Blog

Hur ska valet bli intressant för människor? Det är en fråga som diskuteras nu, när dagarna blir allt färre innan valet den 9 juni. Själv har jag haft förmånen att ha fått intervjua Cecilia Malmström för Frisinnad Tidskrift, tidigare EU-minister, EU-parlamentariker och EU-kommissionär med ansvar för inrikes-, och handelsfrågor. Bland mycket annat säger hon: “Jag har många gånger känt att valet till Europaparlamentet inte får den uppmärksamhet det förtjänar. Vi måste bli bättre på att få fler att få upp ögonen för hur viktigt det här valet är. Extremhögern riskerar att gå kraftigt framåt i valet vilket får konsekvenser för migrationspolitiken, klimatfrågorna mm.” Hon säger också att många inte förstår hur viktigt valet är och att det åligger både media och partiledarna (!) att göra det känt.

“Många förstår inte vilken avgörande roll EU har spelat i viktiga frågor. Tag bara Covid-epidemien; här visade det sig att EU kunde stötta ett framtagande av ett vaccin på mycket kort tid, vilket gjorde att vi snabbt minskade dödligheten. EU tog ledningen, så att länder inte kunde spela ut varandra för att endast gynna den egna befolkningen, när de började att stänga gränser och så.” “Sedan har vi såklart kriget mot Ukraina. Endast ett par dagar efter krigsutbrottet stod EU enade i hur hantera Ryssland och de som flydde från Ukraina. Det hade aldrig varit möjligt om varje land arbetat efter egen agenda.“

Högervindar i sommarens val

Ja, högervindarna är starka idag och vi ser nu en omvänd situation mot hur det såg ut när Sverige blev medlem i EG. Då var det vänstern som var emot, men nu är det högern som pratar om att “Bryssel bestämmer över oss”.

När jag intervjuade Gunnar Hökmark för tidningen NU i januari, sa han att EU-frågor är till 80% inrikesfrågor.

Podden Fint, fult och pengar diskuterar Folklistan

Jag har med stort intresse lyssnat till ett avsnitt av Fint, fult och pengar med Anna Björklund och Isabella Löwengrip. I det senaste reflekterar de över det nya “partiet” Folklistan, som Jan Emanuel (entreprenör och f d socialdemokratisk politiker) och Sara Skyttedal (avgående EP för Kd – lämnade Kd efter att de bytt ut henne mot Alice Teodorescu Måwe som förstanamn på listan till sommarens val) nyligen lanserat och fått mycket uppmärksamhet för. Mitt intresse för deras podd grundar sig på att det är viktigt att höra hur andra än ens partikamrater och journalister diskuterar de nya utmanarna till sommaren val till Europaparlamentet.

De jämför Jan Emanuel och Jimmie Åkesson med varandra

Det är intressant när Löwengrip och Björklund fantiserar om vilken sorts man Jan Emanuel är. Bilden är positiv. Omdömet om Jan Emanuel är att han är en snäll man och en sån som vill beskydda kvinnor. “Han pratar för de svaga och framstår som Sveriges beskyddare.” “Skillnaden mellan Jan Emanuel och Jimmie Åkesson är att Jan Emanuel är varm.” “Han uppfattas som en person som bryr sig och har empati”. “När man sitter med samma populistiska utgångspunkt, men är en varm person, så har du en helt annans slagkraft än den kalla populistiska personen har.” Att Folklistan är populister har alltså med all tydlighet framgått till alla.

Continue reading “Inför valet till Europaparlamentet”

Unidentified flying object /Oidentifierat flygande objekt på svenska förkortat UFO: fantasi eller verklighet? Allt sedan 1940-talet har det inkommit rapporter om att människor fått syn på så kallade UFO. Det finns många sällskap som samlar vittnesmål om detta och önskar föra i bevis att det finns “något därute som söker kontakt med oss”.

