Istid

Idag har världen fått kännedom om att ett isberg stort som Gotland har “kalvat”. Så kallas det när ett stort stycke glaciär lossnar och flyter iväg. Nu fruktar man att händelsen kommer att påverka vattennivån på andra ställen.

Västantarktis är platsen där det hände: Isberget heter A-76. “Alla isberg över 70 kvm namnges”. 3 000 kvm stort är isberget, vilket är det största observerade. Man vet inte varför det har lossnat just idag. Men värmen från havet är en teori: vi har haft högre värme under lång tid, parat med hårda vindar. Detta berättas på alla nyheter idag. Vi vet inte heller om detta hör ihop med klimatförändringarna, men det är troligt.

Sverige har två forskningsstationer på Antarktis: Wasa och Svea.

Båda är byggda i slutet av 1980-talet. Där sker forskning och man gör olika mätningar av klimatet. Bland annat har en borrkärna ur isen tagits upp , vilken visar hur snön varit sammansatt de senaste 740 000 åren. (2004) Ur denna iskärna kan forskare följa klimatets utveckling och de ser att den koldioxidhalt vi har idag har aldrig tidigare varit så hög. I själva verket har det aldrig funnits en så hög halt.

Forskarna har även funnit spår av en extrem solstorm, som ska ha skett för 9 200 år sedan. Det går till så att man studerar is-borrkärnorna och letar radioaktiva isotoper. När “högenergetiska” partiklar påträffas, kan man dra slutasaten att en extrem solstorm ägt rum. Om en sådan händelse skulle ägt rum idag, skulle det fått förödande konsekvenser för all vår moderna infrastruktur. Framförallt för elsystemet.

För tiotusen är sedan var vi ungefär 300 000 personer på hela jorden. Människan hade precis börjat slå ned bopålarna och inhägna djur. Den tasmanske tigern fanns kvar, liksom dronten och uroxen. En naturkatastrof drabbade alltså inte särskilt många människor. Det är stor skillnad mot idag. Våra bästa platser nära sjöar – och våra bördigaste åkrar är idag överbyggda av storstäder. Det var dit de första människorna drog sig och slog sig ned. Under asfalt och skyskrapor är den bästa jorden begravd.

Idag är vi 7,7 miljarder människor på jorden. 1 miljard blev vi först år 1830. Därefter har det ökat. Runt år 1960 var vi 3 miljarder. FN:s prognos säger att jordens befolkning kommer att nå 11 miljarder och därefter kommer den att vända nedåt. Om alla levde som vi kan göra i Sverige, skulle det krävas fyra jordklot.

Klimatförändringar kommer att skapa extrem torka, vilket gör platser omöjliga att bo på. Vi kommer att få se klimatflyktingar. Andra platser kommer att översvämmas. Skogsbränder och skyfall. Så kallat extremväder kommer att bli vanligare.

Vi har ett mål om att sänka jordens temperatur med 2 grader, men varje tiondel som vi kan sänka är viktig.

(Något som ytterligare är förödande för klimatet är Rysslands krig mot Ukraina. Det kommer att ta mycket lång tid att sanera marken från de bomber som slår ned. Kriget är ett kapitel för sig, men det är svårt att inte nämna det när miljöförstöring kommer på tal. Ryssland har länge bidragit till miljökatastrofer. Sovjetunionen med sin planekonomi tog inte någon som helst hänsyn till miljön.)

Alla kommuner i Sverige ska ha gjort en klimatplan. Vilka hot de kan utsättas för och hur dessa ska mötas. Göteborg ligger risigt till om havsnivån höjs. Fjällvärlden kan bli det bästa stället att bo på i framtiden.

Självklart har vi påverkat klimatet.

Continue reading “Istid”

Dags att summera år 2022

Anno domino 2022 har varit omskakande. Med facit i hand kan vi konstatera att Xi Jinping har tagit hela makten själv i världens största land Kina genom att utmanövrera konkurrenter. Putin har invaderat Ukraina och vi ser ännu inte slutet på krig och lidande. Och Sverigedemokraterna utgör underlag – för en regering där Liberalerna ingår.

