Då var det inte många timmar kvar av det här året och det är dags att se över hur det blev. Jag skrev tidigare på min facebook att jag tror på rutiner, övergångar och reflektion, för att hålla ordning på livet. Avslut och avstamp.
Jag är för vissa rutiner, vilket är sunt för oss människor. I övrigt är jag inte så mycket för att man håller fast vid det som varit eller vid hur något brukar vara. Men att året följer en rytm och att det finns övergångar och vidarepassager, känns viktigt tycker jag. Du behöver tid att reflektera över vad du gjort och var du är på väg. ”En oreflekterad erfarenhet är ingen erfarenhet”, som Christer Olsson säger.
Jag tänker inte räkna upp allt hemskt som har hänt under året, för det har alla redan gjort i omgångar. Och jag tänker inte heller tala om den populism, nationalism och rasism som vällt fram. Däremot så tänker jag tänka på vad jag kunde gjort bättre. Har jag gjort det jag kan?
Det sägs att alla gör sitt bästa och det stämmer säkert till viss del.
Jag tar strid mot rasism och odemokratiska krafter på det sätt jag har möjlighet till just nu. Min arena är skolan och det är inte bara mitt jobb utan även min plikt. Det är en sådan oerhörd ynnest att få jobba med ungdomar. Som jag säger – läraryrket kan vara tufft, men det blir aldrig tråkigt. Och det är alltid viktigt.
Under året som gått så har jag gått in i politikerrollen. Det har jag inte riktigt gjort tidigare, även om jag tagit ställning och varit medlem i Liberalerna hela livet och jobbat som tjänsteman i ett par omgångar. För mig är den tiden mogen och kommen nu.
Tidigare har jag resonerat som så att jag jobbar för demokratin i min vardag som lärare. Nu har jag tagit ytterligare ett steg.
Vi känner alla flera personer som vi anser borde ”kliva in i politiken”. De vi tycker har sunda åsikter och de som gärna tar ställning och diskuterar. När man frågar dem varför de inte väljer att engagera sig och ställa sig till förfogande i val, är deras skäl ofta att ”jag jobbar på andra sätt för världen – i mitt jobb”. Och ”varför utsätta sig för det?”. Det är även ett svar några unga har givit mig, när jag frågat varför de har lämnat politiken. ”Jag kommer att göra nytta som….advokat…..som lärare, läkare, socialarbetare …..som” o s v.
Att jobba på flera fronter – angripa det destruktiva i vårt samhälle, behövs. Ett av mina förslag är just att inför demokrati som eget ämne. Där ingår också källkritik. Jag säger till eleverna att deras utmaning i framtiden blir att kunna skilja sant från falskt. Förfalskarna kommer att bli skickligare.
Några speciella nyårslöften har jag inte – och det jag har skall man väl hålla hemligt? De flesta nyårslöften handlar om att börjar träna, men det behöver ju inte jag. Däremot skall jag fortsätta mitt arbete för demokrati – på alla de vis som står mig till buds under 2017.
Jag vet att vi är många fler liberaler där ute än det förefaller och känns som just nu. Det gäller att vi hjälps åt att höras – hela tiden. Som motvikt till att en falsk eller konstig världsbild etableras.
Egentligen startar mitt arbetsår på hösten. Men, det känns alltid extra högtidligt med nyåret – att få ett helt nytt år – blankt och vitt som ett oskrivet blad. För oss att fylla varje dag vi lever. Tacksam över livet och ännu ett år.