Med åren har det blivit allt svårare att bekräfta sådant, i takt med att tekniken gjort framsteg. Allt från gummidockor till fotomontage. Med den senaste teknik som finns att tillgå nu, är det i stort sett möjligt att uppvisa vilka verklighetstrogna filmer som helst. Det är alltså mycket svårt idag att försöka bevisa att vi fått besök från universum. Likväl kommer det fortfarande in olika rapporter om att så sker. Även det amerikanska försvaret dementerar nu ett rykte nu med att “det är något där ute”… Flera vittnar om olika “bevis”. Var tionde svensk uppger att de tror de sett ett UFO.

Är det ett problem? Kanske inte.

Just nu följer vi flera krig på nära håll. Sverige upprustar för allt vad tygen håller och vi har precis blivit medlemmar i NATO. Terrordåd händer. Rysk kryssningsrobot kränker Polens luftrum. Vad innebär det? Det är tunga tider.

Continue reading “Hej UFO!”

Till slut har Sverige gått med i NATO – efter 200 år av alliansfrihet. “Det är en historisk dag” är ett slitet uttryck, men idag är det sant.

I och med denna händelse måste vi börja att se på oss själva på ett annat sätt. Självbilden måste bytas ut, nu när vi ska gå in i försvarsalliansen som bildades några år efter andra världskriget som ett svar på Sovjetunionens allt aggressivare agerande i Östeuropa. Det är åter Rysslands aggressiva invasion av Ukraina som lett fram till denna dag, trots att det under alla år hittills inte funnits någon politisk majoritet för ett medlemskap. Rysslands krig mot Ukraina förändrade allt. Liberalerna har förordat ett medlemskap i NATO sedan 1992.

Idag innebär vårt medlemskap framförallt att Sverige nu lyder under artikel 5, som innebär “en för alla – alla för en”. Om ett land attackeras, ska alla se det som en attack på sig. Då måste medlemsländer snabbt ta beslut hur man kan bidra. Denna artikel fem börjar att gälla omedelbart idag.

I the Benjamin Franklin room på amerikanska UD har Ulf Kristersson överlämnat Sveriges undertecknade försäkran i ett dokument till Antony Blinken, USA:s utrikesminister. Nu har samtliga NATO-länder också undertecknat. Där fanns personal från amerikanska UD, personer från regeringen och andra inbjudna. Det rykas om att USA har hotat Ungern att kasta ut dem ur vissa program, för att de obstruerat gällande vår medlemsprocess. Statsminister Kristersson tackar Antony Blinken och president Joe Biden för “ovärderlig hjälp”.

Continue reading “Sverige är nu medlem i NATO”

Mot bakgrund av kritik mot bidrag till studieförbund, sa jag följande under regionfullmäktige i VGR i veckan:

Fritt och frivilligt. Det är det som karaktäriserar ett studieförbunds arbetssätt. Det går inte till så att nån i förväg ska godkänna vad en grupp väljer att arbeta med eller fördjupa sig i. Det finns till exempel studiecirklar i både marxism och nationalsocialism – ämnena till trots. Det handlar om förkovran i valfritt ämne. Folkbildningen följer alltså inte några bestämda läroplaner – den präglas av frivillighet och den förkovran man bestämmer sig för att man vill göra.  Det är frivilligheten som är skillnaden mellan bildning och utbildning. 

Jag vill understryka att arbetet i studieförbunden ska utgå från demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. När man hittar ett exempel på en cirkel som inte uppfyller dessa krav, ska det rättas till. 

Och i detta fall vill vi inte föregripa den utredning som pågår om bidraget till Ibn Rushd. 

Det exempel som ges i interpellationen visar att detta korrigerande system fungerar. Förutan detta studieförbunds egna stickprov, hade det felaktiga tillvägagångssättet aldrig upptäckts. 

Continue reading “Bidrag möjliggör oberoende och möjlighet till kontroll”

I morgon är det två år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Ännu har Ukraina inte vunnit över Ryssland och drivit dem tillbaka – besegrat dem. Men det är många länder som ger Ukraina stöd – inte minst #EU.

