Nationalism bygger på en föreställning om att det finns en särskild gemenskap inom en nations gränser. Denna föreställning kan spåras till Napoleonkrigen och hans mobilisering av de franska trupperna. Men det är först efter beslut om allmän skolgång som detta går att förverkliga.
Nationalism bygger på en föreställning om det gemensamma ursprunget. Att de som finns inom en nation skall ha samma historia, religion, språk och kultur. Självklart existerade inte detta, men det gick att jobba på. En riksdialekt skapades och minoritetsspråk och övriga dialekter förbjöds i skolan.
Hur var det med historia då?
Det som går att finna i våra historieböcker finns där utifrån ett urval som någon gjort utifrån vissa premisser. Händelser som valts, tolkats och omtolkats.
Vår historia är jätteviktig. Den ger dig en kompass till det förflutna och hjälper oss att förstå oss själva. Var vi kommer ifrån och hur allt hänger ihop. Det gemensamma historiska arvet ger svar på hur vi skall agera i framtiden.
Det gemensamma historiearvet byggs upp av några byggklossar, som tydligt ritats in i vår världsuppfattning. Dessa ger gemensamma referenser som är lätta att uppfatta. Vi orienterar oss utifrån vissa hållpunkter. Den invigde förstår och vet vad som gäller.
Jämför med skillnaden i hur olika man personligen kan uppfatta vissa händelser. Där ingen historiker lagt dem tillrätta och slagit fast dem, utan när de endast finns i ditt bedrägliga minne. Varje gång du återvänder till minnet får du börja om rekonstrueringen. Minnet ändrar sig med åren. Barndomens somrar var alltid långa och gröna. Pröva att jämföra en gemensam upplevelse med dina syskon. Har ni samma bild av vad som hände? Knappast.
Begreppet nationalism kommer från natio, som betyder börd. Men det finns en nationalism som handlar om att samlas kring nationens värdegrund, likt i USA, där ursprung är oviktigt så länge du sluter upp kring det projektet. Det kan alltså vara positivt om det enar folk för en bättre värld. Eller kanske inom sport, något folk verkligen älskar. Men negativt när det ställer folk mot varandra, vilket är det vanligaste.
EU-projektet startade för att få länder att samarbeta och därmed förhindra krig. Jean Monnet hatade nationalismen, vilken låg bakom Tysklands krig. Idag är den tanken inte levande hos den generation som inte var med. Nationalism kan erbjuda identitet i en värld där du måste skapa din egen identitet, vilket är svårt och jobbigt för många. För dem är nationalism trygghet.
I diktaturer och auktoritära stater används historien mycket genomtänkt för att forma det kollektiva medvetandet. Primärt för att stärka solidariteten med landet.
Georg Klein (1925-2016) cancerläkare, beskriver i sina memoarer om hur han i skolan fick lära om ungrares hjältemod. Där ”serber är grymma och har kniven nära till hands, österrikarna fega öldrickare och rumänerna är smutsiga, nerlusade”. De fick lära om det forna Stor-Ungern före 1918 och om hur ungraren alltid är redo att försvara sitt land. Hjältemod och ädel historia.
Efter andra världskriget hamnade Ungern under Sovjets makt. Här har vi en ledtråd till landets agerande i EU idag.
Våra fördomar hänger ihop med vårt historiemedvetande och förklarar varför vissa grupper är priviligierade eller diskriminerade. Samernas syn på ”storsvensken” och svenskarnas syn på romerna.
Centralt inom nationalismen är att det finns ett vi och det finns ett dom. Nationalism är kulturrelativiserande och mytologiserande. Och självklart står alltid den egna nationen högst.
Historiekultur är ett hopkok av historia och myter att användas vid särskilda tillfällen. Som Vasaloppet och julfirandet. En salig blandning av fakta och fiktion.
Det finns en tanke om ett ordningsskapande bakom att förenkla historien. Det är skönt att kunna luta sig tillbaka på förutsägbara handlingar som du känner igen.
Som i sagans världs skiljs det onda från det goda, fattig från rik, offer från förövare. Sagans kamp mellan det onda och det goda. Men blott en chimär. Men även en chimär om att ett förlopp drivs framåt, utifrån den förenklade logiken.
Historia och religion blandas friskt ihop. För en kristen kan bibeln utgöra en historisk ram och ett medvetande, likt Muhammeds liv för en muslim, samt uttåget ur Egypten för en jude.
Även politik är knuten till religion och används för att inge känslor och fruktan.
Att knyta till de enkla fördomarna om hur någon är, utifrån enkla historiska referenser. ”Juden är girig, eftersom det var han som inte hade förbud mot räntor och därför var den som jobbade med pengar under medeltiden”.
Det mesta av vår historieskrivning sker under 1800-talet – i samband med skolans uppbyggnad och nationalismens framväxt. Ledmotivet är nationens framväxt i med- och motgångar. De myter som smyger sig in i projektet är svåra att få bort, trots att de idag har motbevisats. Gustav Vasas äventyr är ett sådant exempel.
Inom nationalismen finns en föreställning om att du kan ärva ett lands egenskaper. En föreställning som används vid konflikter och krig. Se vad Klein fick lära ovan. Ett antal dygder inpräntas som en kulturell särart. ”En svensk tiger”. ”Ett handslag gäller”.
En nationalistisk myt kännetecknas av avsaknaden av ett tidsperspektiv. Det förflutna, nutid och framtid är intimt sammanlänkat på ett magiskt vis. Nationens historia framstår som logisk och självklar, där myter framställs som fakta.
Sanningen är att verkligheten sällan är logisk och linjär. Faktiskt aldrig. Det är en av orsakerna till att konspirationsteorier kan frodas. När vi inte kan, förstår eller vet, hittar vi på. Jag har skrivit om det tidigare på bloggen.
Något som hände för flera hundra år sedan kan aldrig handla om oss som lever idag.
