kommer träden att slå ut. Man tror alltid att det skall ske lite tidigare, speciellt om det är mycket soligt och varmt. Men, nej, det gör det inte. Kom nu ihåg att jag talar om Göteborg. Det är ju inte så att löven slår ut i Lappland om två månader.
Jag minns i min barndom i södra Lappland, hur vi väntade och väntade på våren. Och glädjen när den första fläcken av asfalten plötsligt syntes. Då tog man på sig träskor och hoppade runt en stund på den fläcken, för att sedan få tjälaknölar på fötterna av kylan. Därefter skottade vi ut snön från gården på asfalten för att den skulle smälta ner lite fortare. Det tog dock sådan enormt lång tid.
När det var dags för skolavslutningen så ville ju vi, som alla andra i Sverige, ha utslagna björkkvistar runt skolbron. För att det skulle ske, så var någon stackars lärare tvungen att driva dem i bastun under natten, för att sedan raskt knyta upp dem. Okej, jag kanske överdriver lite, men ungefär så ser mitt minne ut. Något som däremot är kristallklart är minnet av min förvåning när jag insåg varför påskliljor heter påskliljor. Hos oss blommade de till midsommar.
Men, nu kan vi se fram emot att snart, snart få se hur sju nyanser av brunt plötsligt får en slöja av ljusgrönt över sig. Det är så vackert när allt blir grönt igen.
