För några år sedan sas det att hela jordens befolkning kunde rymmas på Öland – om alla stod upp och samsades fyra och fyra per kvadratmeter. För närvarande är vi runt sju miljarder människor på jorden och enligt FN:s senaste beräkning så kommer vi att stanna runt elva miljarder, för att sedan sjunka något. Det blir FN:s ”medelberäkning” som det hela landar i och de som trodde att vi skulle bli ännu fler hade fel.
Hans Rosling åker jorden runt och predikar att allt färre barn föds nu med hjälp av preventivmedel och allmän upplysning. Däremot lever det fortfarande kvar en del föreställningar i Europa om att alla i fattiga länder skaffar runt tolv barn, likt Sverige för hundra år sedan.
Under 1700-talets slut gick debatten het när vi närmade oss en miljard invånare. ”Maten kommer aldrig att räcka” sas det och framförallt var det de fattigas benägenhet att yngla av sig, som angreps. Men därifrån startade ett arbete med upplysning och utbildning. Och när vi 1830 nådde en-miljardstrecket, hände faktiskt ingenting. Maten fortsatte att räcka och vi rymdes alla på jorden. Så har det fortsatt. Mycket tack vare förädling av grödor och den tekniska utvecklingen. Men det har aldrig blivit platsbrist. Att folk svälter idag beror på den skeva fördelningen och bristen på demokrati. Och krig, som beror på bristen på demokrati.
I början av 1900-talet hölls krisdiskussioner i Sverige kring problemet med att de unga och driftiga lämnade landet. Och oron var jättestor! En ren dränering av kraft och ungdom höll på att ske mitt framför näsan på allihopa. I ett litet land var det på gränsen till katastrof att så många drog. På 1990-talet hade Göran Persson diskussioner om att vi borde skaffa fler barn i Sverige, om vi skulle kunna klara välfärden framöver.
Vi kommer att behöva fler människor till Sverige. I framtiden kommer det att bli konkurrens om arbetskraften till industriländerna.
Kör du genom Sverige så ser du att landet till mesta delen består av skog. En och annan småort dyker upp med ojämna mellanrum. Det finns väldigt mycket plats här. Det skulle alltså rymmas många fler människor här. För det finns dock inte opinion just nu. Utan att ha med sig folket i den här frågan så kommer vi ingen vart.
Som vanligt krävs det djup diskussion och stor pedagogisk förmåga att förklara hur vi skall komma igenom de första hindren för att kunna ta hit fler människor som behöver skydd, vilket är hur få fler bostäder, vård och skola till alla. Här handlar det inte heller om någon kort och käck slogan, utan om mycket kunskap, vilja och aktion. För att förhindra att folk omedelbart ryggar inför utsikten om eventuellt egen försämrad situation.
Eftersom vi inte haft marknadshyror, så har det inte lönat sig att bygga nya hyresrätter, vilket lett till bostadsbrist i princip överallt. Dessutom är konkurrensen mellan byggbolagen för liten -några få jättar dominerar. Små, flexibla bolag har svårt att komma in.
Eftersom LO fortfarande ligger som en stor bromskloss för utveckling av arbetsmarknaden och oförändrade regler i LAS, vågar få anställa, fast de behöver. Idag står en stor grupp av män utan utbildning utanför. Det gäller både infödda och invandrade. Stäng inte ute människor från arbetsmarknaden på grund av stelbenthet! Jag vet att det finns problem förknippade med att sänka lägstalönerna, men ser inget bättre förslag just nu. Det kan aldrig vara bättre att ge människor bidrag än att de får delta i samhället, behålla sin värdighet genom att tjäna egna pengar och förhindra att hamna i kriminalitet.
När det kommer till vården är det svårare. Frågor om välfärd kommer att bli en av de stora frågorna inför nästa val.
Det är sådana här frågor som kommer att ligga på bordet, som vi måste lösa och ha svar på.
Men under tiden dör människor i väntan på hjälp. I väntan på en fristad undan krig, svält och förföljelse.
Rädslan idag för att allt inte skall räcka till alla ser likadan ut idag som den gjorde i slutet av 1700-talet. Hur ser viljan till resoluta, kreativa förslag ut?
