Valet är över och jag har samma känsla för Liberalerna som efter det förra valet. Återigen ett mycket lågt valresultat, trots en del påbörjade arbeten med att förnya. Och detta i en tid när den väljarskara som räknar sig som liberaler ligger närmare 30%. Varför lyckas Liberalerna inte bättre?
Som efter alla andra val så startar nu en valanalysgrupp sitt arbete. De ska samla in synpunkter från partiarbetare över hela landet och försöka se varför vi inte lockar fler. Det är nu väldigt viktigt att analysen breddas. Att endast skärskåda sig själva inåt kommer inte att ge några nya insikter alls. Bjud därför in utomstående!
Därför att alla med ambitioner har arbetat väldigt hårt i valet – en del dagligen i flera år. Försökt att positionera sig, synas och få gehör för liberala förslag. Stått på torget med flaggor och flygblad och knackat dörr. Snickrat valstugor, bemannat dem och skrivit debattartiklar.
Ändå gick det så dåligt. Fast vi efter förra valet jobbat hårt på att skriva vår berättelse och göra personliga vittnesmål om varför vi engagerar oss i Liberalerna. Att därför utvärdera sig själva är ett stort misstag och kommer bara att bli en fortsättning på en nedåtgående spiral. En blind som leder en blind.
Efter förra valet sjösatte jag ett stort förnyelseprojekt i Västsverige tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan. Arbetet syftade till att förnya verksamhetsformerna och tydliggöra ideologin. Tanken var att ett par ”förnyelseagenter” i varje kommunförening skulle jobba med detta under en tidsperiod av två år. Att sprida ut arbetet över tid var viktigt, för att de nya arbetssätten skulle sätta sig.
95 personer – till stor del helt nya medlemmar – startade denna resa och de började från grunden. Att det var nya medlemmar som tog sig an uppdraget var också viktigt, eftersom det var bra om man inte var färgad av gammeltänk.
När arbetet avslutades skulle det utmynna i en ny valplan för respektive kommunförening. Då återstod ett trettiotal personer.
Flera av de nya medlemmarna som tog sig an utmaningen att förnya det politiska arbetssätten hamnade högt på listor i det här valet och en del föreningar fick en energiboost.
Många stötte dock på ett motstånd i sina kommunföreningar mot okonventionella arbetssätt och nya kampanjmetoder. En styrelse kunde ha invändningar och möjligheten att pröva nytt stoppades.
Hur kommer det sig att det blev så? Fast alla visste att det behövdes göras något? Jo, det är nämligen väldigt svårt att göra ett förändringsarbete om inte alla är med på tåget. Om några stretar emot kommer det inte att bli en tydlig förändring. Endast punktinsatser. Det är även väldigt svårt att ha förmågan att skåda sig själv utifrån.
En framgångsfaktor i ett val är såklart numerär storlek. Ju fler som syns desto bättre. Ju fler mandat desto större partikassa. Liberalerna har jobbat hårt med att öka medlemsantalet och många nya har tillkommit. Samtidigt har många lämnat samt gått hädan.
Om engagemang i politiska partier skall locka nya människor som lever sina liv på ett annat sätt än förr i tiden, så måste nya arbetssätt in.
Därför står vi på samma ruta som efter förra valet. Det är bara att ta nya tag. För Liberalerna behövs mer än nånsin.
