L\u00c5T FRISKOLOR TA \u00d6VER D\u00c5LIGT FUNGERANDE KOMMUNALA SKOLOR <\/p>\n\n\n\n
“Vi m\u00e5ste st\u00e4lla oss f\u00f6ljande viktiga fr\u00e5ga, som aldrig har st\u00e4llts av regeringen: vad ska vi g\u00f6ra med de kommunala skolorna som har stora problem med b\u00e5de ordning och resultat? Varf\u00f6r tas inte krafttag mot deras djupg\u00e5ende problem? Fungerar de b\u00e4ttre om man l\u00e4gger ner friskolan? Om syftet vore att v\u00e4rna det uppv\u00e4xande sl\u00e4ktet, skulle kraften och ivern att reformera riktas ocks\u00e5 mot kommunala skolor och inte enbart \u00e4gnas \u00e5t att kv\u00e4sa friskolan.<\/p>\n\n\n\n
Jag vill pr\u00f6va f\u00f6rslaget att l\u00e5ta friskolor \u00f6verta d\u00e5ligt fungerande kommunala skolor. Kommunernas ansvar att se till att alla barn har en skolplats betyder n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte att de<\/em> ocks\u00e5 m\u00e5ste vara utf\u00f6rare. I samf\u00f6rst\u00e5nd mellan kommunen och enskilda huvudm\u00e4n kan man tillsammans se till att alla barn f\u00e5r en skolplats \u2013 i en bra skola. Friskolor klarar ofta av sitt uppdrag b\u00e4ttre \u00e4n de kommunala. Det handlar inte s\u00e4llan om att friskolorna hanterar problemen med mobbing betydligt b\u00e4ttre och eleverna har st\u00f6rre chans att komma till sin r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n Den nuvarande regeringen har utlovat en \u201dreformering av friskolesystemet\u201d. Den hoppfulle f\u00f6rest\u00e4llde sig inledningsvis att det skulle kunna skapa f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r friskolans bidrag till f\u00f6rnyelse av den svenska skolan, genom att lyfta fram det de bidrar med i kommuner. Om valfriheten och pedagogiken. Men det blev inte s\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Det har blivit allt tydligare att den s\u00e5 kallade reformeringen har handlat om n\u00e5got annat \u00e4n att ta krafttag mot eventuellt missk\u00f6tta skolor. Regeringen har med Liberalerna i spetsen \u2013 en g\u00e5ng tillskyndare av friskolan – presenterat f\u00f6rslag som endast syftar till att underminera v\u00e4l fungerande friskolor. Att f\u00f6rsv\u00e5ra f\u00f6r dem. Att s\u00e4nda signalen att det inte \u00e4r l\u00f6nt att forts\u00e4tta.<\/p>\n\n\n\n L\u00e4nk till artikeln: https:\/\/www.tn.se\/kronikor\/46315\/lat-friskolor-overta-daligt-fungerande-kommunala-skolor<\/a><\/p>\n\n\n\n P\u00e5 ny\u00e5rsaftonen fick vi lyssna till Claes Erikssons vinterprat i Sveriges Radio. Han ber\u00e4ttar om sitt liv som galenskapare, underh\u00e5llare och skribent under mer \u00e4n fyra decennier. Med nostalgisk blick ser han tillbaka p\u00e5 det Sverige som en g\u00e5ng var. Det \u00e4r f\u00f6rv\u00e4ntat att den nostalgiske Eriksson \u00e4ven kommer in p\u00e5 friskolereformen. Och det \u00e4r f\u00f6rv\u00e4ntat att felaktigheter staplas p\u00e5 varandra, vilket ofta g\u00f6rs av dem som \u00e4r motst\u00e5ndare till valfrihet i v\u00e4lf\u00e4rden. Som att friskolor s\u00e4tter betyg \u201dmed tanke p\u00e5 att skolan ska g\u00e5 med vinst\u201d. Det betyder att erfarna och h\u00e4ngivna l\u00e4rare med ber\u00e5tt mod skulle s\u00e4tta betyg, som g\u00e5r emot deras yrkesetik. Tala om att nedv\u00e4rdera en yrkesk\u00e5r. Alla har r\u00e4tt till sin samh\u00e4lls\u00e5sk\u00e5dning. S\u00e5 \u00e4ven Claes Eriksson, men n\u00e4r vi tvingas lyssna till rena felaktigheter blir l\u00f6gnen ett problem. Framf\u00f6r allt f\u00f6r de elever som har valt att g\u00e5 i en friskola, som sv\u00e4rtas ned av rena galenskaper i det offentliga samtalet. Hur ska de v\u00e5ga lita p\u00e5 att de har valt r\u00e4tt fast\u00e4n de trivs med b\u00e5de l\u00e4rare och kamrater? Det \u00e4r ett stort ansvar Claes Eriksson tar p\u00e5 sig med snitsiga formuleringar utan faktam\u00e4ssig grund. Man f\u00e5r inte fuska med sanningen. Varken nu eller f\u00f6rr. <\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.kristianstadsbladet.se\/ledare\/claes-eriksson-fuskar-med-sanningen<\/a><\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.bohuslaningen.se\/asikt\/ledare\/fotboja-pa-barn-ar-ett-moraliskt-haveri.694b6de2-c6a9-402b-86d5-df8a83f3ecaa<\/a><\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.tn.se\/kronikor\/45885\/barn-i-bojor-klasskamp-och-logner-om-friskolan<\/a><\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.vk.se\/2025-11-12\/annika-westh-orimligt-att-barn-ska-betala-priset-b0b2c<\/a><\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.kristianstadsbladet.se\/ledare\/koper-verkligen-m-och-kd-mohamssons-friskolefientliga-politik-och-retorik<\/a><\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.kristianstadsbladet.se\/ledare\/liberalerna-har-tyvarr-blivit-friskolans-framsta-motstandare<\/a><\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.vk.se\/2025-10-04\/annika-westh-sveriges-larare-far-inte-svika-friskolans-larare-4a9ae<\/a><\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.bohuslaningen.se\/asikt\/ledare\/magdalena-anderssons-raseri-handlar-inte-om-smoret-i-forskolan.aa87a2a6-8438-4936-96a0-1bd212e7b3b2<\/a><\/p>\n\n\n\n L\u00e4nk till artikel: https:\/\/www.kristianstadsbladet.se\/ledare\/liberalernas-skolpolitik-ar-bade-teknik-och-foretagarfientlig\/<\/a><\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.bohuslaningen.se\/asikt\/ledare\/vi-kan-inte-fortsatta-lata-ungdomar-morda-varandra.8b7175a7-2f6b-4e8e-bad0-34fd69fa0668<\/a><\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.bohuslaningen.se\/asikt\/ledare\/hall-staten-utanfor-vuxna-manniskors-sexliv.48279cf9-c7b2-4d77-97e5-d0c5662b7f0c<\/a><\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.vk.se\/2025-08-29\/annika-westh-snart-kommer-det-att-saknas-arbetskraft-9fca6<\/a><\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.vk.se\/2025-07-16\/ledarsidans-sommarserie-en-del-kommer-bara-hit-for-att-hora-dagens-sanning-ec7f6<\/a><\/p>\n\n\n\n N\u00e4r d\u00e5tid m\u00f6ter framtid<\/strong><\/p>\n\n\n\n Under n\u00e5gra dagar i juni har skribenten Annika Westh gjort flera strandhugg i Bohusl\u00e4n. I tre artiklar utforskar hon religionens roll, hon reflekterar \u00f6ver fiskets historia och framtid och hon st\u00e4ller fr\u00e5gor om de l\u00e5ngtg\u00e5ende planerna p\u00e5 utbyggnad av den havsbaserade framtiden.<\/strong><\/p>\n\n\n\n En dag som denna n\u00e4r solen skiner, vattnet \u00e4r n\u00e4stan spegelblankt och Koster\u00f6arna framtr\u00e4der skarpt mot horisonten, ja, d\u00e5 \u00e4r det sv\u00e5rt att f\u00f6rest\u00e4lla sig hur de planerade vindkraftverken kommer att p\u00e5verka kusten.<\/p>\n\n\n\n En fr\u00e5ga \u00e4r hur de stora vindkraftverken ska byggas, fraktas och underh\u00e5llas. F\u00f6r att f\u00e5 hj\u00e4lp med svaret bes\u00f6ker jag Orvelin Group AB. De \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r grosshandel och k\u00f6pcenter i gr\u00e4nslandet, men de g\u00f6r \u00e4ven andra investeringar g\u00e4llande Bohusl\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n Hamnens egenskaper \u00e4r viktigast<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n Nu p\u00e5g\u00e5r arbete med K\u00e5lviks hamn som \u00e4r t\u00e4nkt att bli ett nav f\u00f6r den framtida vindkraften. Bj\u00f6rn Ekelund, arbetschef fr\u00e5n Grimsrud Entreprenad, presenterar planen f\u00f6r mig och det han ber\u00e4ttar tycks ingen hittills ha talat om i debatten.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Hamnens egenskaper \u00e4r viktigast. Att den \u00e4r tillr\u00e4ckligt djup och har b\u00e4rkraftig mark p\u00e5 land. H\u00e4r byggdes oljeplattformar p\u00e5 1970-talet och det \u00e4r platsens egenskaper som gjorde att man valde platsen.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Dessutom bor det f\u00e5 personer i K\u00e5lvik, vilket underl\u00e4ttar utbyggnaden. H\u00e4r \u00e4r berggrunden stabil och det finns en djup r\u00e4nna ut till de platser d\u00e4r vindkraftverken ska byggas.<\/p>\n\n\n\n \u2013 H\u00e4r finns m\u00f6jligheter att bygga de flytande plattformar som de stora vindkraftverken kan st\u00e5 p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Men \u00e4r det verkligen n\u00f6dv\u00e4ndigt att g\u00f6ra en s\u00e5 omfattande satsning p\u00e5 vindkraften?<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 Ja, EU har satt ett h\u00f6gt m\u00e5l f\u00f6r att \u00f6ka energiproduktionen och d\u00e5 m\u00e5ste vi bygga stora parker till havs. D\u00e5 \u00e4r detta en av de snabbaste metoderna f\u00f6r ny energiproduktion, om vi samtidigt ska fasa ut fossilbaserad energi.<\/p>\n\n\n\n Bj\u00f6rn Ekelunds beskrivning av den framtida satsningen ter sig svindlande. Det handlar om runt 50 vindkraftverk per \u00e5r som kan vara uppemot 370 meter h\u00f6ga. Aldrig f\u00f6rr har det gjorts s\u00e5 stora satsningar f\u00f6r att bidra till den gr\u00f6na omst\u00e4llningen. De finns endast p\u00e5 ritbordet \u00e4nnu \u2013 flytande vindkraftverk har hittills endast utf\u00f6rts i sm\u00e5 serier.