Förslag om Förordning för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn

Ingen handling ska fördömas så hårt som den som i ondskefullt syfte är riktad mot ett barn. Barn är värnlösa och ska skyddas och vårdas i alla lägen. Och det gäller vart enda barn på hela jorden. Varje vanvårdat barn är en synd.

Därför ska de som ägnar sig åt pedofili hittas, straffas och fördömas. Hårt.

Detta är även bakgrunden till ett lagförslag som EU-kommissionen – Sveriges kommissionär Ylva Johansson – lagt fram för att kunna hitta pedofiler och deras nätverk. Det handlar om möjligheter att kunna genomsöka privat konversation som sker på nätet i syfte att hitta barnpornografisk aktivitet och planläggning.

Många tar nu strid mot en sådan här lag, vilket är bra trots förslagets goda syfte.

I vanlig ordning anförs huvudargumentet för som ”den som har rent mjöl i påsen har inget att frukta”. Att vi som inte ägnar oss åt kriminell verksamhet lugnt kan fortsätta att skicka mejl och skicka bilder i Whatsup. Även om det skulle vara egen nakenbild eller ett grovt skämt som anspelar på sex.

Möjligen eller möjligen inte. Men hur ska det genomföras i verkligheten?

Det beskrivs som att en AI-robot dag in och dag ut ska scanna våra flöden. Mängden är så stor att det knappast går att föreställa sig. När AI-robotarna stöter på nakenbilder eller text där barn är inblandade fastnar det och går möjligen vidare till polisiär insats. För självklart är det inte en grupp trettioåringar med fett hår som sitter på en vind bland tomma pizzakartonger och colaburkar och går igenom konversationer.

Förespråkarna för det nya lagförslaget tonar ned det hela.

Heléne Fritzon, MEP för Socialdemokraterna, berättar att för att ett av de stora företagen överhuvudtaget ska kunna göra en spårning, måste först en ”betydande risk” identifierats om barnpornografi. Därefter ska en domstol utfärda beslut för att en spårning ska kunna startas. Fritzon säger även att namnet ”chatcontrol” är påhittat. Det heter Förordning för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Europaparlamentarikern Heléne Fritzon uppger att det ”under 2021 rapporterades 85 miljoner bilder och videor världen över som visar sexuella övergrepp mot barn”. (SvD debatt 2023-04-10)

Det är svårt att inte dras med i hennes övertygande resonemang. Självklart ska detta bekämpas med all kraft som går att uppbåda.

Däremot kommer allt ditt och mitt material – oavsett karaktär – att registreras någonstans och vara tillgängligt någonstans för några. Risken för att det hamnar i fel händer eller läcker ut finns såklart. Det finns ingen – jag lovar – som inte har något som den vill hålla privat och endast för de ögon meddelandet var avsett för från början. Och det finns många som då och då skrivit något dumt de sedan ångrar. Eller skämtat på ett sätt som endast mottagaren förstod.

Idag finns tekniken för att övervaka varje steg vi tar.

Därför måste vi passa oss noga för att inte bygga in oss i en värld där du aldrig kan känna dig fri. För när det väl är gjort är vägen tillbaka lång. Om den ens finns.

Motivet om att bekämpa brott är lätt att känna sympati för. Särskilt idag, när polisen inte klarar av att hålla jämna steg med gängkriminella och deras skjutningar. När skotten viner får många mindre brott vänta. Toleransen för kameraövervakning är idag stor, när många anser att polisen måste få hjälp av övervakningsmaterial för att kunna bevisa åtminstone något. Samtidigt skapar vi ett otrevligt klimat där en majoritet av oss aldrig kan känna oss fria.

Och du ska inte behöva några andra argument än att du helt enkelt inte vill vara övervakad. Som enda motivering: jag säger nej därför att jag är emot.