Årets debatt: Elpriset

Även för ett år sedan skrev jag i min summering att elen var årets debatt. Nu är priserna än högre än då. Sedan elmarknaden avreglerades 1996 växte en gemensam handel av el fram allt eftersom. Den fria konkurrens som råder, ifrågasätts i dessa dagar när elpriserna rusar i höjden och bristen på el spås bli långvarig. Idag är Sverige bundet av ingånget avtal med EU:s elmarknadsförordning. Den kräver att det svenska kraftnätet måste tillgängliggöra minst 70% av landets transmissionskapacitet för handel. De höga elpriserna under hösten beror på att torkan tömt vattenmagasinen i Europa, en vindstilla sommar, dyrt bränsle, låg kapacitet från kärnkraften, kriget i Ukraina. För tillfället har Putin delvis vridit sanktionsvapnet ur våra händer, när Ryssland stängt av gasledning Nord stream 1. Detta ökar elbehovet i främst Tyskland – EU:s största land. Elmarknaden fungerar som en vanlig marknad och nu är efterfrågan hög och tillgången låg, vilket gör att priset skjuter i höjden. Under kalla dagar i vinter är förklaringen densamma.

Därför hörs nu röster om att vi borde stoppa ”elläckan” ut ur landet och bara se till vårt eget hus. Inte ett förvånande förslag, eftersom många är rädda för att behöva gå från hus och hem om elräkningarna kommer att sluka alla pengar man har. Det är dock ingen bra idé över tid. Hittills har vi tjänat mycket på att ha tillgång till en stor elmarknad och därmed kunnat köpa in en prisvärd elmix varje dygn. Just nu har en rad olika faktorer bidragit till ett mycket tufft läge, vilket endast kan stävjas med planering av ny, hållbar palett av elproduktion. (Detta skrev jag även i Västerbottens-Kuriren 2022-09-15)

Årets sakfråga

Rysslands krig mot Ukraina. Dag för dag, vecka för vecka, månad för månad. Man förstår inte att detta händer – igen – i modern tid. Som om en historisk film från andra världskriget upprepar sig, men nu i realtid via sociala medier och tät mediabevakning.

Under alla de år jag har undervisat i historia har jag haft mycket svårt att hålla rösten stadig när jag berättat om krigets fasor och särskilt om förintelsen, såklart. Idag blir jag stum. Vi kan ännu inte överblicka allt. Dagligen har experter kommenterat skeenden – självklart har de gissat och sällan (eller aldrig) har de haft rätt. Men de har bidragit till att lugna och informera och kommentera. Skönt att vi har public service i Sverige och att vi kan lita på fria medier.

Historien får utvisa de straff som ska komma. Men oavsett vad som händer måste vi hitta en vägt att samagera med Ryssland i framtiden när kriget är över. Att EU varit helt ense om sanktioner mot Ryssland hittills är så bra – fördömanden med en röst. EU har visat sig fungera och det var bra att Macron vann presidentvalet i år – han tog taktpinnen. Han är en sann EU-vän, vilket det finns många av i grundarländerna. De länder som fortfarande har erfarenhet av andra världskriget i starkt minne och vet vad det handlar om. Tiderna förändras, men människan är densamme. Förra årssummeringen var min förhoppning inför 2022 att ”hotande konflikter i världen kan stävjas”. Det slog inte in. Idag följer vi flera pågående samt hotande konflikter.

Förra året skrev jag ”vaccinpass” under den här rubriken. Det är nog få som ens minns det, eftersom vaccinpasset endast varade under några veckor. Debatten innan var dock intensiv. Idag kan vi tack och lov ”leva” med covid, som vore det en vanlig förkylning. Dock gäller det endast den som är vaccinerad. Att covid fortsätter att frodas kan bero på dem som inte vaccinerat sig ännu. Även om jag hört att viruset är ”designat” som så att det ständigt ska mutera för att kringgå vaccin. Att man inte blir särskilt sjuk om man är vaccinerad är däremot fastslaget.

Årets skräll

Att Sverige lämnade in en NATO-ansökan. Att flera partier som tidigare varit emot en sådan, ändrade sig hastigt, visar på det allvarliga världsläget.

Jag var arton år när Berlinmuren föll och strax därefter imploderade Sovjetunionen. Vi trodde att den unkna totalitära tiden var över för att aldrig mera komma igen. Idag ser vi motsatt utveckling. Hur kunde det bli så här?