<\/p>\n\n\n\n \u2013 N\u00e4r allt sedan \u00e4r klart, m\u00e5ste de underh\u00e5llas, forts\u00e4tter Bj\u00f6rn Ekelund. Vi m\u00e5ste b\u00f6rja utbilda fler vindkraftstekniker \u2013 som dessutom \u00e4r av det r\u00e4tta virket! Det \u00e4r inte vem som helst som har modet att ta sig ut till en s\u00e5n h\u00e4r park, kanske i h\u00f6g sj\u00f6, kl\u00e4ttra trettio meter, \u00e5ka hiss, f\u00f6r att sedan arbeta p\u00e5 toppen av ett svajande torn \u00f6ver havet! Ibland kanske man \u00e4ven m\u00e5ste s\u00e4ttas ner d\u00e4r med hj\u00e4lp av en helikopter.<\/p>\n\n\n\n Varifr\u00e5n ska alla arbetare komma i en tid n\u00e4r den offentliga debatten ofta handlar om kompetensbristen?<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 De som bor mellan Str\u00f6mstad och Oslo, svarar Bj\u00f6rn Ekelund. Sverige har endast liten erfarenhet av offshore, men det kan man i Norge. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r Str\u00f6mstad perfekt placerat av flera anledningar.<\/p>\n\n\n\n 90% av vindkraftverken \u00e4r gjorda av st\u00e5l. De krig som nu f\u00f6rs slukar allt tillg\u00e4ngligt st\u00e5l f\u00f6r produktion av granater. Ledtiderna f\u00f6r j\u00e4rnmalm \u00f6kar drastiskt. Kommer st\u00e5let att r\u00e4cka till? Och varifr\u00e5n ska allt st\u00e5l komma? Det \u00e4r fr\u00e5gor f\u00f6r framtiden, som det \u00e4nnu inte finns svar p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r m\u00e5nga detaljer som g\u00f6rs i st\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Ja, k\u00e4ttingarna till att f\u00f6rankra plattformarna i botten \u2013 f\u00f6r den planerade utbyggnaden i Europa \u2013 kommer sammanlagt att vara s\u00e5 l\u00e5nga att de g\u00e5r ett par varv runt jorden, s\u00e4ger Bj\u00f6rn Ekelund och tystnar en stund.<\/p>\n\n\n\n I tystnaden framtr\u00e4der en bild f\u00f6r mitt inre: l\u00e5ngtradare som man ser d\u00e5 och d\u00e5 lastade med ett rotorblad i taget, som upptar hela sl\u00e4pet.<\/p>\n\n\n\n Visst kommer de rotorblad som ska sitta p\u00e5 dessa stora vindkraftverk att vara mycket st\u00f6rre?<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 Javisst. Turbinkomponenter som blad kommer inte alls att g\u00e5 att frakta p\u00e5 land. De m\u00e5ste tillverkas vid vatten f\u00f6r vidare transport ut till installationshamnar d\u00e4r de monteras. Blad f\u00f6r landbaserad vindkraft \u00e4r upp till 84 meter. De h\u00e4r bladen kommer att vara cirka 130 meter l\u00e5nga.<\/p>\n\n\n\n \u2013 De flytande fundamenten kommer att v\u00e4ga 30 000 ton och ska g\u00f6ras i ett stycke.<\/p>\n\n\n\n Just nu finns en utst\u00e4llning av fabriken som allm\u00e4nheten kan ta del av. N\u00e4r jag efter\u00e5t sm\u00e5pratar med folk p\u00e5 kajen, \u00e4r det ingen som h\u00f6rt talas om vare sig anl\u00e4ggningen eller om de samr\u00e5dsm\u00f6ten som varit. Men det \u00e4r inte ovanligt att vi inte engagerar oss i det som p\u00e5verkar n\u00e4rmilj\u00f6n, f\u00f6rr\u00e4n \u201dspaden s\u00e4tts i jorden\u201d.<\/p>\n\n\n\n En kvinna jag talar med sitter med ansiktet v\u00e4nt mot solen och \u00e4ter en glass.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Det beh\u00f6vs mer elektricitet, men den b\u00f6r komma fr\u00e5n k\u00e4rnkraftverk i st\u00e4llet, s\u00e4ger hon. De \u00e4r inte lika \u201dskrymmande\u201d som vindkraftverken.<\/p>\n\n\n\n Men \u00e4ven k\u00e4rnkraftverk m\u00e5ste ligga n\u00e4ra kallt havsvatten f\u00f6r att ha fungerande kylanl\u00e4ggningar. Regeringens klimatpolitik utg\u00e5r fr\u00e5n k\u00e4rnkraftverk \u2013 det \u00e4r f\u00f6rsta prioritet, men det har dr\u00f6jt tills nyligen innan man tillsatt en samordnare. I nul\u00e4get ser det ut som att planerna f\u00f6r vind till havs kommit l\u00e4ngre. Vattenfall och andra akt\u00f6rer har hittills arbetat med sina tillst\u00e5nd, men inte med att fundera \u00f6ver alla de led som kr\u00e4vs f\u00f6r att parkerna sedan ska kunna byggas och fungera.<\/p>\n\n\n\n Men mycket \u00e5terst\u00e5r och m\u00e5nga fr\u00e5gor v\u00e4ntar p\u00e5 svar av akt\u00f6rer som inte alltid \u00e4r \u00f6verens. Men de tycks vara \u00f6verens om en sak: Det bohusl\u00e4nska fisket kommer att beredas plats \u00e4ven i framtiden. Och det betonas att fisket kanske \u00e4r mer kultur \u00e4n n\u00e4ring idag. Jag ser framf\u00f6r mig hur n\u00e5gon filmar en fiskeb\u00e5t n\u00e4r den st\u00e4var ut till havs d\u00e4r de v\u00e4ldiga masterna med sina vingar reser sig mot horisonten \u2013 d\u00e5tid m\u00f6ter framtid. Och bilderna av fiskeb\u00e5ten blir till kuriosa att l\u00e4gga ut p\u00e5 sociala medier. Det skulle k\u00e4nnas \u00f6dsligt.<\/p>\n\n\n\n Publicerad i Bohusl\u00e4ningen 2024-07-18<\/p>\n\n\n\n Publicerad 27 december 2024 i V\u00e4sterbottens-Kuriren <\/p>\n\n\n\n Anders Wiklund \/ TT<\/strong><\/p>\n\n\n\n Problemet \u00e4r att m\u00e5nga fortfarande ser Lappland som \u00f6demark, n\u00e4r det i sj\u00e4lva verket \u00e4r fulltecknat av liv och verksamhet \u2013 ofta av exploatering. Det beror p\u00e5 okunskap, skriver Annika Westh.<\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n ledare@vk.se<\/p>\n\n\n\n F\u00f6lj<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r jag och syrran var barn och lekte i skogen hemma i \u00c5sele, hoppades vi alltid att n\u00e5got magiskt skulle ske. Att berget vid gl\u00e4ntan skulle f\u00f6rvandlas till ett slott.<\/p>\n\n\n\n Eller att vi skulle<\/strong> bli inbjudna hem till Vittra \u2013 bara f\u00f6r en liten stund. Vittra var det osynliga folket som bodde under marken, under ladug\u00e5rdsgolvet och i skogen. Du kunde f\u00e5 syn p\u00e5 dem om du kikade genom t\u00f6mmarna p\u00e5 h\u00e4sten, eller kastade ett silverf\u00f6rem\u00e5l \u00f6ver dem. Men man skulle akta sig noga f\u00f6r att f\u00f6rarga dem! D\u00e5 blev de vreda och kunde h\u00e4mnas. Hur var oklart, men \u00e4nd\u00e5 skr\u00e4mmande. Skogen med tj\u00e4rnar, gr\u00f6n mossa och o\u00e4ndliga djup lockar fram fantasin hos de flesta \u2013 inte minst hos barn.<\/p>\n\n\n\n I \u00e5rets julkalender kallas Vittra f\u00f6r det samiska namnet Saivofolket. Det r\u00e5der stor mystik och vi f\u00e5r m\u00f6ta dem i deras underjordiska milj\u00f6. D\u00e4rf\u00f6r blev jag nyfiken p\u00e5 \u00e5rets julkalender, som ocks\u00e5 uppm\u00e4rksammats av Sofia Mirjamsdotter p\u00e5 denna ledarsida.<\/p>\n\n\n\n N\u00e5gra har varit<\/strong> nyfikna av andra sk\u00e4l. Att det finns ett dolt budskap bakom produktionen. En tolkning \u00e4r att julkalenderns huvudperson \u00e4r \u201den illa dold Greta-kopia\u201d med budskapet mot gruvdrift och f\u00f6r vad som beskrivs som samernas \u201dprivilegier\u201d.<\/p>\n\n\n\n I ett samtal med Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef och f\u00f6rbundsjurist p\u00e5 Svenska Samernas Riksf\u00f6rbund, fr\u00e5gar jag hur hon ser p\u00e5 \u00e5rets julkalender? Finns det dolda budskap?<\/p>\n\n\n\n – Tv-produktionen \u00e4r sp\u00e4nnande och ber\u00e4ttar gamla s\u00e4gner som f\u00e5 k\u00e4nner till. De har f\u00e5ngat v\u00e5ra v\u00e4rderingar med respekt f\u00f6r det samiska, s\u00e4ger hon.<\/p>\n\n\n\n – De som f\u00f6rs\u00f6ker hitta paralleller till \u00e5rets julkalender och debatten om samernas r\u00e4ttigheter, drar f\u00f6r h\u00f6ga v\u00e4xlar ur den. Det har inte varit f\u00f6rfattarnas ambition att ta upp fr\u00e5gan om gruvdrift eller annat. Den beskriver endast f\u00f6r barnen v\u00e5r samtid och de klimatf\u00f6r\u00e4ndringar som vi alla ser och pratar om. De m\u00e4rks ju inte minst i fj\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n Svenska Samernas<\/strong> Riksf\u00f6rbund jobbar med opinionsbildning och agerar i olika forum. De jobbar mycket med r\u00e4ttighetsfr\u00e5gor f\u00f6r samebyarna.<\/p>\n\n\n\n – I det arbete jag g\u00f6r som f\u00f6rbundsjurist s\u00e5 k\u00e4nner jag av den polariserade debatten. Man kallar samernas r\u00e4ttigheter f\u00f6r privilegier, till exempel. Det r\u00e5der stor okunskap i samh\u00e4llet om minoriteter.<\/p>\n\n\n\n – Jag har till och med h\u00f6rt att det finns de som \u00e4r r\u00e4dda att Norrland skulle stanna av helt om samerna fick best\u00e4mma. Men det \u00e4r klart att det \u00e4r m\u00e4nskligt att k\u00e4nna r\u00e4dsla f\u00f6r s\u00e5nt man inte k\u00e4nner till n\u00e5got om.<\/p>\n\n\n\n – Det \u00e4r m\u00e4rkligt, men jag kan st\u00f6ta p\u00e5 m\u00e4nniskor som i alla andra sammanhang v\u00e4rnar m\u00e4nniskors r\u00e4ttigheter, g\u00f6r undantag f\u00f6r just samer.<\/p>\n\n\n\n – Att anv\u00e4nda \u00e5rets julkalender i SVT som slagtr\u00e4 i debatten om gruvdrift och annat \u00e4r l\u00e5g niv\u00e5. Nej, anv\u00e4nd den f\u00f6r att samtala om Lappland i st\u00e4llet, avslutar Jenny Wik Karlsson.