#StandWithUkraine 27 maj

Bild från SvT nyheter ikväll

Igår besökte Finlands statsminister Sanna Marin Kiev. Besöket var inte känt i förväg och har fått stor uppmärksamhet. Hon åkte runt till de platser vi idag vi lärt känna som dödens orter för att själv se förödelsen. Zelenskyj välkomnade besöket och tackade Finland för det stöd de givit dem. Varje stöd är viktigt. Även om så bara med flaggor och demonstrationer.

Jag har sett diskussioner om att vanliga ryssar oskyldigt får lida för kriget. Och motsatsen – att även vanliga ryssar bär skuld till kriget, eftersom de inte gjort sig av med Putin på alla dessa år. Att de då får stå sitt kast. Den diskussionen går det inte att vara svartvit i . Det vi dock måste vara glasklara över är: det finns inget överseende med Rysslands invasion av Ukraina. Däremot måste det finnas en plan för hur vi ska kunna leva med Ryssland när kriget är över. Det gäller att inte blanda ihop detta.

För några dagar sedan sas att Ukraina kan vinna kriget. Nu nås vi av uppgifter om att Ryssland avancerar igen på flera fronter. Robotar har bland annat placerats ut i Belarus, vilket innebär att Lviv är inom räckhåll. Det är mycket oroande.

Låt oss återigen konstatera att vi inte vet hur det kommer att gå. Ingen vet – alla gissar. Och kriget har sin egen dynamik – liksom de händelser som kommer i dess spår. Som att Sverige nu skickat in en NATO-ansökan, vilket i sin tur startat en diplomatisk konflikt med Turkiet. Det förutsåg ingen. Eller de ekonomiska följder av de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland. Att det inte endast drabbar dem. Att det otroligt viktiga arbetet med att minska de fossila utsläppen inte längre kommer först på den politiska agendan, när kriget manar till andra åtgärder. Att kriget leder till matbrist i tredje världen och höjda matpriser på andra håll. Vilket i sin tur kan leda till nya konflikter där. Redan nu kan vi alltså räkna upp en rad effekter av kriget vi inte kunde se inledningsvis. Effekterna är förödande på många sätt.

Ryska soldater har nu börjat att ställas inför rätta. För några dagar sedan dömdes en 21-årig rysk soldat till livstids fängelse för att ha skjutit en civil, obeväpnad man i tinningen. Hans fru såg på. Han hävdade att han lydde order och han har bett om förlåtelse. Men det hjälpte ej. Han har haft en försvarare som kommenterade det med att de ska överklaga. Det visar att Ukraina är en rättsstat, trots att de befinner sig i krig.