De följder vår NATO-ansökan har fått, var det ingen som anande. Idag utnyttjar Turkiet sitt veto och utövar utpressning mot Sverige på olika sätt, främst genom att kräva utlämning av människor.

Glöm aldrig att allt får sin egen dynamik – en fråga kan sticka iväg vart som helst.

Årets nyord

Tidöavtalet

Förhoppningar inför nästa år:

  • Att kriget i Ukraina tar slut
  • Att kvinnorna i Iran får frihet och mullorna kliver av och förpassas till historiens skräphög
  • Att talibanerna i Afghanistan ger upp makten över kvinnor och att talibanerna förpassas till historiens skräphög
  • Att Kina väljer rätt väg
  • Att flera punkter i Tidöavtalet skrotas innan utredning
  • Att vi bekämpar rasism i alla dess former
  • Att skjutningarna upphör
  • Att regeringen tar miljöfrågan på allvar
Continue reading “Dags att summera år 2022”

Ny rapport

Som oberoende utredare har jag gjort en rapport åt Friskolornas riksförbund som sammanställer och analyserar Skolverkets statistik över behörighet till gymnasiet.

Den visar att vi har ett gemensamt problem i svensk skola, när 18 000 elever gick ut nian i år utan att vara behöriga till gymnasiet. Den som inte går gymnasiet riskerar utslagning. Detta är utmaningar vi måste lösa tillsammans.

När vi lyfte blicken och fick ett holistiskt perspektiv på resultaten går det att dra vissa slutsatser. Varför lyckas en del kommuner bättre än andra? Det bör vi kika på. Skolkultur och arbetssätt förefaller avgörande. Med all önskvärd tydlighet ser vi även ett annat mönster utkristalliseras i rapporten: Friskolor är inte problemet.

Det var överraskande stora skillnader i resultat mellan de kommunala skolorna i Stockholm och Göteborg.

Skolverket slår fast i sin analys att föräldrarnas utbildningsbakgrund är den starkaste faktor för hur elever lyckas i skolan. Och så blir det, om skolan arbetar på ett sådant vis att eleven behöver hjälp hemifrån. Skolans kompensatoriska uppdrag går ut på att de ska kompensera för socioekonomiska skillnader. Om skolan arbetar på ett sånt sätt att eleven behöver stöd hemifrån för att klara sina uppgifter, säger det sig själv att skolan blir ojämlik. Skolan ska vara alla barns chans att ta sig dit hen vill. Att inte släppa någon elev som börjar halka efter är av stor vikt. Läs intervjun med Lena Youssef i Södertälje!

Pengar är mycket viktigt – men inte allt. Organisation och ledning är viktigare. Skolkultur slår pedagogik. Arbetsro ingår i skolkultur.

Continue reading “Ny rapport”

Liberalernas framtid

Lina Nordquist, Monika Wahlström, Cecilia Elfving, Gulan Avci, Johan Pehrson

Igår hade Liberalerna extra landsmöte i Stockholm. Syftet var att formellt välja Johan Pehrson till partiordförande. Det fanns inga andra förslag till kandidater. Johan Pehrson har en bakgrund i LUF, varit riksdagsledamot och haft olika roller i partiet under väldigt många år. Därför känner han partiet väl. Han tycker även om partiet och medlemmarna. Det är viktigt, det märks, och har nog varit avgörande. Johan klev in den 8 april i år, när Nyamko Sabuni avgick efter aldrig uppåtgående opinionssiffror. Med nöd och näppe kunde Johan Pehrson tillsammans med flitiga medlemmar leda partiet över riksdagsspärren i höstens val. 4,6% innebär ingen fallhöjd och arbetet med att övertyga fler väljare till valet 2026 har redan börjat. Under det extra landsmötet valdes även Lina Nordqvist till vice partiordförande.

Under det extra landsmötet igår presenterade Louise Eklund valanalysen. https://www.liberalerna.se/wp-content/uploads/valutvardering-2022.pdf Därefter diskuterades den av ombuden. Under den här delen av landsmötet fick inte media närvara. Jag tog fasta på ett par saker och sa följande:

“Det viktigaste vi kan göra idag är att utse två till tre ambassadörer i varje kommun för bildade av nya kommunföreningar i de orepresenterade kommunerna. För där vi inte finns, där får vi inga röster. Så är det – oavsett politik. Men framförallt måste Liberalerna vara det parti som står upp för människovärdet. I kontrast till det förakt som en del Sd-företrädare visar. Våra ord, handlingar och begrepp ska präglas av tolerans, solidaritet och valfrihet. Vikten av ideologi gör att vi åter ska satsa på ideologiutbildningar. Endast med liberalism kan Liberalerna bli relevanta. Det är vårt existensberättigande. Våra förslag ska inte enbart präglas av pragmatism. De måste alltid ha en klangbotten av ideologisk övertygelse och engagemang för människor. Inte minst för utsatta människor i vår tid! Att aldrig förlora de liberala idealen ur sikte.”