<\/p>\n\n\n\n 2021 tillsatte regeringen<\/strong> en \u201dsanningskommission\u201d som ska \u201dkartl\u00e4gga och granska den politik som f\u00f6rts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser f\u00f6r det samiska folket. Kommissionen ska synligg\u00f6ra och sprida kunskap om samernas erfarenheter och kommissionens slutsatser samt l\u00e4mna f\u00f6rslag p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder som bidrar till uppr\u00e4ttelse och fr\u00e4mjar f\u00f6rsoning.\u201d<\/p>\n\n\n\n Kommitt\u00e9n har haft stora problem och hittills har tv\u00e5 ordf\u00f6randen, sekreterare och ledam\u00f6ter avg\u00e5tt av olika anledningar – d\u00e4r ett troligt sk\u00e4l \u00e4r att det r\u00e5der olika syn p\u00e5 vad uppdraget inneb\u00e4r. Problemen i kommitt\u00e9n \u00e4r en illustration \u00f6ver fr\u00e5gans komplexitet n\u00e4r det handlar om samer. Det \u00e4r viktigt att kommissionen avslutar sitt arbete \u2013 ett arbete som m\u00e5ste medverka till uppr\u00e4ttelse av den samiska minoriteten.<\/p>\n\n\n\n Faktum \u00e4r att det<\/strong> finns mycket avundsjuka som riktas mot rensk\u00f6tande samer, som utg\u00f6r en mycket liten andel av landets befolkning. Att de har r\u00e4ttigheter andra inte har, som ut\u00f6kad jakt-, och fisker\u00e4tt i fj\u00e4llv\u00e4rlden, r\u00e4tt att bedriva rensk\u00f6tsel \u00f6ver stora omr\u00e5den. \u201dDe kan v\u00e4l inh\u00e4gna sina djur som alla andra\u201d, \u00e4r en vanlig kommentar. Det senaste \u00e5ret har bland annat turismen inskr\u00e4nkts genom ett avtal mellan Svenska Turistf\u00f6reningen och l\u00e4nsstyrelsen i J\u00e4mtland, som ska freda marker fr\u00e5n f\u00f6r renarna st\u00f6rande inslag. Den k\u00e4nda Bl\u00e5hammarens fj\u00e4llstation har i \u00e5r st\u00e4ngt sin restaurang och halverat antalet s\u00e4ngplatser, f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt minska turismen. Det har retat en och annan fj\u00e4llvandrare, men skapat en lugnare milj\u00f6 f\u00f6r renarna under den k\u00e4nsliga kalvningen.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r \u00f6vrigt l\u00e4r debatten om svensk gruvdrift och jakten p\u00e5 svenska mineraler forts\u00e4tta. N\u00e4r natur ska exploateras f\u00f6r v\u00e5ra syften, uppst\u00e5r alltid debatt. Oavsett om det \u00e4r vindkraftsparker i en kommun eller utbyggnad av \u00e4lvar. Problemet \u00e4r att m\u00e5nga fortfarande ser Lappland som \u00f6demark, n\u00e4r det i sj\u00e4lva verket \u00e4r fulltecknat av liv och verksamhet \u2013 ofta av exploatering. Det beror p\u00e5 okunskap.<\/p>\n\n\n\n \u00c5rets julkalender bidrar<\/strong> till en smula upplysning om livet h\u00e4r. Barnprogrammet speglar endast den verklighet vi har och beh\u00f6ver inte tolkas p\u00e5 annat vis.<\/p>\n\n\n\n Och det ska s\u00e4gas: En och annan vuxen kan ha nytta av att se Julkalendern.<\/p>\n\n\n\n Annika Westh<\/strong><\/p>\n\n\n\n Publicerad 24 augusti 2024 i V\u00e4sterbottens-Kuriren <\/p>\n\n\n\n Bertil Ericson \/ TT<\/strong><\/p>\n\n\n\n Valfrihet \u00e4r popul\u00e4rt. Men d\u00e5 m\u00e5ste det finnas n\u00e5got att v\u00e4lja bland. F\u00f6r v\u00e4sterbottningarna \u00e4r valm\u00f6jligheterna inom sjukv\u00e5rden starkt begr\u00e4nsade, skriver Annika Westh.<\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n ledare@vk.se<\/p>\n\n\n\n F\u00f6lj<\/p>\n\n\n\n L\u00e4nge var valfrihet<\/strong> i v\u00e4lf\u00e4rden p\u00e5 allas l\u00e4ppar. \u00c4ntligen var de statliga och kommunala monopolen ett minne blott. Elever och f\u00f6r\u00e4ldrar skulle f\u00e5 m\u00f6jlighet att v\u00e4lja skola, de gamla f\u00e5 v\u00e4lja omsorg och patienterna f\u00e5 v\u00e4lja l\u00e4kare och tandl\u00e4kare. Och l\u00e4rare och personal inom sjukv\u00e5rden skulle inte l\u00e4ngre vara h\u00e4nvisade till offentliga arbetsgivare. Privata alternativ skulle finnas f\u00f6r alla, inte endast f\u00f6r de rika.<\/p>\n\n\n\n I dag \u00e4r bilden en annan. Valfriheten ifr\u00e5gas\u00e4tts. Friskolorna f\u00e5r b\u00e4ra hundhuvudet f\u00f6r alla problem inom skolans v\u00e4rld. Privata l\u00e4kare och andra akt\u00f6rer inom v\u00e4lf\u00e4rdsomr\u00e5det blir misst\u00e4nkliggjorda, beskylls ibland till och med f\u00f6r kontakter med de kriminella n\u00e4tverken.<\/p>\n\n\n\n Men trots denna<\/strong> negativa bild \u00e4r valfriheten \u00e4nnu djupt f\u00f6rankrad hos medborgarna. Opinionsm\u00e4tningar visar en bild som \u00e4r h\u00e4pnadsv\u00e4ckande positiv till valfriheten: 89% av svenskarna anser att man sj\u00e4lv b\u00f6r kunna v\u00e4lja vilken v\u00e5rdgivare man ska g\u00e5 till. 88% vilket \u00e4ldreboende man vill bo p\u00e5. 9 av 10 personer v\u00e4ljer sj\u00e4lva sitt \u00e4ldreboende i de kommuner d\u00e4r den m\u00f6jligheten finns.<\/p>\n\n\n\n Valfrihet \u00e4r popul\u00e4rt. Men d\u00e5 m\u00e5ste det finnas n\u00e5got att v\u00e4lja bland. F\u00f6r v\u00e4sterbottningarna \u00e4r valm\u00f6jligheterna inom sjukv\u00e5rden starkt begr\u00e4nsade, n\u00e4r det endast finns fem privata v\u00e5rdgivare.<\/p>\n\n\n\n I V\u00e4sterbotten \u00e4r<\/strong> endast 13,2% av v\u00e5rden privat, vilket st\u00e5r i bj\u00e4rt kontrast till \u00f6vriga landet med ett snitt i riket, som ligger p\u00e5 36,5%.<\/p>\n\n\n\n Varf\u00f6r ligger V\u00e4sterbotten i botten, n\u00e4r det g\u00e4ller privat sjukv\u00e5rd?<\/p>\n\n\n\n \u2014 Det beror p\u00e5 att eftersom befolkningsunderlaget \u00e4r litet \u00e4r intresset att starta en egen h\u00e4lsocentral det ocks\u00e5, svarar regionstyrelsens ordf\u00f6rande Peter Olofsson (S) p\u00e5 min fr\u00e5ga. Ume\u00e5 har tillr\u00e4ckligt underlag \u2013 de klarar det. Men inte de \u00f6vriga. F\u00f6rutom Lycksele. Varf\u00f6r det ser ut som det g\u00f6r i Skellefte\u00e5 kan jag inte svara p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n \u2014 Vi f\u00f6ljer sj\u00e4lvklart lagen om fri etableringsr\u00e4tt och det st\u00e5r alla fritt att starta utifr\u00e5n de upphandlingsregler som finns. N\u00e4r vi tar fram best\u00e4llning utg\u00e5r vi fr\u00e5n ett medborgarperspektiv och det \u00e4r att alla ska f\u00e5 samma v\u00e5rd oavsett var du bor. Region V\u00e4sterbotten har ett brett \u00e5tagande, avslutar Peter Olofsson.<\/p>\n\n\n\n Alla h\u00e5ller inte <\/strong>med. Det moderata oppositionsr\u00e5det Nicklas K Sandstr\u00f6m (M) menar att det handlar om hur best\u00e4llningen har utformats.<\/p>\n\n\n\n \u2014 Det \u00e4r ett medvetet politiskt val att V\u00e4sterbotten har f\u00e5 privata v\u00e5rdakt\u00f6rer. Den r\u00f6dgr\u00f6na majoriteten har aktivt motverkat etableringen av skattefinansierade privata alternativ genom sin politik och utformandet av regelverk, s\u00e4ger Nicklas K Sandstr\u00f6m.<\/p>\n\n\n\n Oavsett sk\u00e4l s\u00e5<\/strong> \u00e4r det uppenbart att valfriheten inte \u00e4r s\u00e4rskilt utvecklad i V\u00e4sterbotten. Men n\u00e4r Ume\u00e5 kommun bygger nytt och flyttar ihop \u00e4ldreboenden, s\u00e5 var det sj\u00e4lvklart f\u00f6r den privata Citymottagningen att erbjuda sig att st\u00e5 f\u00f6r den viktiga l\u00e4karsamverkan. S\u00e5 g\u00e5r det ofta till eftersom det privata och offentliga \u00e4r beroende av varandra och arbetar ofta i samverkan. Det g\u00e4ller b\u00e5de v\u00e5rd och skola.<\/p>\n\n\n\n \u2014 Trots att vinsten kommer att bli mycket liten \u2013 i alla fall under de inledande \u00e5ren, \u00e4r det viktigt f\u00f6r oss att medverka, s\u00e4ger Ronny Lestander, en av tv\u00e5 nya \u00e4gare till Citymottagningen och v\u00e4lk\u00e4nd profil f\u00f6r v\u00e4sterbottningarna som vaccinsamordnare under pandemin.<\/p>\n\n\n\n Citymottagningen ing\u00e5r i del\u00e4garkollektivet Praktikertj\u00e4nst, vilket \u00e4r landets st\u00f6rsta privata v\u00e5rdbolag.<\/p>\n\n\n\n \u2014 Det som \u00e4r bra med att vara del av Praktikertj\u00e4nst \u00e4r att du aldrig kan g\u00e5 i konkurs, eftersom man backar upp varandra i landet, ber\u00e4ttar Ronny Lestander. All administrativ service, HR och ekonomi g\u00f6rs av ett kontor i Stockholm som vi sj\u00e4lva \u00e4ger. H\u00e4r har du en stor skillnad mot regionen: d\u00e4r \u00e4r HR del av ledningen, men h\u00e4r \u00e4r de del av servicen. Det skiljer privat fr\u00e5n offentligt: de \u00e4r till f\u00f6r oss och inte tv\u00e4rtom.<\/p>\n\n\n\n \u2014 F\u00f6r att f\u00e5 vara del\u00e4gare m\u00e5ste man vara legitimerad v\u00e5rdpersonal, vilket g\u00f6r att verksamheten inte kan \u00e4gas av utomst\u00e5ende spekulanter, forts\u00e4tter Ronny Lestander. Det tycker jag \u00e4r ett attraktivt s\u00e4tt att bedriva v\u00e5rdverksamhet p\u00e5. Och vi \u00e4r mera kostnadseffektiva. Vi ser \u00f6ver v\u00e5ra kostnader – annars f\u00e5r vi l\u00e4gga ner.<\/p>\n\n\n\n \u2014 Det som skiljer en privat v\u00e5rdcentral fr\u00e5n den offentliga \u00e4r att vi tar fullt ansvar f\u00f6r v\u00e5ra patienter. Det \u00e4r m\u00f6jligt, n\u00e4r beslutsv\u00e4garna \u00e4r korta och kontakten med patienterna god. Vi anv\u00e4nder deras skattepengar p\u00e5 ett bra s\u00e4tt, s\u00e4ger Ronny Lestander med eftertryck.