Och vapenproduktionen går åter på högvarv i Europa. Ammunition och granater tillverkas just nu i så hög takt som det är möjligt. En artillerigranat väger tio kilo och har en mantel i rostfritt stål. Just nu är dessa de mest eftertraktade industriprodukterna i Europa. De kostar från 30 000 kronor styck. Det går åt många granater per dygn. Polen har lovat att leverera 1 miljon granater till Ukraina före april. De arbetar så fort de kan. Det som sinkar produktionstakten är några flaskhalsar i produktionen. Allt tar för lång tid om man ser det ur ukrainarnas perspektiv.

Polen är inte ensamma om att tillverka granater, utan det görs i andra länder också. Inte minst i Sverige. Svensk vapentillverkning har i många år varit störst i världen sett till per capita. Ammunition, radarsystem, bandvagnar, granatgevär, kanoner, sprängämnen, korvetter, stridsflyg. Listan av svenska krigsprodukter kan göras lång. Och i veckan har Sverige även skänkt Ukraina tio Stridsbåt 90H och tjugo gruppbåtar.

När dessa granater och bomber slår ner, förgiftar de marken för lång tid framöver. Att LKAB tar fram kvalitetsstål på grön väg – det vill säga miljövänlig process – spelar ingen som helst roll, om det skulle användas destruktivt och nedsmutsande – i stället för att användas till att bygga upp samhällen. Med tanke på miljön är ett krig det mest miljöförstörande du kan tänka dig. Det kommer att ta decennier att sanera markerna där bomberna fallit och striderna stått. Men det hjälps inte.

Priset för att bekämpa den hänsynslöse diktatorn Putin är högt. Mycket högt räknat i människoliv, trauman, handikapp, splittrade familjer, leva i landsflykt och krossade framtidsdrömmar. Att detta kunde hända i vår tid är svårt att förstå. Som om vi kastats åttio år tillbaka i tiden. Måtte detta år visa på en förändring. Det ryska övergreppet måste stoppas nu. Annars kan det bli för sent.

#SlavaUkraini #Europe #democracy

Nu har det gått ett dygn sedan vi fick den förfärande nyheten att den unge oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj har dött i ett avlägset fängelse. Den ryska, fängslade oppositionsledaren har mördats. Det fyller många med mig med vrede och fasa.

Navalnyj har varit Putins främste kritiker genom åren, men förgiftades och lämnade Ryssland. Men eftersom det var i hemlandet som hans anhängare och uppdrag fanns, så återvände han trots faran 2021.

Men det gick inte att undkomma hämnden mot honom och han dömdes till fängelse för påhittade anklagelser, vilket är vanligt i skurkstater. Nu har han enligt fängelseledningen dött under en promenad i fängelsets straffgård. Nyheten om hans död chockar världen och behandlingen av honom fördöms unisont.

“Putin och hans vänner kommer inte att gå ostraffade”, säger hans fru Julia Navalnyj. Rysk propaganda anklagar USA

För snart fem år sedan stod katedralen Notre Dame i brand och fransmännen stod gråtande och tittade på. Omedelbart gick Emmanuel Macron ut och sa att kyrkan skulle byggas upp. Under den omfattande återuppbyggnaden har man kunnat följa arbetet och aktiviteter har pågått i och runt katedralen . I slutet av detta år kommer Notre Dame att invigas på nytt.

Idag har nöjesparken Lisebergs storsatsning äventyrsbadet Oceana brunnit ned till marken. Det skulle ha öppnat till sommaren och det har kostat 1,2 miljarder. Många är mycket ledsna och det är väldigt sorgligt, eftersom många barn har längtat efter att besöka badet. Oceana skulle bli Nordens största nöjes-bad med fjorton olika attraktioner.