Continue reading “Liberalernas framtid”

Fullständig blockering

Inte många meter emellan.

Det finns få saker som engagerar så mycket och väcker sådana känslor som byggnation. Visserligen ett slags självklarhet, eftersom de utgör stora, permanenta förändringar i din vardag. Men planeringen brukar vara god, även om smaken varierar för själva arkitekturen. Själv är jag förtjust i raka linjer, ordning och reda, välplanerade områden med luft emellan. Jag tillhör inte den stora skara som retar sig på nya områden och byggnader. Inte förrän nu: Ugglumsleden/Smörslottsgatan Göteborg. Ett bygge jag följt när jag kört förbi under två års tid.

  1. De boende i det äldre huset på Smörslottsgatan har under två års tid fått se ut över en jättestor grop fylld med lera, vattenslask, maskiner och material. Bygget föreföll vara satt på paus under förra vintern. Man undrade vad som skulle hända? Vid en sådan oreda funderade jag över om de fick reducerad hyra? Bo gratis kanske till och med?
  2. I våras kom man igång med bygget igen. Den sjö som bildats av grundvattnet dränerades. Det pålades och armerades för att gjuta grund. Bankandet gjordes av pålkranar och dunkandet startade klockan 07.00 och ljöd över nejden.
  3. Under den mörka tiden på året används självklart kraftiga strålkastare, så att jobbarna kan se vad de gör. Likt en obarmhärtig tortyrlampa. Skiner nu.
  4. Till sist var en grund lagd, så att man kunde börja att bygga själva huset: våning ett avslöjade då att byggnaden hamnar utmed vägen i en slags bananformation. Förmodligen för att nyttja marken maximalt. Helt utan hänsyn till avstånd till det närmaste huset. Som en solförmörkelse blockerar det all cirkulation som krävs framför en byggnad. De som ska bo på plan ett i det den nya cementbananen, kommer att ha ca 10 meter från sitt köksfönster till busshållplatsen utanför.
  5. En våning blir två. Sedan tre, fyra, fem, sex, sju, åtta. Är det slut vid åtta? Mörkret framför det gamla huset växer för varje dag.
Lastbilar, material, skräp, oreda, grus och lera. En utsikt de boende haft i ett par års tid nu. Har de fått reducerad hyra?
Avståndet vid cementbananens slut är litet. Blockeringen framför det gamla huset är total.
Continue reading “Fullständig blockering”

Hör du vad jag säger?

Idag har styrelsen för Habilitering och hälsa i VGR fått lyssna till Andreas Thulin som är legitimerad audionom och adjungerad lärare vid Göteborgs Universitet. För VGR arbetar han med ett projekt som kallas “hörselhälsa”. Det handlar om att lära sig hur man spar på sin hörsel så att den ska räcka hela livet. Alltså, om du lyssnar för länge på för höga ljud, ökar risken för hörselskador. Jag passade på att ställa den fråga jag länge funderat över: stämmer det att man inte får hörselskador om man lyssnar till musik man gillar.? Oavsett volym? Andreas svarade att det är en myt.  För hörselskador gäller formeln “volym och tid” – oavsett om man gillar ljudet eller inte. 

En prognos säger att en miljard människor på jorden löper risk att drabbas av lyssnarskador fram till år 2050. Skador på hörseln som man erhåller endast på grund av det man lyssnat på i hörlurar. Det är oftast musik, men kan vara annat. Observera att i denna siffra räknar man inte in alla som fått hörselskador av oljud på arbetsplats. Det är många människor i tredje världen som arbetar på platser där EU:s arbetsmiljölagar inte gäller. 

En hörselskada är en osynlig funktionsnedsättning.