<\/p>\n\n\n\n I debatten om valfriheten<\/strong> menar ofta den politiska v\u00e4nstern att det \u00e4r fel att man ska kunna g\u00f6ra vinst inom v\u00e4lf\u00e4rden. Och att vinst inom v\u00e5rden \u00e4r ett slags exponering av m\u00e4nniskors behov av hj\u00e4lp.<\/p>\n\n\n\n \u2014 Jag brukar ta som exempel traktorn som plogar utanf\u00f6r sjukhuset. De pengar som betalar den private f\u00f6retagaren \u00e4r skattepengar, s\u00e4ger Ronny Lestander. Och tag det st\u00e4dbolag som skurar golven inne p\u00e5 sjukhuset. Samma d\u00e4r; de f\u00e5r g\u00f6ra vinst. Men icke om man jobbar med v\u00e5rd. Vad \u00e4r skillnaden? Inom Praktikertj\u00e4nst finns en gemensam pott varifr\u00e5n utdelning kan g\u00f6ras. Om vi sk\u00f6ter oss v\u00e4l finns en s\u00e5dan m\u00f6jlighet. Utan vinst saknas incitament och vinst \u00e4r ett kvitto p\u00e5 att vi g\u00f6r ett bra jobb. Vi g\u00e5r inte back, vilket Region V\u00e4sterbotten g\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n \u2014 Men h\u00e4r i V\u00e4sterbotten finns ingen bank som \u00e4r villig att l\u00e5na ut pengar till v\u00e5rdsatsningar, forts\u00e4tter Ronny Lestander. V\u00e5rt k\u00f6p av Citymottagningen hade inte varit m\u00f6jlig om inte Praktikertj\u00e4nst l\u00e5nat ut pengar till nya del\u00e4gare. Vi har egen, f\u00f6rm\u00e5nlig r\u00e4nta.<\/p>\n\n\n\n V\u00e4sterbotten \u00e4r i botten<\/strong> n\u00e4r det g\u00e4ller privata alternativ inom v\u00e5rden. Det ligger n\u00e4ra till hands att misst\u00e4nka att det beror p\u00e5 det l\u00e5ngvariga socialdemokratiska maktinnehavet. Kanske kan den samverkan kring det nya \u00e4ldreboendet i Ume\u00e5, som nu sker mellan det offentliga och det privata vara ett steg fram\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n \u2014 \u00c4ven vi \u00e4r beroende av samarbete med den offentliga v\u00e5rden, understryker Ronny Lestander. Vi g\u00f6r det h\u00e4r tillsammans \u2013 vi avlastar det offentliga. I och med att vi tar oss an ett nytt \u00e4ldreboende, visar vi att vi \u00e4r villiga att vara med och utveckla samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n Annika Westh<\/strong><\/p>\n\n\n\n skribent och bitr\u00e4dande redakt\u00f6r f\u00f6r Frisinnad Tidskrift<\/strong><\/p>\n\n\n\n Annika Westh: Northvolts vd m\u00e5ste tr\u00e4da fram och skingra oron<\/strong> (publicerad 18 juli 2024 V\u00e4sterbottens-Kuriren) <\/p>\n\n\n\n Batterifabriken Northvolt i Skellefte\u00e5 \u00e4r en stor industrisatsning i klimatomst\u00e4llningen. Just d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att den h\u00f6gsta ledningen blir synlig i debatten. Det \u00e4r vd:s uppdrag att gestalta den \u00f6ppenheten. Ingen annan kan axla det ansvaret, skriver Annika Westh.<\/strong><\/p>\n\n\n\n F\u00f6r trettonde m\u00e5naden<\/strong> i rad har jordens medeltemperatur legat 1,5 grader h\u00f6gre \u00e4n under f\u00f6rindustriell tid. Om temperaturen forts\u00e4tter att \u00f6ka riskerar v\u00e5r v\u00e4rld att bli obeboelig. Omst\u00e4llningen till det fossilfria samh\u00e4llet \u00e4r oundviklig.<\/p>\n\n\n\n I denna str\u00e4van har V\u00e4sterbotten en ledande roll. Det \u00e4r dessutom det l\u00e4n som har minst arbetsl\u00f6shet \u2013 ja, det \u00e4r en grannlaga utmaning att hitta arbetskraft.<\/p>\n\n\n\n En stor industrisatsning i klimatomst\u00e4llningen \u00e4r batterifabriken Northvolt i Skellefte\u00e5. Att g\u00f6ra batterier till elbilar just h\u00e4r, \u00e4r \u201dgr\u00f6nare\u201d \u00e4n i Kina, eftersom h\u00e4r finns tillg\u00e5ng till fossilfri el till produktionen.<\/p>\n\n\n\n Men olyckskorparna <\/strong>kraxar \u00f6ver fabriken i Skellefte\u00e5. Den har drabbats av flera arbetsplatsolyckor, man har uppt\u00e4ckt utnyttjande av arbetskraft hos underleverant\u00f6rer och n\u00e4r journalister inte f\u00e5r svar p\u00e5 sina fr\u00e5gor, antyds att det finns en p\u00e5tvingad tystnadskultur.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r dessutom tre friska och unga personer har avlidit efter sina arbetspass under oklara omst\u00e4ndigheter, \u00f6kar sj\u00e4lvklart oron \u00f6ver vad som h\u00e4nder. Polisen utreder fallen utan att obduktionerna har givit n\u00e5gra svar.<\/p>\n\n\n\n Karin Broberg, professor i milj\u00f6medicin, h\u00e4vdar i en intervju i SVT (240711) \u201datt om man inte vet, inte hittat orsaken, d\u00e5 ska man st\u00e4nga\u201d. Hon till\u00e4gger som svar p\u00e5 fr\u00e5gan om vad hon personligen skulle ha gjort \u201d \u2026att jag skulle hitta ett annat jobb, eller sjukskriva mig\u201d. Att en professor uppmanar n\u00e5gon att sjukskriva sig utan h\u00e4lsosk\u00e4l \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt i sig, men framf\u00f6r allt visar det p\u00e5 en nonchalant of\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r verksamhetens betydelse: Northvolt \u00e4r idag en av landets st\u00f6rsta arbetsgivare som sammanlagt syssels\u00e4tter \u00f6ver 6 000 personer och \u00e4r en betydande akt\u00f6r n\u00e4r det g\u00e4ller den gr\u00f6na omst\u00e4llningen. Hittills har fabriken endast levererat 5 promille av den planerade kapaciteten. F\u00f6rslaget att st\u00e4nga ner verksamheten \u00e4r mer \u00e4gnat att v\u00e4cka rubriker \u00e4n att bidra till l\u00f6sningar.<\/p>\n\n\n\n De \u201dperfekta\u201d batterierna<\/strong> \u00e4r inte heller skapade \u00e4nnu. Novo Energy, som \u00e4r den gemensamma satsningen mellan Volvo och Northvolt i G\u00f6teborg pr\u00f6var sig exempelvis fram med olika \u201dingredienser\u201d f\u00f6r att finna det b\u00e4sta \u201dreceptet\u201d \u2013 metaforer f\u00f6r kakbak \u00e5terkommer n\u00e4r projektet presenteras. Det speglar att bilbatteribranschen \u00e4r relativt ny och under utveckling. L\u00e5ngsiktiga erfarenheter saknas liksom studier av hur m\u00e4nniskor p\u00e5verkas under produktionen. Kemikalier hanteras p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt, vars inverkan \u00e4nnu \u00e4r ok\u00e4nd.<\/p>\n\n\n\n Northvolt ifr\u00e5gas\u00e4tts \u00e4ven av finansmannen Mats Qviberg som i Dagens Industri den 10 juli menar att skattebetalarna f\u00e5r ta sm\u00e4llen. Qviberg j\u00e4mf\u00f6r s\u00e5v\u00e4l 1600-talets tulpanhysteri som Kreugerkraschen p\u00e5 1920-talet. I en sl\u00e4ngig text \u2013 d\u00e4r han i st\u00e4llet f\u00f6r Norrland skriver \u201dnorr om Dal\u00e4lven\u201d som om det \u00e4r n\u00e5got s\u00e5 obetydligt att det inte beh\u00f6ver n\u00e4mnas vid sitt r\u00e4tta namn \u2014 p\u00e5st\u00e5r han att skattebetalarna f\u00e5tt bidra med 88 miljarder. \u201dMan \u00e4r inte f\u00f6retagare, utan bidragsentrepren\u00f6rer\u201d. Qviberg presenterar sj\u00e4lv inga f\u00f6rslag p\u00e5 hur vi ska fasa ut fossilt br\u00e4nsle; \u00e4ven hans inl\u00e4gg handlar mest om att v\u00e4cka rubriker.<\/p>\n\n\n\n Inl\u00e4gget bem\u00f6ts med<\/strong> en r\u00e4ttelse av Northvolts kommunikationschef Matti Kataja, om att det i sj\u00e4lva verket handlar om 625 miljoner. Och att 80 % av investeringarna kommer fr\u00e5n utlandet. Samt att Northvolt i nul\u00e4get genererar 1 miljard i skatteint\u00e4kter \u00e5rligen. F\u00f6retaget k\u00e4mpar dessutom med att attrahera b\u00e5de pengar och arbetskraft.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r inte bara i V\u00e4sterbotten som innovation r\u00e5der. P\u00e5 V\u00e4stkusten finns planer p\u00e5 gigantiska vindkraftparker till havs: Fem parker med vardera 50\u201390 vindkraftverk, som str\u00e4cker sig 360 meter upp i luften med rotorblad som \u00e4r 130 meter l\u00e5nga \u2013 och inte g\u00e5r att frakta p\u00e5 land. Det \u00e4r m\u00e5tt vi inte sett maken till i v\u00e4rlden \u2013 \u00e4nnu finns de endast p\u00e5 ritborden. De kommer att kr\u00e4va m\u00e4ngder med st\u00e5l, arbetskraft \u2014 och visioner.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rutom att vi ska ers\u00e4tta fossilbaserad energi, har behovet av energi \u00f6kat. AI, artificiell intelligens, genererar avancerade dators\u00f6kningar som kr\u00e4ver stora m\u00e4ngder el. En framtagning av en enkel text av Chat Gpt4 tar knappt en minut, med slukar lika mycket el som en normalstor villa under tre dygn. Datorservrar kr\u00e4ver stora kylanl\u00e4ggningar – \u00e4ven n\u00e4r de \u00e4r f\u00f6rlagda i svala Norrbotten.<\/p>\n\n\n\n Men bortom debatten<\/strong>, visionerna, byggena och alla str\u00e4vanden kvarst\u00e5r en rad fr\u00e5gor och en stor oro. B\u00e5da b\u00f6r tas p\u00e5 allvar och inte besvaras med slagkraftiga retoriska kn\u00f6lp\u00e5kar.<\/p>\n\n\n\n Alla retoriska anstr\u00e4ngningar och stora rubriker, d\u00f6ljer i sj\u00e4lva verket en stor os\u00e4kerhet. Det viktigaste f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet just nu \u00e4r att acceptera att det finns fr\u00e5gor, som ansvariga akt\u00f6rer m\u00e5ste ta p\u00e5 stort allvar och gemensamt f\u00f6rs\u00f6ker finna svar p\u00e5. Det g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l f\u00f6retagare och finansi\u00e4rer som politiker och forskare. N\u00e4r vi utforskar framtiden och s\u00f6ker v\u00e4gen fram\u00e5t f\u00f6r att mota klimatkrisen, finns just nu fler fr\u00e5gor \u00e4n svar. Vi st\u00e5r vid ett v\u00e4gsk\u00e4l. Trevar oss fram p\u00e5 en ny stig. Vandrar vi i v\u00e4gl\u00f6st land. Det kr\u00e4ver \u00f6dmjukhet fr\u00e5n alla inblandade.