toppar ses och hörs dra jude-skämt. Något som gör mig fullständigt rasande och djupt bedrövad. Det visar på ett människoförakt och på en stor okunskap om historien – eller ännu värre, en oförmåga att förstå eller känna medlidande med det som hände)
Tyvärr har sådana här avslöjanden liten effekt på partiets anhängare. En jämförelse kan göras med Trump-anhängarna.
Jag minns när jag jobbade som LUF-ombudsman inför valet 1991 och Ny Demokrati gjorde den ena grodan efter den andra. Vi tänkte alla att “nu är det kört för dem! Nu kommer alla att förstå vilka stollar det handlar om”. Men icke! De växte sakta men säkert och gjorde ett historiskt inträde i Riksdagen.
Hur var det möjligt? Hur är det möjligt idag? Jo, därför att sådana partier representerar något mera än sitt partiprogram. Därför är det inte så viktigt när det visar sig att företrädarna avviker från den officiella linjen. Continue reading “L öppnar för regera med s – men det viktigaste återstår”
Misstag tänka samma om värnplikten
Nu har Regeringen tagit fram ett förslag till remiss genom Annika Nordgren Christensen om att återinföra den så kallade värnplikten, vilken varit helt borta i några år och ganska många år som allmän värnplikt.
Bakgrunden till detta förslag om återinförande är en ökad oro i omvärlden. Det svenska försvaret har krympt rejält och det är få som har funnit branschen som en attraktiv framtidsbransch, varför de idag ser en personalbrist inför framtiden. Continue reading “Misstag tänka samma om värnplikten”
#Bokmässan
Årets bokmässa var precis som de jag varit på de senaste tretton åren – mycket bra!
Som gammal mässräv så har jag planerat dagen noga. Jag brukar börja med att scanna golvet innan folk kommer och då bestämma vilka böcker jag skall köpa . Sedan blir det faktiskt inte någon tid över till att gå runt, när alla bra seminarier jag vill gå på ligger tätt efter varandra, med tio till femton minuter mellan dem. Det borde räcka om man går raskt, men problemet är att det är så mycket folk överallt så att du fastnar hela tiden. Bokmässan borde inrätta en snabbfil på golvet där folk kan gå fort utan att behöva blockeras av de som står och tittar. Borde ha twittrat om det. Continue reading “#Bokmässan”
Ännu en kvinnohelg

I helgen var jag på en kräftskiva, som började med att vi fick fånga våra kräftor själva, för att sedan koka dem dagen därpå. Men hjälp förstås. Även om han som hjälpte oss inte kunde låta bli att kommentera att alla hela tiden skulle fota och lägga ut på alla sociala medier som finns.

Det var väldigt roligt – både själva kräftfisket och festen, men roligast var ändå att träffa en handfull nya kvinnor. Vi kände inte varandra innan. Det fanns endast en gemensam kontakt. Det blir alltid annorlunda när det bara är kvinnor. Helt andra samtalsämnen, kan jag lova! Continue reading “Ännu en kvinnohelg”
Liberalernas kris
Det har varit turbulenta dagar för Liberalerna. Sparkade igång på onsdag morgon och sedan fortsatte det bara. Tog nya vägar och allt fler personer blandade sig i. En mix av kritik mot personer, arbetsformer och olika liberala idéer.
När en kris seglar upp så betyder det att det är dags för det. Inget kommer från ingenstans. Det fanns en tydlig konflikt över att konsensus saknades över hur man skall gå tillväga när man inte är överens i en politisk fråga. Bägaren rann över för några företrädare som valde att gå ut i media med sin kritik.
Det handlar inte om att det är ”lågt i tak” i Liberalerna. För det är det inte. Det ligger i själva ideologin att utrymme finns för olika åsikter. Du behöver inte heller hålla med om allt i ett parti. Den här konflikten handlar inte om att det är problem med att ha olika åsikter, utan om hur gå tillväga när man har det. Continue reading “Liberalernas kris”
Anna Lindhs minnesfond

Min dotter är konstnär. Hon är riktigt duktig och ser detaljer och innebörder jag sällan ser. Jag har en del koll på stilar genom tiderna, men någon djupare kunskap om just konst har jag inte. Hon har faktiskt fått skämmas lite för mig också när vi varit på någon konstutställningar och jag “förvånat” försökt förstå mig på ett konstverk som i mina ögon förefaller…konstigt.
Men jag är mycket medveten om vikten av konst i folks kultur och alla de otaliga subkulturer som finns. Första gången jag förstod det på riktigt var när jag fick höra berättelsen om fånge nr 443 från Birkenau I, som jag skrivit om tidigare. Hur han ansåg att en av faktorerna som gjorde att han överlevde var de lågmälda kvällssamtalen om historia, konst, dans och musik som fördes bland de judiska fångarna i lägret.
Det är det som gör oss till människor.
Om detta påminde Elisabeth Ohlsson Wallin igår på Anna Lindhs minnesfonds prisutdelning. Fast hon berättade även hur hon ansåg att klimatet för tillåtande konst förändrats idag, mot för ett tiotal år sedan. Hon utgick då från sin stora utställning Ecce Homo 1998. Hur fantastiskt Sverige var eftersom man kunde ha en sådan utställning här. Men, att det inte är lika lätt längre. Och att detta berodde på det stora antalet sverigedemokrater i våra kommunnämnder. Sverigedemokrater har en tanke om vad som är bra eller dålig konst. Continue reading “Anna Lindhs minnesfond”
Höstupptakt Liberalerna Öckerö

Igår samlades vi i den kommunförening där jag är ordförande. Vi var flera stycken som valde att vika en lördag med fantastiskt sensommarväder, åt att diskutera hur vi skall jobba vidare med vårt fortsatta arbete i kommunen och vilka frågor vi vill driva.
Sedan ett år tillbaka så har vi haft flera utåtriktade aktiviteter i kommunen, där vi bjudit in allmänheten att komma och lyssna, lära och diskutera aktuella frågor. Som om de som tigger, flyktingfrågan och hur Migrationsverket jobbar. Det har inte varit något partimöte, men Liberalerna har varit ansvariga. Det roliga är att detta har lett till att andra partier har “vaknat upp” och hängt på spåret att finnas där folk är, istället för att vänta på att folk skall leta sig in i ett låst kommunhus sena kvällar. Continue reading “Höstupptakt Liberalerna Öckerö”
Hur är jag?

Jag var ett efterlängtat barn som föddes halv åtta en lördagskväll, precis när signaturmelodin till Hylands hörna började att spelas. På bilden ser ni mig, året är 1972 och jag tuggar på något oklart. Har alltid funderat lite över om jag blev en partyvild person just eftersom jag föddes en lördagskväll? Det partyvilda har mattats av de senaste åren, vilket beror på….de politiska ambitionerna!
Jag är ju en av deltagarna på Liberalernas ledarskapsakademi för kvinnor, vilket känns verkligen roligt! Under fyra helger skall vi under hösten och våren (“läsåret” – naturlig rytm) fördjupa oss i vår roll som politiker. “Läxa” till nästa gång är bland annat att göra en form av “självprofil”. Har gjort några sådana genom åren, men den här gången ingår det att låta ett antal personer ge sin bild av hur de uppfattar mig. Dessa personer utgörs av en mix av vänner och kollegor, dock inte nära familj. Continue reading “Hur är jag?”