Detta bakslag för stadens positiva satsning får inte bli en dystopi för Göteborg. Ansvariga bör omedelbart deklarera att återuppbyggnaden ska starta så fort branden har kallnat om några veckor. Följ Macrons exempel. Det behöver vår stad!

Continue reading “Branden får inte bli en dystopi för Göteborg”

Debattören och lobbyisten Alice Teodorescu Måwe, har handplockats av Ebba Bush för att ersätta Sara Skyttedal på förstaplatsen på Kristdemokraternas valsedel till sommarens val till Europaparlamentet. Detta med motiveringen att Skyttedal har varit illojal som fört samtal med SD om en eventuell kandidatur bakom ryggen på det egna partiet. Valet av Teodorescu Måwe presenterades innan Kristdemokraternas  nomineringskommitté ens var informerad.

Processen skedde inom loppet av några timmar. När partiledaren agerar är det inte alltid så noga med formaliteterna. Teodorescu Måwe som för några år sedan ledde Moderaternas ideologiska och långsiktiga programarbete bytte parti och blev kristdemokrat på mindre än ett dygn.

Det är självklart bra att Alice Teodorescu Måwe vill arbeta politiskt; det behövs fler som vill ta politiskt ansvar. Men nu undrar många hur en debattör, som saknar erfarenhet av det trägna och tålmodiga arbete som sker inom politiken ska klara uppgiften att gå från att vara debattör till att helt utan politisk bakgrund bli politiker på hög nivå i Europa. Att kampanja kommer nog att gå bra. Teodorescu Måwe är van att framträda och är snabb i tal och tanke. Men det är en helt annan sak att navigera i det politiska landskapet. Att samarbeta med andra inom det egna partiet och med andra partier, att i en mycket långsam process baxa frågor framåt i olika politiska församlingar, att medverka till nödvändiga kompromisser som inte alltid är så spännande. Det är kort sagt en avgörande skillnad på att vara en politiker som måste ta ansvar för fattade beslut än att formulera vassa texter och vara flitig på Twitter/X.

Politik är ett lagarbete, respekt för traditioner och för dem som gått före.

Partier följer stadgar och allt bör ske på formell väg. Annars riskerar både personval och politik att bli ifrågasatt av medlemmarna. Ett parti är inte ett företag som kan styras av en VD. En partiledares uppgift är i första hand att hålla ihop partiet – någon som kan samla människor och leda olika grupperingar och partiorgan. Ett parti är en förening.

Att Ebba Bush är nära vän med Alice Teodorescu Måwe framstår som ett förtroendeproblem. Det påminner om ett despotiskt agerande för att behålla makten – despoter utser vänner som är lojala med dem. Det uttrycker brist på respekt för partiets medlemmar och förtroendevalda.  I sammanhanget kan vi även tillfoga begreppet populism, när valet i första hand baseras på att välja en kändis, i stället för någon som är insatt i partiets politik och har en genuin drivkraft att förändra utifrån några kända frågor kandidaten har drivit.

Det kristdemokratiska skådespelet är ett tydligt och talande exempel på hur sociala medier formar dagens politiska landskap. Där vinner inte trägen, utan den som är skicklig i att synas. Att synas är verkligen inte synonymt med kunnighet eller lämplighet. I politik krävs andra färdigheter.

Continue reading “Brist på respekt för partiet”

Jag är så glad över att årets konferens blev lyckad. Många slöt upp, trots att det var första gången VRBK arrangerade det här symposiet. Och trots kallt vinterväder och mycket krångel i kollektivtrafiken. Tanken är att årligen mötas kring angelägna frågor som rör vår Västkust och livet i havet. Men även hur företagare har det – som fiskare. I Stefan Edmans film Hur mår Västerhavet? får vi bl a träffa unga räkfiskare. Och vet ni vad? Ja, de har gått på Öckerö gymnasieskola – där jag hade förmånen att få arbeta med den första kullen på fiskar-elever – på det som då var ett Fiskeprogram. Detta ändrade sig 2011 i den nya gymnasiereformen som då förbjöd enskilt utformade program. Men vi hade bjudit in elever från alla tre skolor (ej universitet) som arbetar med Marinbiologi! Det var verkligen roligt att de kom och ställde nyfikna frågor.