<\/p>\n\n\n\n Och jag har<\/strong> ett mycket best\u00e4mt r\u00e5d till Peter Carlsson, verkst\u00e4llande direkt\u00f6r f\u00f6r Northvolt: Det \u00e4r h\u00f6g tid f\u00f6r dig att tr\u00e4da fram och att bidra till att skingra oron kring f\u00f6retagets verksamhet och framtid. Det r\u00e4cker inte att kommunikationschefen besvarar fr\u00e5gorna. F\u00f6retagets agerande m\u00e5ste pr\u00e4glas av \u00f6ppenhet, annars skapas jordm\u00e5n f\u00f6r nya spekulationer. Det \u00e4r vd:s uppdrag att gestalta den \u00f6ppenheten. Ingen annan kan axla det ansvaret.<\/p>\n\n\n\n Annika Westh<\/strong><\/p>\n\n\n\n skribent och bitr\u00e4dande redakt\u00f6r f\u00f6r Frisinnad Tidskrift<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ledare Bohusl\u00e4ningen<\/p>\n\n\n\n M\u00e5nga \u00e4r de svenskar som tittar p\u00e5 just Danmark med beundran f\u00f6r deras slappa h\u00e5llning till ciggisar och \u00f6l och obekymrade h\u00e5llning till cykelhj\u00e4lmar.<\/p>\n\n\n\n I en dokument\u00e4r om den franske presidenten Emmanuel Macron ser man hans kvinnliga sekreterare sitta och skriva ett tal p\u00e5 datorn. I mungipan h\u00e4nger en rykande cigg. Twitter\/X exploderar av gl\u00e4djeutrop! \u201dWow, allts\u00e5! Hur coolt?\u201d<\/p>\n\n\n\n S\u00e5dana k\u00e4nslor skapar allts\u00e5 r\u00f6kande personer i Sverige. Det kan bero p\u00e5 att det numera inte \u00e4r till\u00e5tet att r\u00f6ka i offentliga lokaler. D\u00e4rf\u00f6r framkallar bilden av en person som r\u00f6ker inomhus \u2013 dessutom n\u00e4r hon sitter och arbetar \u2013 rebelliska k\u00e4nslor.<\/p>\n\n\n\n I GP i b\u00f6rjan av \u00e5ret skriver tidningens kulturchef Johan Hilton en text om den danska drottningen Margrethes abdikering: \u201dVisserligen har inte ens den mest f\u00f6rh\u00e4rdade antimonarkisten under 50 \u00e5r kunnat uppb\u00e5da annat \u00e4n v\u00e4rme f\u00f6r den p\u00e5 alla s\u00e4tt urdanska normbrytande (min kursivering) regenten \u2013 en frispr\u00e5kig kedjer\u00f6kare som p\u00e5minner mer om en ocensurerad kulturdam ur 68-generationen, \u00e4n de platta friskv\u00e5rdsivrande tr\u00e5km\u00e5nsar som befolkar dagens europeiska kungahus.\u201d<\/p>\n\n\n\n Visserligen har danskarna en avslappnad h\u00e5llning till \u00f6l och cigaretter, men de \u00e4r inte s\u00e4rskilt normbrytande i \u00f6vrigt. Danmark har en mycket restriktiv politik f\u00f6r alla andra politiska omr\u00e5den, s\u00e4rskilt f\u00f6r kriminal-, och migrationspolitik.<\/p>\n\n\n\n Men varf\u00f6r denna vurm f\u00f6r dekadens?<\/p>\n\n\n\n M\u00e5nga \u00e4r de svenskar som tittar p\u00e5 just Danmark med beundran f\u00f6r deras slappa h\u00e5llning till ciggisar och \u00f6l och obekymrade h\u00e5llning till cykelhj\u00e4lmar. \u201dHygge\u201d! Ropar de i k\u00f6r p\u00e5 bron \u00f6ver \u00d6resund.<\/p>\n\n\n\n Idag finns en ung generation som ser legalisering av cannabis och uppl\u00f6sning av Systembolaget genom ett romantiskt filter. R\u00e9ka Tolnai, tidigare ordf\u00f6rande f\u00f6r Centerpartiets ungdomsf\u00f6rbund uttryckte sig p\u00e5 X som s\u00e5 att \u201dlite, j\u00e4vla kul m\u00e5ste man ju f\u00e5 ha\u201d; det handlade om att f\u00e5 \u201dr\u00f6ka p\u00e5\u201d d\u00e5 och d\u00e5. Liberalernas ungdomsf\u00f6rbund ville inte vara s\u00e4mre: De lade ut en bild av en trevlig park, med texten: \u201dH\u00e4r borde du f\u00e5 r\u00f6ka p\u00e5\u201d. Den unga generationen j\u00e4mf\u00f6r anv\u00e4ndande av cannabis och kokain med alkohol, vilket inte \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbart.<\/p>\n\n\n\n Det s\u00e4ger \u00e4ven sig sj\u00e4lv att om fler anv\u00e4nder dessa droger, kommer fler att hamna i missbruk. Dessa liberala ungdomsf\u00f6rbund talar om frihet, men ur ett frihetsperspektiv \u00e4r ett missbruk ett f\u00e4ngelse, som verkligen tar all din frihet och egenmakt ifr\u00e5n dig. Varf\u00f6r vill de att fler ska r\u00e5ka ut f\u00f6r det? Det b\u00f6rjade med en kritik av den h\u00f6ga d\u00f6dligheten i narkotikarelaterade sjukdomar i Sverige, vilken sades vara en produkt av den str\u00e4nga lagstiftningen som g\u00f6r att en missbrukare inte kan s\u00f6ka v\u00e5rd, eftersom hen \u00e4r kriminell endast i egenskap av sitt missbruk. Men kravet p\u00e5 avkriminalisering av eget bruk har efter hand lett till krav p\u00e5 en legalisering. Nu argumenterar de f\u00f6r att g\u00e4ngkriminaliteten skulle minska om g\u00e4ngens marknad blev laglig. Och att de s\u00e5 kallade partyknarkarna \u2013 allts\u00e5 vanliga sm\u00e5barnsf\u00f6r\u00e4ldrar med jobb och villa som k\u00f6per kokain till helgen som vore det en flaska vin \u2013 alls inte bidrar till g\u00e4ngkriminaliteten.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r bara att titta p\u00e5 de l\u00e4nder som legaliserat droger, f\u00f6r att se vart det leder: fler missbrukare, h\u00f6gre v\u00e5rdkostnader, fler olyckor, h\u00f6gre kriminalitet och splittrade familjer. Legalisering \u00e4r aldrig helt villkorsl\u00f6s och de regler som inf\u00f6rs kringg\u00e5s och m\u00e5ste \u00e4ven de kontrolleras och lagf\u00f6ras.<\/p>\n\n\n\n Det som b\u00f6rjade som omsorg om personer som hamnat i missbruk, har steg f\u00f6r steg lett fram till en romantisering av drogbruk. Romantiseringen har nu g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e5ngt att flera politiska ungdomsf\u00f6rbund h\u00e4vdar gl\u00e4djen i att knarka.<\/p>\n\n\n\n Varf\u00f6r har det blivit s\u00e5? M\u00f6jligen ligger svaret i att ungdomstiden handlar om att utmana faror och konventioner \u2013 s\u00e5 har det alltid varit. Och dagens unga har helt enkelt inte ens f\u00e5tt st\u00e5 och r\u00f6ka p\u00e5 skolans r\u00f6kruta och k\u00e4nna sig lite tuffa. D\u00e4rf\u00f6r ter det sig s\u00e5 fritt och roligt.<\/p>\n\n\n\n Det k\u00e4nns tufft att r\u00f6ka n\u00e4r man \u00e4r ung. Det \u00e4r d\u00e4remot inte lika roligt tjugo \u00e5r senare n\u00e4r man m\u00e5ste sluta p\u00e5 grund av problem med h\u00e4lsan.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rmodligen s\u00e5 ligger f\u00f6rklaringen i att det k\u00e4nns sk\u00f6nt n\u00e4r n\u00e5gon annan \u00e4r mera osund \u00e4n du \u00e4r. D\u00e5 \u00e4r ju du sj\u00e4lv okej. Och det \u00e4r ju inget konstigt med det. Men det \u00e4r viktigt att inse att det inte finns n\u00e5gon som kan dricka och r\u00f6ka mycket utan att f\u00e5 skador. Inte heller kommer unga att kunna \u201dr\u00f6ka p\u00e5\u201d och dra en lina d\u00e5 och d\u00e5 f\u00f6r att \u201dha lite skoj\u201d, utan att flertalet trillar dit i missbruk med \u00e5tf\u00f6ljande mis\u00e4r. Vi m\u00e5ste inse att det som beskrivs som \u201doskyldigt\u201d r\u00f6kande och partyknarkande inte \u00e4r p\u00e5 riktigt.<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 riktigt \u00e4r de skador ett osunt leverne ger. Och den som blir sjuk, tycker inte l\u00e4ngre att \u201dfriskv\u00e5rdsivrande tr\u00e5km\u00e5nsar\u201d \u00e4r s\u00e5 tr\u00e5kiga, utan tv\u00e4rtom efterstr\u00e4vansv\u00e4rda.<\/p>\n\n\n\n Men f\u00f6rmodligen h\u00f6r de som romantiserar s\u00e5v\u00e4l droger som det som \u00e4r oh\u00e4lsosamt inte sj\u00e4lva till dem som tar droger, kedjer\u00f6ker eller tillbringar lediga stunder i soffan. Det bara verkar coolt att s\u00e4ga s\u00e5. De uppmuntrar till en livsstil som de sj\u00e4lva inte \u00e4r beredda att leva d\u00e4rf\u00f6r att de vet att den \u00e4r destruktiv. Och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt bereder de marken f\u00f6r cyniska aff\u00e4rsintressen.