Idag är vi duktiga på att anpassa miljöer efter rullstolar. Den som missat detta får veta det omgående – om inte via personen direkt så via media. Att ha en synnedsättning är också ganska tydligt. Vi käpp, glasögon. Men den som hör dåligt utesluts utan att det märks. Det är omöjligt för en person som hör dåligt att gå med på en AW på en stimmig krog. Att bara sitta och le och inte hänga med överhuvudtaget är meningslöst. Den som inte hör blir isolerad och inte lyssnad på.

Idag vet vi att en hörselnedsättning kan påskynda demens. Det är nämligen så att de funktioner vi inte använder i hjärnan tillbakabildas och nerver förtvinar. Ett likadant samband vet vi gäller för tandhälsan. Den som inte kan tugga ordentligt riskerar demens på grund av att få sinnen stimuleras. Att äta tillhör en viktig och stor del av våra liv.

Continue reading “Hör du vad jag säger?”

Uppdrag löper ut – nya kommer till

Idag öppnar riksmötet och den nya riksdagen samlas. För egen del går mitt uppdrag som förste ersättare till Sveriges riksdag ut. Ett uppdrag som förvisso inte har krävt någon tid, men som ändå har fyllt mig med en känsla av ansvar gentemot väljarna.


Det har varit en mycket speciell mandatperiod, som till största delen har präglats av pandemin och hemarbete. Den satte hela världens beredskap för svåra händelser på prov. Isoleringen påminde oss om den viktiga gemenskapen med andra människor. Hemarbetet tvingade fram nya arbetssätt och med nöd och näppe kunde arbetet fortsätta på de arbetsplatser som inte krävde närvaro. Lärare och sjukvårdspersonal fick dock fortsätta och debatten om deras riskfyllda arbetssituation är inte avslutad. Forskningen gav oss vaccinet. Det om något är en påminnelse om vad vi människor kan klara av när vi gemensamt tar oss an prövningar.


Därefter fick vårt land en ny och för första gången kvinnlig statsminister, precis innan Ryssland invaderade Ukraina. Det krig som ännu pågår som drabbar civila så hårt, som chockar oss alla och som lett fram till Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Konsekvenserna av den ryska diktaturens ockupation går ännu inte att överblicka. Men det påminner oss varje dag om att ta ställning för demokrati och mänskliga rättigheter. Det är ord som innebär handling i verkligheten; de är inte till enbart för högtidstalen. De måste upprepas varje dag.


Den nya riksdagen har stora problem framför sig. Vi liksom människor i andra länder möter energikris och inflation och brist på viktiga varor. Det beror dels på eftersläpningar av pandemin, dels på kriget. Det är problem som löses endast genom mer samarbete i EU.
I dagarna diskuteras i kommuner och regioner vilka partier som ska styra med vem. Vägval ska göras. Jag är glad över att få medverka ännu en mandatperiod, nu som ersättare i regionen och som ersättare i Partille. Mer än någonsin måste vi stärka de liberala värderingarnas inflytande på lokal nivå. Liberalerna finns kvar i riksdagen. Det måste nämnas därför att det länge verkade vara en omöjlighet. Johan Pehrsons viktiga insats var att ena partiet i en gemensam strävan att faktiskt överleva som parti.

Continue reading “Uppdrag löper ut – nya kommer till”

Så dumt, Liseberg

På morgonen förra veckan blev jag tant. Jag som med förtjusning har åkt varje attraktion på Liseberg tar del av morgonnyheterna och förfäras över parkens senaste satsning inför årets Halloween-firande: det nya spökhuset. Men det är inget vanligt spökhus, som ska skrämmas sådär lagom. Nej, detta ska vara ett extremt skrämmande spökhus – så hemskt att ledningen känner sig tvingad att sätta en femtonårsgräns.

Visserligen ökar kraven på spänning hela tiden. Ribban för underhållning är hög. Hur ska ett nöjesfält kunna matcha krigsspelen online, eller dramatiserade versioner av seriemördare? Såklart vill de ta i lite extra. Men varför behövs det?

Samma morgonnyheter berättar om den senaste massgraven som upptäckts i Ukraina. Reportrarna skildrar tydliga spår av tortyr. Kroppar med rep runt halsen, bundna. Detaljerna de berättar om är för brutala för tittarna att ta in. Tänker att det är onödigt att visa allt, men inser samtidigt att det är nödvändigt att hela världen får veta vad som hänt. Hur ryssarnas brutala framfart ofta slutat i tortyr och avrättningar. I flera städer och byar. De som överlevt är traumatiserade.

