Igår kväll bjöd Liberalerna Öckerö in Thomas Brandt till en kväll där han berättade om hur man bygger i kulturkänsliga miljöer. Men den som hade förväntat sig att få handfasta råd om exakt vilka hus som passar var, blev kanske besviken. För föredraget handlade om att ha ett ideologiskt förhållningssätt till byggnation. Att vara en lagspelare. Att kunna se helheter och inte detaljer.
Thomas jobbar på Bohusläns museum, som är Öckerös länsmuseum. De håller på med en mängd olika saker. Från utgrävningar av Marstrands kloster till arkiv. När han jobbar med anpassning av nya hus till äldre miljöer så talar han om en helhet. Det handlar inte specifikt om hur ett enskilt nytt hus bör se ut.
Om byggnader finns så många åsikter. På Öckerö är det få saker som vållar så starka känslor som när det skall byggas något nytt. Förmodligen har det att göra med att vi har en begränsat yta att röra oss på. Continue reading “Byggnader väcker känslor”
Visst har vi väl haft ett helt underbart väder i maj! Tror aldrig jag varit med om bättre. Så varmt så länge! Maj månad närmar sig slutet och det känns som högsommar och vi som inte är vana med mer än ett par dagars riktig värme (alltså så varmt att man vill gå och bada och så varmt att man kan sitta i skuggan och det är ändå för varmt) känner att sommarbehovet är mättat.
Men häromdagen var det en man som sa: ”Fast om det inte kommer regn snart så blir det synd om våra bönder”. Han som sade det är född på 30-talet. Jag tänkte då att tanken inte ens slagit mig. För hur ofta tänker vi på våra bönder?
Idag har det varit Öckerö Pride. En opolitisk förening som i år bjöd in de politiska partierna att delta. Liberalerna Öckerö var förstås på plats då. Och LUF, som kom med ett tiotal!
Det var även utfrågning av partiernas representanter om hur det hade gått till när det beslutades om att Pride-flagga i kommunen. Tyvärr blev jag ignorerad gällande den frågan, så jag fick inte chansen att berätta att Liberalerna – som styr i Alliansen, var tudelade i den första omröstningen, där kommunen sade nej till att flagga. Sedan var det inget annat än att bedömningen då var att det var enklast att hålla sig till den nationella flagg-policyn. Inte att det fanns ett motstånd mot att Pride-flagga. Beslutet fick nationell uppmärksamhet och LUF gjorde en pride-bomba-aktion mot vårt kommunhus. Om detta skrev jag här på bloggen i juni 2016. Men när detta beslutet tagits, så blev jag ordförande för Liberalerna Öckerö. Jag, som har mitt ursprungliga engagemang i LUF i mångfaldsfrågan initierade ett omtag. Detta gjordes och då röstade alla i L och M för att ändra policyn. Kd valde en annan linje.
Moderatorn uppehöll sig nästan hela tiden vid hbtq-ceritfiering – något Alliansen säger nej till, när vi inte tror att en kurs som RFSL har monopol på, gör någon större skillnad. Arbetet med likabehandling och mot mobbning och diskriminering ska vara ständigt pågående och ett levande inslag på arbetsplatsträffar. Istället för att tugga runt den frågan flera varv, där det snart framstod hur vi argumenterade, så skulle vi frågat oss vad som gör skillnad! Något som verkligen gör skillnad är ju en Pridefestival. Där folk kan se hur många som stöttar arbetet. Jag hade också velat prata mera om transfrågor.
Arbetet för homosexuellas rättigheter har Liberalerna varit drivande i under lång tid. Från avkriminalisering 1944 till könsneutrala äktenskap 2009. Om hur vi i LUF arrangerade “bög-bröllop” i början av 1990-talet har jag också skrivit om här. Politik är ett maratonlopp!
Den liberala grundsynen på människor står fast och den är orubblig: Alla ska få leva det liv de vill och vara den de vill – så länge man inte trampar på någon annan! Eller tvingar sig på någon.
Igår hade jag en heldag i Lilla Edet tillsammans med Michelle Winkel. En kommun av samma storlek som Öckerö, men med helt annan historia och belägenhet. Lödöse var en av Sveriges första och största städer på medeltiden.
Efter att Michelle uppdaterat mig om Lödöses historia på museet där hon jobbade under sexton år, åkte vi till Essity – Edetfabriken där man gör pappersprodukter.