<\/p>\n\n\n\n Annika Westh \u00e4r bitr\u00e4dande redakt\u00f6r f\u00f6r Frisinnad Tidskrift<\/a><\/p>\n\n\n\n Skribent och konsult<\/p>\n\n\n\n Annika Westh<\/a><\/strong><\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.bohuslaningen.se\/asikt\/ledare\/varfor-denna-vurm-for-dekadens.67aa8811-5759-4932-901d-e8ec0c36c618<\/a><\/p>\n\n\n\n https:\/\/www.vk.se\/2023-08-10\/annika-westh-kulturminnen-forsvinner-om-ingen-tar-hand-om-dem-032f6<\/a><\/p>\n\n\n\n Nedan ser du del ett av fyra – publicerade i VK under fyra l\u00f6rdagar i juli. Jag gjorde en lov i inlandet – d\u00e4r jag \u00e4r uppvuxen. J\u00e4mf\u00f6rde livet d\u00e4r idag med hur det var n\u00e4r jag v\u00e4xte upp. Och lystrade efter klangen av frisinnet. H\u00f6rs den? Och hur ser dagens unga p\u00e5 framtiden? <\/p>\n\n\n\n “N\u00e4r det kommer till att skapa vapen har m\u00e4nniskan aldrig saknat kreativitet – inte heller saknat resurser”. Det skrev jag h\u00e4romdan i Bohusl\u00e4ningen. Idag kan vi l\u00e4sa p\u00e5 SvT om en ny sorts dr\u00f6nare som anv\u00e4nds i kriget i Ukraina, vilken “sj\u00e4lv” kan v\u00e4lja sina m\u00e5l med hj\u00e4lp av AI. Tyv\u00e4rr finns ingen annan v\u00e4g idag \u00e4n att m\u00f6ta Ryssland med vapen. Det handlar om att hj\u00e4lpa Ukraina att f\u00f6rbli ett autonomt, demokratiskt land och f\u00f6rhindra mer lidande och d\u00f6d. Men det handlar \u00e4ven om att Ukraina nu \u00e4r fronten f\u00f6r allas v\u00e5r demokrati i Europa. Slava Ukraini: <\/p>\n\n\n\n Nedan syns tv\u00e5 ledarkr\u00f6nikor publicerade i Bohusl\u00e4ningen. De handlar om energifr\u00e5gan, vilken Annika Westh Publishing AB f\u00f6rdjupat sig i. <\/p>\n\n\n\n http:\/\/www.frisinnadtidskrift.se\/artiklar\/frisinnet-kan-raedda-liberalerna<\/a><\/p>\n\n\n\n I en artikel i Frisinnad Tidskrift konstaterade Lennart Rhodin att ingen n\u00e4mnde begreppet frisinnad i samband med namnbytet och att det f\u00f6rmodligen var helt medvetet. Jag gissade d\u00e5 att det berodde p\u00e5 att begreppet helt enkelt inte l\u00e4ngre \u00e4r bekant f\u00f6r den yngre generationen och framf\u00f6rallt helt ok\u00e4nt f\u00f6r m\u00e5nga andra utanf\u00f6r partiet.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att utforska frisinnet och dess r\u00f6tter intervjuade jag f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan Marianne L\u00f6nn p\u00e5 H\u00f6n\u00f6 och den nyligen bortg\u00e5ngne Elver Jonsson i tidningen NU. B\u00e5da har en bakgrund som aktiva i Equmeniakyrkan. Marianne ber\u00e4ttade att f\u00f6r henne var det sj\u00e4lvklart att g\u00e5 med i Folkpartiet 1969:<\/p>\n\n\n\n \u201dHelt enkelt utifr\u00e5n synen p\u00e5 m\u00e4nniskan de fick l\u00e4ra sig d\u00e4r. Fr\u00e5n modersmj\u00f6lken l\u00e4rt att \u201dJesus \u00e4lskar alla barnen. R\u00f6d och gul och vit och svart, g\u00f6r detsamma har han sagt\u201d.<\/em><\/p>\n\n\n\n Marianne L\u00f6nn citerade Waldemar Svensson fr\u00e5n Ljungskile i intervjun, vars arv hon menade hade kommit att pr\u00e4gla liberalismen i Bohusl\u00e4n. Waldemar Svenssons ord om \u201dm\u00e4nsklig tillv\u00e4xt, frihet och personlig autonomi\u201d sammanfattar v\u00e4l Marianne L\u00f6nns engagemang som jag sj\u00e4lv f\u00e5tt m\u00f6ta m\u00e5nga g\u00e5nger som aktiv i \u00d6cker\u00f6. N\u00e4r Marianne f\u00e5tt fr\u00e5gan om hon inte ist\u00e4llet skulle byta och g\u00e5 med i KDS – det nybildade Kristdemokratisk samling, eftersom hon var kristen svarade hon best\u00e4mt nej. Hon hade identifierat autonomin i Folkpartiet, vilket var v\u00e4ldigt viktigt f\u00f6r henne.<\/p>\n\n\n\n Jag minns Marianne L\u00f6nns ord i intervjun: \u201dI KDS skulle man bli satt i ett fack p\u00e5 n\u00e5got vis. Det \u00e4r det som skiljer de b\u00e5da partierna \u00e5t I Folkpartiet blir du aldrig en del i en flock i samma bem\u00e4rkelse.<\/em>\u201d<\/p>\n\n\n\n Mariannes ord grep mig f\u00f6r att hon satte ord p\u00e5 det som varit en drivkraft f\u00f6r mig alltsedan jag som ung gick med i partiet. I \u201dfolkpartiet\u201d, Liberalerna med det nya partinamnet, blir du aldrig del av en flock. Du blir f\u00f6rvisso del av en viktig gemenskap med m\u00e4nniskor som delar ditt engagemang men du f\u00f6rv\u00e4ntas ocks\u00e5 vara sj\u00e4lvst\u00e4ndigt t\u00e4nkande, att i varje fr\u00e5ga ta sj\u00e4lvst\u00e4ndig st\u00e4llning. Du uppmuntras att sl\u00e5 vakt om ditt fria sinne.<\/p>\n\n\n\n Jag blev ocks\u00e5 ber\u00f6rd av samtalet med Elver Jonsson som i intervjun ber\u00e4ttade om sin barndom p\u00e5 landet:<\/p>\n\n\n\n \u201dG\u00e4stfriheten var p\u00e5taglig i bondehemmet men frisinnets roll talades det inte specifikt om \u2013 men dess roll var tydlig\u201d.<\/em> F\u00f6r Elver var det uppenbart att vi har mycket att h\u00e4mta hos v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der som enligt honom tog tag i b\u00e5de sina egna och sin grannes bekymmer – f\u00f6re v\u00e4lf\u00e4rdssystemets utbyggnad. I samtalen med Marianne L\u00f6nn och Elver Jonsson blev det tydligt att den frisinnade id\u00e9traditionen bars av en samtidig tro p\u00e5 individens frihet och<\/em> social r\u00e4ttvisa.<\/p>\n\n\n\n II<\/strong><\/p>\n\n\n\n I min FPU- och LUF-generation, n\u00e4mndes aldrig frisinnet, \u00e4ven om vi k\u00e4nde till det. Idag tror jag f\u00e5 unga ens vet vad begreppet st\u00e5r f\u00f6r.<\/strong> M\u00e5nga utg\u00e5r n\u00e4mligen fr\u00e5n att det \u00e4r synonymt med \u201dfrikyrklig\u201d, vilket det inte \u00e4r. Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att \u00e4ven den som inte \u00e4r troende eller medlem i n\u00e5got samfund kan s\u00f6ka inspiration hos frisinnet.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r liberaler \u00e4r v\u00e4rnandet av demokratins friheter fundamentalt. Sj\u00e4lvklart ing\u00e5r religionsfriheten. Men det finns en underton om att det \u00e4r lite \u201dsvagt\u201d att vara troende. N\u00e5got f\u00f6r dem som inte t\u00e4nkt klart \u2013 och n\u00e5got i motsats till vetenskaplighet. Den diskussionen har f\u00f6rts under l\u00e5ng tid, inte minst av Waldemar Svensson som formulerade att tro och vetenskap g\u00e5r att f\u00f6rena.<\/p>\n\n\n\n En viktig utg\u00e5ngspunkt \u00e4r att frisinnade l\u00e5ngtifr\u00e5n alltid var frikyrkliga utan snarare nykterhetsr\u00f6relsefolk, f\u00f6reningsm\u00e4nniskor och landsbygdsfolk. Frisinnet bidrog till att ge d\u00e5varande Folkpartiet en stark f\u00f6rankring utanf\u00f6r storst\u00e4derna. Detta till skillnad fr\u00e5n idag n\u00e4r Liberalerna \u00e4r ett utpr\u00e4glat storstadsparti.<\/p>\n\n\n\n Jag \u00e4r uppvuxen i V\u00e4sterbotten, d\u00e4r frisinnet var starkt f\u00f6rr. Min mormor var Folkpartist och mycket aktiv i IOGT-NTO \u2013 inte kristen eller kyrklig – och engagerad i alla fr\u00e5gor som r\u00f6rde hembygden, b\u00e5de den fysiska utformningen av den och av m\u00e4nniskorna som bodde d\u00e4r. Jag minns hennes bataljer mot staten <\/em>n\u00e4r den stora v\u00e4gen skulle dras om och n\u00e4r \u00c5ngerman\u00e4lven d\u00e4mdes upp. N\u00e4r jag var barn var \u201dVattenfall\u201d och \u201dV\u00e4gverket\u201d sk\u00e4llsord.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Men jag h\u00f6rde aldrig mormor n\u00e4mna begreppet \u201dFrisinne\u201d. Om hon hade levt skulle jag ha ringt henne och fr\u00e5gat om det. Ist\u00e4llet fr\u00e5gade jag min mamma, som gav mig svaret: \u201dDu k\u00e4nde ju din mormor och vet hur hon var. Hon levde frisinnat<\/em><\/strong>.\u201d<\/p>\n\n\n\n Min mormor levde frisinnet. Det tycker jag \u00e4r en s\u00e5n otroligt bra beskrivning. Att mormor levde<\/em> frisinnet \u2013 inte teoretiserade det. Utan det var bara handling. S\u00e5 beskriver \u00e4ven Elver Jonsson sin uppv\u00e4xt.<\/p>\n\n\n\n III<\/strong><\/p>\n\n\n\n Vi vet hur det \u00e4r med begrepp. Ursprunglig inneb\u00f6rd gl\u00f6ms bort och f\u00e5r ny betydelse. <\/strong>Och n\u00e4r vi \u00f6nskar f\u00f6rnyelse, s\u00e5 ska vi ocks\u00e5 d\u00f6pa om saker. Fr\u00e4scha upp dem. N\u00e4r jag var ny ordf\u00f6rande f\u00f6r Studief\u00f6rbundet Vuxenskolan i G\u00f6teborg funderade jag mycket \u00f6ver begreppet studiecirkel<\/em>. Att det uppfattas som mossigt av m\u00e5nga och m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r f\u00e5 ett nytt namn, om det ska locka nya deltagare. Jag har sl\u00e4ppt den tanken nu i insikten att ordet studiecirkel \u00e4r en del av folkbildningens identitet. P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r frisinnet en viktig del av det liberala partiets identitet. Vi f\u00e5r aldrig n\u00e5nsin bli historiel\u00f6sa.<\/p>\n\n\n\n Ja, Liberalerna \u00e4r idag ett utpr\u00e4glat storstadsparti, men t\u00e4nk om landsbygden \u00e4r full \u00e4r m\u00e4nniskor som \u00e4r som min mormor var? Om de ska k\u00e4nna att de har en tillh\u00f6righet i Liberalerna, d\u00e5 m\u00e5ste de ocks\u00e5 veta att det finns en frisinnad dimension. Begreppet m\u00e5ste allts\u00e5 definieras och ges en inneb\u00f6rd f\u00f6r v\u00e5r tid. Och den som identifierar sig med den frisinnade traditionen m\u00e5ste erbjudas en hemvist i det liberala partiet.<\/p>\n\n\n\n \u201dKan frisinnet r\u00e4dda Liberalerna?\u201d Det var rubriken p\u00e5 ett seminarium som arrangerades av Frisinnad Tidskrift i b\u00f6rjan av sommaren.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Joel Halldorf, teolog och debatt\u00f6r, inledde med att tala om v\u00e4rdet av att leva sin frihet i gemenskap med andra och att uttrycka farh\u00e5gor f\u00f6r att friheten enbart riskerar att handla om den enskildes egoistiska str\u00e4van utan h\u00e4nsyn till andra. Han ord inspirerar mig att t\u00e4nka vidare. Begreppet Frihet i gemenskap som en g\u00e5ng myntades av Gunnar Hel\u00e9n kan ju handla om m\u00e4nniskor som vill leva sitt sj\u00e4lvst\u00e4ndiga liv utan att l\u00e5ta sig styras av flocken – men som \u00e4nd\u00e5 vill ing\u00e5 i en gemenskap med andra. Om vi forts\u00e4tter att utforska id\u00e9n om hur det samh\u00e4llet \u00e4r uppbyggt skapas m\u00f6jligheter f\u00f6r fler att f\u00e5 upp \u00f6gonen f\u00f6r vad Liberalerna egentligen \u00e4r och vad frisinnet st\u00e5r f\u00f6r. Det kan vara den enda r\u00e4ddningen f\u00f6r ett parti med mycket svaga opinionssiffror.