Detta skrev jag på LinkedIn: Årets symposium hölls igår på trevliga TanumStrand SPA & Resort – orten klädd i vinterskrud. VRBK – Vattenrådet för Bohuskusten fungerar som en kunskaps-, och mötesplattform för medlemmarna, vilka bl a. är alla kustkommuner från Öckerö kommun till Strömstads kommun. Vi fick lyssna till arbete med invasiva ostron av Åsa Strand från IVL Svenska Miljöinstitutet, om kommunernas ansvar för Vattentjänstplanerna av Johanna Lindqvist från Advokatfirman Lindahl, om Västerhavet med Stefan Edman- diskussion och delar av hans dokumentärfilm Hur mår Västerhavet? Stellan Dahlberg från Svenska Båtunionen mm om den resurs fritidsbåtägarna är för miljöarbete och Björn Lagerdahl från Länsstyrelsen i Västra Götalands län om ålgräsprojekt på g: Improve aquatic life. Hans Schub hälsade alla välkomna till Tanum och därefter inledde VRBK ordförande Annika Westh konferensen. Deltog gjorde kommunekologer, politiker, delar av styrelsen, elever från Öckerö Gymnasieskola , Gullmarsgymnasiet, Grebbestads folkhögskola och övriga

intresserade. #environment #västerhavet #västkusten #miljö #ostron #torsk #vatten #avlopp #fiske #kust

Continue reading “Vattenrådet för Bohuskustens symposium 2024”

När jag vara barn fick vi höra att ”eget skryt lukar illa”, om man berömde sig själv på något sätt. Jag var under några år duktig i idrott, vilket var väldigt roligt. Men att själv berätta om sina framgångar, det hände aldrig. Absolut inte. Tvärtom skulle det tonas ned. Det var alltså väldigt fult att berätta om sina egna segrar och oförblommerat framställa sig själv som duktig. Särskilt i det innersta Norrland där jag växte upp. Det har suttit i sedan dess.

Den här fostran står i skarp kontrast till hur man uppmuntras agera idag. Du ska både visa upp dig och delge andra dina framgångar.

Men att inte få berätta om något man är stolt och glad över, är ganska osunt. För att bryta min barndoms mönster, fostrade vi våra barn i att vara mera positiva till sig själva. Det är bra.

Selfien som fenomen gjorde sitt inträde tillsammans med sociala medier. Dessförinnan var det helt otänkbart att fota sig själv. Min första profilbild på Facebook var jättesvår att lägga ut. Oj vad det tog emot.  Att åka runt och sätta upp stora affischer på sig själv inför ett val, vara ännu värre – även om det är många fler som ser dig online än som kör förbi din valaffisch.

Långsamt har det här ändrat sig för oss som är födda på 70-talet. Övning ger färdighet, som det heter. Men snarare handlar det om tillvänjning. Bit för bit nöts det inpräntade motståndet ner mot att visa upp sig. Detsamma gäller för hur man berättar om sig själv och sina framgångar. ”Syns du inte, finns du inte”.

Idag svämmar flödena över av selfies. En del har aldrig något annat motiv till sina texter än en bild av sig själv. Inte ens i olika situationer som hör till texten, utan bara snarlika bilder av sig själv. Poängen är förmodligen att inpränta i alla en medvetenhet om att du finns. Ibland ömmar mitt hjärta och jag tänker att jag vill säga: Du är jättefin och duktig! Det törs jag dock aldrig skriva, eftersom det kanske skulle uppfattas som ironiskt. Jag är dock aldrig ironisk.

Men finns det inte något sunt i att tänka att jag själv inte är så intressant i tid och otid? Bäst är väl en balans. Vi får se om vi hittar den snart.

Continue reading “En gång luktade eget skryt illa.”