Rolf Augustsson guidar oss
Han har jobbat på fabriken sedan 1972. Egentligen började han där redan som fjortonåring 1964. Som född och uppvuxen mitt emot fabriken på andra sidan älven, kan man nog påstå att pappersfabriken har varit hans liv. Han berättar att han snart ska gå i pension och att det för honom känns mycket främmande. Continue reading “En dag i valkretsen – Lilla Edet”
I dagarna går jag runt och knackar dörr för att tala med människor om politiska frågor. Detta är en viktig del i min valkampanj. Samtalen handlar ofta om den turbulenta politiska tid vi lever i. Att årets val blir ett ideologiskt val står klart för de flesta nu. Vi får olika sorters samhällen beroende av vilka partier som styr.
Migrationspolitiken framträder som en av de viktigaste frågorna inför höstens val. Men vem som står för vad eller var de står i den migrationspolitiska frågan blir allt svårare att hänga med i.
Nu gick även Kristdemokraterna ut och hängde på Moderaternas förslag om att tillsätta en parlamentarisk utredning. Kd:s partiledare Ebba Busch Thor understryker då samtidigt att de är beredda att bjuda in Sd till samtalen kring flyktingmottagandet. Även Kd är alltså berett att diskutera migration med ett parti som vill undanröja den grundläggande asylrätten och som saknar integrationspolitik. Partiet har från sitt grundande velat stänga gränserna helt. Continue reading “Nej, Kd. Det är inte rimligt nu”
Det krävs en reformering av svensk skola, det är de flesta överens om. Men vad ska göras och hur?
Förslag på områden att göra om fortsätter. Förutom att göra om själva lärarutbildningen, vill även många se över betygskriterierna. (Det heter dock kunskapskrav nu)
Nuvarande kriterier tillkom efter en lång remissrunda inför den senaste skolreformen 2011, där alla inblandade hade möjlighet att yttra sig till expertgruppen som sedan lade fram de nya kraven.
Uppdraget var att göra betygskriterierna mera konkreta gällande innehåll, än de från Lpo94.
Känsla slår förnuft, sägs det och det stämmer nog. Till och med många ”torrt intellektuella” jag känner lutar sig numera mot att ”det känns så” istället för att nyktert granska fakta och statistik. ”Det känns som att gruppvåldtäkterna ökat”. Eller så känner man en allmän oro över våld och kriminalitet. Därför ropar många på åtgärder mot brottsligheten. Eftersom det saknas poliser, så kanske fler kameror kan vara till hjälp. Men är det bra?
Förra veckan hade jag en debattartikel i GP som handlade om att skolan inte lyckas med sitt kompensatoriska och likvärdiga uppdrag. Jag påstår att det beror på att många använder sig av undervisningsmetoder som är beroende av att eleverna får hjälp med sina uppgifter hemifrån.
Hjälpen utanför skolan ser såklart olika ut, varför vi får en ojämlik skola. Detta är helt oavhängigt huvudman.
Jag är en stor försvarare av friskolesystemet, vilket givit alla möjligheten att välja skola, oavsett ekonomiska resurser.
Men mer finns att göra!
Att undervisa är ett hantverk som tar några år att lära sig. Det är ett komplext yrke, som förutom goda ämneskunskaper (som blir bättre med åren) kräver ett gott handlag med elever. Att skapa en undervisningsmiljö som är god är svårt i början.
Igår i GP kunde vi läsa om en förfärlig observation som gjorts om att kvinnor i utsatta områden hindrats från att rösta. På KS i Göteborg lade de rödgröna i Göteborg ett yrkande om att tillsätta en utredning om detta, men Liberalernas Helene Odenjung vill även att man undersöker fenomenet “family voting”. GP artikel här Horribelt om det förekommer att flera personer går in bakom skärmen! Continue reading “Klarar vi av demokratin i Sverige då?”
Varje dag möts vi av nya våldsdåd – ofta med dödlig utgång. Det eskalerande våldet gör att fler ropar efter kraftfulla åtgärder.
En del står nyvakna inför våldet. Andra har varnat för den utveckling vi nu ser i många år. Att träta om vem som såg det först hjälper oss inte nu. Det är nödvändigt att höja blicken istället för att blint rusa mot den senaste skottlossningen med nya långtgående politiska krav.
