”Det finns inga genvägar i livet” och ”Det kommer en räkning på allt”. Det var två av flera ordspråk som farsan gärna använde. Alla hans ordspråk var bra och fler av dem lever jag själv med. Dessa två har jag tänkt på den senaste tiden i våra diskussioner om användningen av AI. Artificiell intelligens är en smärre revolution och kan placeras i historien som en milsten, likt tryckpressen, ångmaskinen, förbränningsmotorns och elektriciteten. Ett rejält kliv över manuell genomläsning, räkning, jämförelser och bildskapande. Listan över vad AI kan användas till kan göras lång och den kommer sannolikt att bli längre.
Framför allt tror jag på att AI kommer att revolutionerna sjukvården. När miljontals inskannade sjukdomar, snabbt kan jämföras med en patients problem, kan svar fås direkt om vad ett symptom kan vara; till exempel om ett födelsemärke visar tecken på farlig avvikelse eller inte. Samt att AI kommer att hjälpa de mindre kommunerna med otroligt mycket, som underlätta planering, bemanning, där personalbrist är ett problem.
Många författare och konstnärer fasar över att romaner kan skrivas i ett nafs utifrån några få instruktioner. Konstnärer över AI-genererade målningar. Det hela liknar i stort hur diskussionen gick när fotografiet erövrade världen. Porträtt som tidigare tagit dagar och veckor att måla, med stor skicklighet, kunde nu ersättas av ett ”klick” med en maskin. Vi känner till historien med sabotagen av de nya maskinvävstolarna, som gjorde vävarna arbetslösa. Min mormor berättade att när de installerade en tvättmaskin hemma, undrade hennes svärmor vad man nu skulle ha fruntimmer till.
Alla tekniska framsteg har efter hand blivit naturliga inslag i vår vardag, när vi väl lärt oss använda dem. Vi anpassar oss väldigt lätt till nya situationer, vilket är mänsklighetens välsignelse – och förbannelse. Just nu haglar domedagsprofetiorna över AI. Att den kan leda till vår undergång, när den kommer att göra allt för att lösa en uppgift genom ett mycket kreativt och outtröttligt arbete – glöm inte att det är en maskin och inte en levande varelse – som vi idag inte riktigt kan föreställa oss.
Hursomhelst ser vi nog bara början på den nya eran, där AI kommer att ersätta mänskliga kompetenser på många områden. Och vi kommer att lära oss att arbeta med dem, precis som vi gjort med alla tidigare nymodigheter.
AI underlättar mycket och gör att det går fortare att göra saker. I takt med det, förändras vårt tålamod. Vi vänjer oss vid att saker och ting ska gå snabbare; jag märker själv hur mitt eget tålamod krympt. Men hur var det då med det här med genvägar? Är AI en genväg? Inte nödvändigtvis. Det kräver ännu stor kunskap både om hur saker och ting förhåller sig, eftersom AI inte ännu är särskilt pålitlig när den ska ta fram fakta. Du måste kunna veta när det är fel. Kunskap kommer även att krävas hur arbeta med AI.
Men allt fler forskare har börjat varna för faran med AI. När AI själv börjar hjälpa till med forskningen. Och i händerna på ej goda människor ökar oron när systemen blir självständiga och har får onda avsikter i en inledande programmering av vapen eller mediciner.
Säkerhetsexperter inom IT säger att vi överlämnar allt för mycket till AI och bara hoppas att det ska funka. Att vi ersätter människor på företag, eftersom det verkar lätt och bra och kostnadseffektivt, men släpper då även kontrollen. Och då tappar vi kontrollen över vad AI egentligen gör. Vi har värderingar och kan göra omdömesgilla bedömningar. Det kan inte AI. AI har inte känslosystem, så AI har andra mål och göra bedömningar som skadar människor, utifrån ett uppdrag den fått.
Ibland går det snett och vi har fått höra om att “AI tog sig ur testmiljön och försökte fuska”: https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ai-agent-rymde-fran-testmiljo-forsokte-fuska
De senaste dagarna har det rapporterats om att Emma Engdahl, professor i sociologi, Göteborgs Universitet, har publicerat flera AI-genererade texter. Detta avslöjade mediehuset Kvartal för några dagar sedan. Med AI-detektorn Pangram, kunde de se att en essä och en bok var 100% AI-genererade. Detta gör att SvD väljer att avpublicera en text hon skrivit. Engdahl är mycket besviken, och svarar i en text att analysen är bristfällig: https://www.svd.se/a/eG4X3K/professorn-om-beslutet-besviken-och-arg
Diskussionen lär fortsätta. AI tar över allt fler områden och det är lättare att använda AI än att göra jobbet själv, särskilt när det gäller att skriva texter. Därför håller jag mig till farsans ordspråk: ”Det finns inga genvägar i livet” och ”Det kommer en räkning på allt”.