<\/p>\n\n\n\n Annika Westh<\/p>\n\n\n\n Publicerad i Frisinnad Tidskrift 2021-08-17<\/p>\n\n\n\n \u00c5LGR\u00c4S\u00c4NGAR \u00c4R TORSKENS BARNKAMMARE. DET FINNS FLERA PROJEKT SOM SYFTAR TILL \u00c5TER\u00adPLANTERA \u00c5LGR\u00c4S L\u00c4NGS BOHUSKUSTEN. (BILD: LARS-OVE LOO)Havet lider fortfarande av sviterna efter giftig b\u00e5tbottenf\u00e4rg som anv\u00e4ndes i decennier, skriver Annika Westh.Annika WesthL\u00e4rare ochliberal skribent. 2021-07-17<\/p>\n\n\n\n (BILD: LARS-OVE LOO)<\/p>\n\n\n\n G\u00c4STKR\u00d6NIKA<\/p>\n\n\n\n E<\/strong> fter gymnasiet fick jag sommarjobb p\u00e5 H\u00f6n\u00f6. Under dagarna stekte jag hamburgare och om kv\u00e4llarna gick vi och badade i H\u00e4sten. Milj\u00f6n var en stor kontrast till vad jag var van vid fr\u00e5n min uppv\u00e4xt i Lappland. Det var exotiskt att bada i havet med bl\u00e5st\u00e5ng som slingrade sig runt benen och att akta sig f\u00f6r krabborna n\u00e4r de kilade runt p\u00e5 bottnen. Jag kunde st\u00e5 l\u00e4nge i vattnet och studera hur fiskarna blixtsnabbt g\u00f6mde sig s\u00e5 fort skuggan av en fiskm\u00e5s svepte f\u00f6rbi \u00f6ver ytan.Jag kom att bli kvar p\u00e5 H\u00f6n\u00f6 i 30 \u00e5r. Under den tiden fick jag barn som v\u00e4xte upp och det blev m\u00e5nga fler somrar med bad p\u00e5 H\u00f6n\u00f6 och b\u00e5tturer upp l\u00e4ngs Bohuskusten. Numera badar mina barnbarn i H\u00e4sten.<\/p>\n\n\n\n Under de g\u00e5ngna tre decennierna har havsmilj\u00f6n blivit s\u00e4mre. I\u2009dag \u00e4r det s\u00e4llan du hittar fr\u00e4scha t\u00e5ngb\u00e4ddar i kristallklart vatten. Oftast \u00e4r bottnen t\u00e4ck av gr\u00e5tt slam och milj\u00f6n \u00e4r d\u00f6d. Det s\u00e4gs \u00e4ven att ljudet av skr\u00e4nande m\u00e5sar har minskat, men s\u00e5dant \u00e4r sv\u00e5rt att j\u00e4mf\u00f6ra \u00f6ver tid f\u00f6r en enskild m\u00e4nniska.<\/p>\n\n\n\n Faktiskt b\u00f6rjade havsmilj\u00f6n bli s\u00e4mre redan p\u00e5 1700-talet i och med industrialiseringen. Det bekr\u00e4ftar att konsekvenserna \u00e4r v\u00e4ldigt l\u00e5ngsiktiga.<\/p>\n\n\n\n I\u2009dag l\u00e4gger vi m\u00e4rke till att plast flyter runt i havet \u2013 och det som inte fiskar f\u00e5r i sig, bl\u00e5ser upp p\u00e5 str\u00e4nderna. V\u00e4stkusten \u00e4r mycket utsatt och f\u00e5r ta emot m\u00e4ngder av skr\u00e4p.Plast i havet \u00e4r ett mycket stort problem, men m\u00e5nga fler finns: Havet lider fortfarande av sviterna efter giftig b\u00e5tbottenf\u00e4rg som anv\u00e4ndes i decennier. Den har fastnat i bottensedimentet och orsakat hormonst\u00f6rningar hos fisk och musslor. Men mest f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r havet har \u00f6verg\u00f6dningen varit. Den \u00e4r orsakad av konstg\u00f6dselanv\u00e4ndning i jordbruket. Konstg\u00f6dsel inneh\u00e5ller kv\u00e4ve och fosfor, vilket \u00e4r det som orsakar \u00f6verg\u00f6dning, vilket i sin tur p\u00e5 sikt orsakar syrebrist, som leder till att det bildas svavel. Om du g\u00e5r runt p\u00e5 botten i en vik och det b\u00f6rjar att stinka reningsverk, \u00e4r det tro\u00adligen svavelv\u00e4te som bubblar upp.<\/p>\n\n\n\n \u00d6verg\u00f6dning kan minskas med olika \u00e5tg\u00e4rder, som att \u00e4ta mindre k\u00f6tt, v\u00e4lja milj\u00f6v\u00e4nliga produkter och t\u00f6mma b\u00e5ttoaletten p\u00e5 avsedda stationer. Om du m\u00e5ste kissa i naturen, \u00e4r det b\u00e4ttre att kissa p\u00e5 land \u00e4n i vattnet, eftersom all urin g\u00f6der algerna. \u00c4ven det till synes of\u00f6rargliga p\u00e5verkar den k\u00e4nsliga milj\u00f6balansen. Nya regler har \u00e4ven inf\u00f6rts inom jordbruket f\u00f6r att r\u00e5da bot p\u00e5 \u00f6verg\u00f6dningen, som hur hantera stallg\u00f6dsel och \u00e5kermark.<\/p>\n\n\n\n Ett antal \u00e5tg\u00e4rder leder allts\u00e5 fram\u00e5t. En gl\u00e4djande s\u00e5dan \u00e4r \u00e5lgr\u00e4sprojektet som startades av G\u00f6teborgs hamn f\u00f6r tre \u00e5r sedan. \u00c5lgr\u00e4s \u00e4r livsviktigt f\u00f6r fisken eftersom det renar vattnet och skyddar mot stranderosion. Men tung b\u00e5ttrafik, \u00f6verg\u00f6dning och \u00f6verfiske har \u00f6ver tid gjort att \u00e5lgr\u00e4set har d\u00f6tt. Nu v\u00e4xer \u00e5lgr\u00e4set till sig och totalt ska det bli 1,7 nya hektar.Men som vi vet bryr sig milj\u00f6problem inte om nationsgr\u00e4nser, varf\u00f6r gemensamt arbete inom EU \u00e4r avg\u00f6rande. Sverige m\u00e5ste vara en aktiv och drivande akt\u00f6r. V\u00e5rt m\u00e5lmedvetna arbete ger n\u00f6dv\u00e4ndig trov\u00e4rdighet i v\u00e5r internationella str\u00e4van.<\/p>\n\n\n\n Jag \u00e4r nyvald suppleant till Vatten\u00adr\u00e5det f\u00f6r Bohuskusten. Det \u00e4r en ideell f\u00f6rening som ska verka f\u00f6r en god havsmilj\u00f6, vilket g\u00f6rs i form av olika projekt och arrangerande av seminarier. Medlemmar \u00e4r kommuner utefter Bohuskusten, men enskilda personer, f\u00f6reningar och f\u00f6retag \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4lkomna. Den 7\u201315 augusti arrangeras V\u00e4sterhavsveckan av V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, med invigning i Grundsund av Vattenr\u00e5dets ordf\u00f6rande Ewa Lavett. V\u00e4sterhavsveckan \u00e4r ett s\u00e4tt att uppm\u00e4rksamma havets f\u00f6ruts\u00e4ttningar. \u00d6kad kunskap ger \u00f6kat engagemang hos m\u00e4nniskor. Men det kr\u00e4vs ocks\u00e5 politiska beslut.Det \u00e4r en utmaning att v\u00e4rna milj\u00f6n, samtidigt som de traditionella n\u00e4ringarna fiske och sj\u00f6fart kan forts\u00e4tta att verka. Milj\u00f6medvetenheten \u00e4r dock mycket st\u00f6rre idag \u00e4n den varit tidigare och nu beh\u00f6ver ingen l\u00e4ngre \u00f6vertygas om att arbetet med rent hav \u00e4r viktigt. Den traditionella n\u00e4ringen vill vara med i detta arbete.<\/p>\n\n\n\n Jag n\u00e4mnde att politiska beslut kr\u00e4vs f\u00f6r b\u00e4ttre havsmilj\u00f6, men konsumentmakt \u00e4r kanske \u00e4n viktigare: Att \u00e4ta fisk \u00e4r h\u00e4lsosamt och dagens kunder \u00e4r milj\u00f6medvetna. S\u00e5 denna kr\u00f6nika avslutas med en uppmaning: Du konsument, lev f\u00f6r och kr\u00e4v rena vatten l\u00e4ngs v\u00e5ra kuster, vatten befriade fr\u00e5n plaster, milj\u00f6gifter och utfiskning!<\/p>\n\n\n\n http:\/\/www.e-pages.dk\/bohuslaningen\/2753\/article\/1409113\/2\/1\/external\/?token=c2779c04d65a2e8a410c2c7071a27512<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Ledarkr\u00f6nika<\/strong> Bohusl\u00e4ningen: \u00c4ven den v\u00e4rsta sortens f\u00f6rbrytare har r\u00e4tt till en r\u00e4ttvis r\u00e4tteg\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n \u201dFr\u00e5n klockan 8 till 9 blev det som om att jag inte l\u00e4ngre var en m\u00e4nniska.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n Citatet ovan \u00e4r taget fr\u00e5n en intervju med Mona Sahlin, som gjordes i samband med lanseringen av hennes bok Makt-L\u00f6s. Hon vittnar om hur m\u00e4nniskor i ett slag f\u00f6rsvann runtomkring henne, efter avsl\u00f6jandet att hon skrivit ett felaktigt l\u00f6neintyg \u00e5t sin livvakt. I samband med denna h\u00e4ndelse avgick Mona Sahlin som samordnare f\u00f6r v\u00e5ldsbejakande extremism.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r Metoo inleddes ett \u00e5r senare kunde vi i realtid f\u00f6lja hur ett antal personer tvingades l\u00e4mna sina uppdrag, oavsett om det fanns bevis eller inte. Ibland r\u00e4ckte det med samr\u00f6re med en anklagad. D\u00e5 var det \u00e5tskilliga k\u00e4nda personer som fann sig vara persona non grata fr\u00e5n en dag till en annan, trots ett livsl\u00e5ngt, respekterat arbete. Bokningar avbokades, publikationer drogs tillbaka och kontrakt revs. \u00c4ven s\u00e5dant som gjorts l\u00e5ngt tidigare kunde bli \u00e5tertaget. Att bli persona non grata var n\u00e5got som ofta skedde i diktaturens Sovjetunionen.<\/p>\n\n\n\n L\u00e5t mig omedelbart sl\u00e5 fast att sexuella trakasserier och \u00f6vergrepp \u00e4r avskyv\u00e4rda och att Metoo \u00e4r en enast\u00e5ende viktig r\u00f6relse n\u00e4r det g\u00e4ller att s\u00e4tta ljuset p\u00e5 sexuella \u00f6vergrepp. Det har varit viktigt att sk\u00e4rpa lagstiftningen, att \u00f6ka kunskapen och modet att protestera och att st\u00e4rka resurserna till r\u00e4ttsv\u00e4sendet.