Hur är ondskan möjlig? Hur kan människor vilja tillfoga andra människor lidande? Det som når vårt medvetande är säkerligen endast en bråkdel av vad som hänt – och händer kanske i detta nu.

I denna värld vi lever i– med krig, övergrepp och brutalt våld; varför då göra en attraktion på ett nöjesfält till en kopia av en verklighet vi ska bekämpa? Dessutom i kommunal regi? I det Göteborg som vill vara en fredens stad och en fristad för människor på flykt undan våldet.  

Möjligen kommer Liseberg att svara att just eftersom världen är brutal, kan nöjesparken ha en roll att bemöta brutaliteten på ett ”ofarligt” sätt.  Att det är konst, som bara är en spegling av det alla vet förekommer? Att Liseberg i själva verket har en terapeutisk uppgift?

Continue reading “Så dumt, Liseberg”

#Vykortfrånsommarsverige

Höstlöven tar snart över. Det gröna kommer att tvingas bort.

Här skickar jag mitt sista vykort från sommarsverige i år. För igår kom hösten och sommaren sa “Tack och adjö för den här gången”. Sånt känner man.

Varje morgon sitter jag på min balkong och läser tidningar och dricker kaffe. Jag bjuder mig själv på en panna svart kaffe och tar djupa andetag i den klara luften. De senaste veckorna har det varit helt mörkt när jag går ut. Ja, jag går upp väldigt tidigt. Det enda som syns då på himlen är polstjärnan. Eller en bleknande, flyende fullmåne, som häromdan. När morgonljuset sakta sjunker in, kan jag höra en hackspett. Korta, ekande knackningar som har hörts hela sommarn. Hackspetten arbetar. Jag har blicken riktad mot en av björkarna och den är min följebjörk. Alla bör ha ett följeträd, som kan guida dig genom årstiderna. Den 27 augusti kunde jag se att björken hade “fyra gula strån”. I morse var den gul till 70%. I bakgrunden hörs en svag ljudmatta från motorvägen – ett ljud som blir starkare för varje halvtimme.

Ännu är luften ljummen, men i den mörka morgonen är det skönt att sitta under ett duntäcke. Jag tror att jag kommer att fortsätta att gå ut på min morgonbalkong ytterligare några veckor. Vi får se.

Continue reading “#Vykortfrånsommarsverige”

Dagen efter

Bild från SvT nyheter idag

Valresultatet visar att Sd är de stora vinnarna. De är unika – faktiskt i hela världen – med att växa val för val. Ett parti vars huvudagenda är invandringsfrågan och ett parti sprunget ur nynazismen. Aningslösheten är obegriplig. Jag var med 1991 när de låg på under 1% i stöd i riksdagen. Då arbetade jag som LUF-ombudsman och LUF och Ung Vänster var de enda som tog debatter med dem på den tiden. De andra tyckte inte att de var något att bry sig om. En generation senare är de näst största parti. Årets framgångar kommer att innebära att både Sd och deras väljare kommer att tycka det är självklart att de ska ha tunga poster. Nu talas om statsministerposten och talmansposten, även om det förefaller osannolikt idag att de ska få en minoritet emot sig.

Sd har den senaste tiden ändrat uppfattning i friskolefrågan, EU-frågan, NATO-frågan – just för att de frågorna inte är huvudfrågorna. De har påverkats i dessa frågor, för att bättre passa in i högerblocket. I kraft av sina mandat kan de nu börja lägga fokus på invandringsfrågan – eller rättare sagt återvandringsfrågan. Det skrämmer mig otroligt mycket. Ingen vet vilket håll en sådan agenda kan dra iväg.

Det började med att Ebba Bush åt köttbullar med Jimmie Åkesson. I och med det mjuknade barriärerna och det har påverkat hur andra ser på dem. Att de nog inte var så farliga som man sagt länge. “Man måste kunna prata med alla”.

Men det Kd och M bidragit med, är endast att ge Sd större legitimitet. De har själva förlorat på det och Sd har vunnit. Varför välja kopior när det är bättre att välja originalet? Även S har anpassat sig.

Continue reading “Dagen efter”