Behöver barnen hjälp med läxan är läxan felkonstruerad

Här återanvänder jag en av mina käpphästar – jag har skrivit ett liknande inlägg för flera år sedan. Men det behövs nog igen. Idag går det att läsa i GP: “– Vad gör man när skolan inte levererar? Jo, då gör vi som alla andra föräldrar, vi går ihop och hittar vägar. Det här är vårt sätt att hjälpa våra barn, säger Arfi Yosuf som i takt med att föreningen växt axlat rollen som samordnare.” https://www.gp.se/politik/barnen-klarade-inte-skolan-foraldrar-bildade-laxhjalp.b031521f-cece-429b-954f-0e400c77a9e5

Det är inte bra om elevens möjligheter att studera i skolan är avhängigt vilka föräldrar den har. Därför att skolan ska vara kompensatorisk. När en läxa ges, ska den vara av det slag att det handlar om att öva mera på något. Ett sätt att räkna på, som eleven redan kan, men behöver nöta in. Eller att läsa ett kapitel. Eller att renskriva något. Alltså: inget som eleven behöver ha hjälp med – förutom att sätta sig ner och göra läxan möjligen.

Det är bra att ha läxläsning på skolan, just för att det kan vara svårt att sätta sig ner och öva när man kommer hem. Att skolan erbjuder lokal och lärare eller annan personal, som sitter med alla som vill, är jättebra.

Det som en lärare behöver förklara ska göras under skoltid. Punkt. Hur ska skolan annars vara kompensatorisk?

Om det finns föräldrar eller andra som vill skapa en läxgrupp är det bra. Men som stöd för att sitta ner, som sagt. Om eleven inte förstår vad den ska göra, är läxan felkonstruerad.

Civilsamhället gör massor – till kommuners glädje. Detta skrev jag efter ett besök på Redbergsskolan: “Ikväll har vi i styrelsen för Studieförbundet Vuxenskolan Göteborg haft besök av Mohamed Farah, som är ordförande för Svensk-somaliska fotbollssällskapet SSFS – en av många föreningar som vi har samarbete med. Förutom att ha samarbete med oss, har de även det med Göteborgs kommun. När SSFS ordnar lov-aktiviteter för barn i staden, får alla barn söka och delta, men när de ordnar fotbollsträning och framförallt läxläsning i Gårdsten, kommer det mest barn från grundskolan i närområdet. Detta har Mohamad Farah som eldsjäl hållit på med sedan början av 2000-talet. De flickor som var barn då, är idag högskoleutbildade och hjälper ofta till. De har inga problem att få matte-, och engelsklärare. Men det är svårare med svensklärare. Den som vill hjälpa till med svenskan, kan kontakta Röda Korset för form av kvalitetssäkring för att få vara med. De når mångt fler flickor än pojkar, vilket var något han ville framföra. Studieförbundet Vuxenskolan har integration och föreningsliv som två av våra fyra åtaganden gentemot Folkbildningsrådet och vi är glada att den här föreningen gör ett viktigt och glädjefyllt arbete och att vi kan hjälpa till!”

Utan civilsamhället kraschar Sverige.

Tiden i skolan räcker inte till för att repetera eller läsa – det är därför läxor måste ges. Alla måste öva på det den ska lära sig. En del behöver öva mycket och andra mindre. Men skolan ska inte räkna med att föräldrarna hjälper sina barn med detta.