<\/p>\n\n\n\n Det kan aldrig fr\u00e5n en dag till en annan vara fritt fram att utf\u00f6ra offentlig massmobbning p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n Det \u00e4r just r\u00e4ttsv\u00e4sendet med dess benh\u00e5rda krav p\u00e5 r\u00e4ttss\u00e4kerhet och inte mediala folkdomstolar som ska hantera \u00e4ven fr\u00e5gor om sexuella \u00f6vergrepp. Det \u00e4r d\u00e4r som r\u00e4ttvisa ska skipas. Varf\u00f6r? D\u00e4rf\u00f6r att annars riskeras ett samh\u00e4lle d\u00e4r det r\u00e5der r\u00e4ttsl\u00f6shet och d\u00e4r m\u00e4nniskor d\u00f6ms utifr\u00e5n rykten och h\u00f6rs\u00e4gen utan bevis. I ett r\u00e4ttssamh\u00e4lle m\u00e5ste den anklagade f\u00e5 f\u00f6rsvara sig. Hen \u00e4r inte skyldig f\u00f6rr\u00e4n dom har skipats. Att \u00e4ven den v\u00e4rsta sortens f\u00f6rbrytare har r\u00e4tt till en r\u00e4ttvis r\u00e4tteg\u00e5ng med advokat, f\u00f6r det h\u00f6r ett r\u00e4ttssamh\u00e4lle till.<\/p>\n\n\n\n Det kan aldrig fr\u00e5n en dag till en annan vara fritt fram att utf\u00f6ra offentlig massmobbning p\u00e5 n\u00e4tet. Detta \u00e4ven utifr\u00e5n rena spekulationer. Det \u00e4r n\u00e5got djupt obehagligt med att se hur vi m\u00e4nniskor kan agera – om dessa krafter till\u00e5ts sl\u00e4ppas l\u00f6sa. Vilka mekanismer som drar ig\u00e5ng hos oss m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n Nyligen s\u00e4ndes ett program p\u00e5 SVT som handlade om komikern Soran Ismail. Programmet har d\u00e4refter diskuterats flitigt. M\u00e5nga menar att det inte var r\u00e4tt att skildra hans historia, n\u00e4r det finns s\u00e5 m\u00e5nga v\u00e5ldtagna som inte blir lyssnade p\u00e5. Varf\u00f6r skulle han f\u00e5 sitta och gr\u00e5ta ut i ett eget program?<\/p>\n\n\n\n Men tanken bakom programmet var ett f\u00f6rs\u00f6k att skildra hur det blev f\u00f6r en av dem som anklagades i Metoo. Polisens f\u00f6runders\u00f6kning lades ner d\u00e4rf\u00f6r att f\u00f6runders\u00f6kningen inte kunde finna tillr\u00e4ckliga bevis f\u00f6r att drivas i en r\u00e4tteg\u00e5ng. \u201dEn historia om en person som anklagats men som inte d\u00f6mts. Men d\u00e4r anklagelserna lever kvar\u201d. S\u00e5 motiverades s\u00e4ndningen av dokument\u00e4ren. \u00c4r det inte rimligt att i ett \u00f6ppet samh\u00e4lle ta del \u00e4ven av denna del av denna skildring?<\/p>\n\n\n\n N\u00e5gra av de m\u00e4n som d\u00f6mdes i folkdomstolen har idag smugit sig tillbaka till arbeten och n\u00e5gra andra har f\u00e5tt stora skadest\u00e5nd f\u00f6r att de f\u00f6rtalats. En tog sitt liv. Samtidigt har en motr\u00f6relse startat f\u00f6r att hj\u00e4lpa de kvinnor som namngav m\u00e4n de ans\u00e5g sig blivit utsatta f\u00f6r v\u00e5ldt\u00e4kter av och d\u00e4refter d\u00f6mts f\u00f6r f\u00f6rtal. Det g\u00e5r att s\u00e4tta in pengar p\u00e5 \u201dF\u00f6rtalskassan\u201d.<\/p>\n\n\n\n Idag hanterar vi l\u00e4rdomarna av Metoo, de positiva och de negativa. V\u00e4nder och vrider p\u00e5 bitarna i historierna och resultaten. Dokument\u00e4ren om Soran Ismail \u00e4r en av dessa bitar. Eftersom det kr\u00e4vs perspektiv p\u00e5 en h\u00e4ndelse f\u00f6r att kunna se den klart. \u00c4nnu \u00e5terst\u00e5r en hel del innan vi kan f\u00e5 syn p\u00e5 hela bilden.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r Metoo p\u00e5gick var det f\u00e5 som ifr\u00e5gasatte uth\u00e4ngningarna och avs\u00e4ttningarna. Skribenterna \u00c5sa Linderborg och Lena Andersson \u00e4r de enda jag kan n\u00e4mna.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r Metoo kom fanns alla mobbing-strukturer redan p\u00e5 plats och det sedan l\u00e4nge. \u201dMediadrev\u201d var ju inte n\u00e5got nytt. Inte heller \u201dfolkdomstolar\u201d. Med sociala medier finns inte l\u00e4ngre n\u00e5gra begr\u00e4nsningar. V\u00e5r primitiva drivkraft att driva n\u00e5gon ur flocken. Den har alltid funnits inom oss. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vi har skapat v\u00e5rt oberoende r\u00e4ttssystem. Och det \u00e4r det vi m\u00e5ste lita till.<\/p>\n\n\n\n <\/a>L\u00e4rare och liberal skribentAnnika Westh<\/a><\/p>\n\n\n https:\/\/www.bohuslaningen.se\/%C3%A5sikt\/ledare\/ledarkr%C3%B6nika\/r%C3%A4ttvisa-ska-skipas-i-domstol-inte-i-sociala-medier-1.45071772?fbclid=IwAR3aJEb1wq2mZonKIZJ7nFK45BTc2QikSBBLSyo1qejZXUiv5YiR_ziRKp4<\/a><\/p>\n<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Screenshot_20260109_081721_Chrome.jpg?resize=483%2C945&ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/Screenshot_20251222_094312_Chrome.jpg?resize=525%2C705&ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/Screenshot_20251222_094430_Chrome.jpg?resize=525%2C676&ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Screenshot_20251113_072711_Messenger.jpg?resize=525%2C773&ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Screenshot_20251106_204208_Chrome.jpg?resize=525%2C710&ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Screenshot_20251021_112328_Chrome.jpg?resize=500%2C913&ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Screenshot_20251004_114811_Chrome-1.jpg?resize=525%2C600&ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/Screenshot_20250924_074620_Chrome.jpg?resize=525%2C711&ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i1.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/Screenshot_20250916_155703_Chrome.jpg?fit=842%2C945&ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i1.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/Screenshot_20250913_085053_Chrome.jpg?fit=614%2C945&ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i2.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/Screenshot_20250818_125707_Chrome.jpg?fit=692%2C945&ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i2.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/Screenshot_20250829_174834_Chrome.jpg?fit=728%2C945&ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/i2.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2025\/09\/Screenshot_20250714_080110_VK-e-tidning.jpg?fit=690%2C945&ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n\n
![\"Bj\u00f6rn](\"https:\/\/i0.wp.com\/www.bohuslaningen.se\/images\/article\/8d05d0a9-2ccb-47b3-82b8-ac5fc36ae427\/images\/1k84Mck2RZ9_WdHrBeto5YtHjRvM-WIDE.jpg?w=525&ssl=1\")
Westh: En och annan vuxen borde ta en titt p\u00e5 \u00e5rets julkalender<\/h1>\n\n\n\n
![\"Renskiljning.\"\/](\"https:\/\/i0.wp.com\/vkmedia.imgix.net\/NcAb35TpGGHyiou63BFYID2T0KM.jpg?w=525&ssl=1\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"Annika](\"https:\/\/i0.wp.com\/vkmedia.imgix.net\/527ZfiB5OBJo2vH0-XvWfPWxuGQ.png?w=525&ssl=1\")
<\/figure>\n\n\n\nAnnika Westh<\/a><\/h5>\n\n\n\n
Annika Westh: V\u00e4sterbotten i botten g\u00e4llande privata alternativ i v\u00e5rden<\/h1>\n\n\n\n
![\"L\u00e4karunders\u00f6kning.](\"https:\/\/i0.wp.com\/vkmedia.imgix.net\/8aWHRkXz5OwfT_M0x0elWtiJ0aI.jpg?w=525&ssl=1\")
<\/figure>\n\n\n\n<\/figure>\n\n\n\nAnnika Westh<\/a><\/h5>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/i2.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/image.png?fit=128%2C228&ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\nAnnika Westh: Varf\u00f6r denna vurm f\u00f6r dekadens?<\/strong><\/h1>\n\n\n\n
Den r\u00f6kande drottningen Margrethe<\/h2>\n\n\n\n
Fel att j\u00e4mf\u00f6ra cannabis med alkohol<\/h2>\n\n\n\n
Legalisering av droger \u00e4r fel v\u00e4g att g\u00e5<\/h2>\n\n\n\n
Partyknarkande \u00e4r en destruktiv livsstil<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/image-1.gif?resize=1%2C1&ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"http:\/\/i2.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/received_246104961510272.jpeg?fit=525%2C840\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"http:\/\/i2.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2023\/01\/Screenshot_20221117-071210_PressReader.jpg?fit=525%2C840\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"http:\/\/i2.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Screenshot_20220427-221942_Bohuslningen.jpg?fit=525%2C840\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"http:\/\/i1.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/Screenshot_20220310-084737_Bohuslningen.jpg?fit=525%2C840\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"http:\/\/i0.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/Screenshot_20220209-222121_Bohuslningen.jpg?fit=525%2C840\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\nSedan namnbytet till Liberalerna f\u00f6r fem \u00e5r sedan har partiet krympt \u00e5r f\u00f6r \u00e5r. Om orsaken r\u00e5der det delade meningar. Men jag minns att n\u00e5gra v\u00e4drade oro inf\u00f6r namnbytet.<\/h2>\n\n\n\n
Annika Westh: Arbetet f\u00f6r rena hav \u00e4r viktigare \u00e4n n\u00e5gonsin<\/h1>\n\n\n\n
![\"\u00c5lgr\u00e4s\u00e4ngar](\"https:\/\/i0.wp.com\/www.e-pages.dk\/bohuslaningen\/2753\/assets\/a387257088i0020_max1024x.jpg?w=525&ssl=1\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/www.e-pages.dk\/bohuslaningen\/2753\/assets\/a387257088i0026_max1024x.jpg?w=525&ssl=1\")
<\/figure>\n\n\n\nAnnika Westh: R\u00e4ttvisa ska skipas i domstol \u2013 inte i sociala medier<\/h1>\n\n\n\n
\n
![\"\"](\"http:\/\/i2.wp.com\/annikawesth.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/IMG-20210705-WA0015.jpg?fit=525%2C667\")
<\/a><\/figure>\n<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"