Blog

I måndags var det konferens för alla förtroendevalda ledamöter i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen. Jag var glad att min ledarkrönika om demokrati och AI var i Bohusläningen samma dag:

https://www.bohuslaningen.se/asikt/ledare/lat-dig-inte-luras-av-fejkade-ai-videor-pa-natet.ccab9baf-9a21-454c-9cbe-33cf8fc566e8

“Om allt är lögn finns inget ansvarsutkrävande. Då kan vi inte rösta.”

Om detta talade Staffan Lindberg på V-dem Varieties of Democracy. https://www.v-dem.net/ Hur demokratin nådde en peak i slutet av 1990-talet, för att sedan börja återgå till dagens nivå – vilken är i paritet med hur det såg ut 1985. Allt fler länder är idag autokratier och den globala demokratiska revolutionen är utraderad. Många länder försöker låtsas som om de har demokrati, men det är endast en papperskonstruktion. Nu bor tre av fyra personer i världen i en icke-demokrati.

Det första som händer när ett land avdemokratiseras är att man inskränker yttrandefriheten. Regeringar som börjar att reglera media och på det följer svårigheter för medborgare att uttrycka sig. På trettiotalet användes radion för propaganda. Idag sociala medier.

Det finns ett samband mellan ett polariserat politiskt klimat och spridning av desinformation. Det börjar alltid på samma sätt: först sprids hundratals olika historier om ett fenomen. Varför? Jo, för att förvirra människor. Så att de till sist inte alls vet vad som är sant eller inte. Vem man ska lita på eller vad man ska tro på. Och den oro det tillståndet skapar, gör oss mera benägna att önska en stark ledare. Önska oss tillbaka till hur det var förr. Vi ser idag en stark trend för nostalgi. Unga som längtar tillbaka till sin barndom på 1990-talet och föreställer sig den värld de tror deras föräldrar växte upp i. Att allt var lättare då.

När förvirring, rädsla och osäkerhet råder, kan propaganda om något börja rullas ut. Och när tillräckligt många tror på propagandan, så börjar desinformation spridas om en motståndare. Ett system eller ett parti eller en person som ska bekämpas. Man sprider desinformation och påstår att de eller det hotar vårt system eller vårt sätt att leva. I slutändan kan man till och med påstå att något är ett hot mot nationen; vilket är en krigsmetafor. I ett sådant läge fås folkligt stöd för att kasta människor i fängelse godtyckligt. Eller till och med döda människor. Övriga tittar bort och tänker att det är bra – för annars hotar de även mig. Därför är det mycket viktigt att känna till de här sambanden, när vi ser ut över världen och över vårt eget samhälle.

Continue reading “Avslöjande om behov av demokratidag i VGR”

När jag träffar liberaler här och där i landet, ställer en del sig mycket frågande till hur det kommer sig att partiets ledning gjort en kovändning i friskolefrågan. De känner inte igen sig, frågar när de besluten togs och hoppas att något ska hända så att de börjar att försvara och tala väl om friskolor i stället. Till och med nya partiledaren Simona Mohamsson, som fram till i somras var en varm vän av valfrihet, friskolor – ja till och med religiösa friskolor. Men något hände när hon klev in i ministerkorridoren; hon ändrade tonläge. Fullständigt.

Därför är vi många som undrar vem eller vilka det är som dikterar Liberalernas skolpolitik? Tar fram tveksamma opinionsundersökningar. Lyfter fram problem i stället för fördelar. Negligerar det goda friskolor fört med sig. Blundar för att de stora problemen finns i kommunala skolor. Blundar för att vi som EU-medlem inte kan neka familjer valfrihet vare sig till vanliga friskolor eller religiösa sådana.

Continue reading “Liberaler i landet ställer sig frågande till ledningens kovändning i friskolefrågan”

Afghanistan har drabbats av en jordbävning och runt tusen personer befaras döda i rasmassorna. Att antal döda blivit så högt, sägs beror på dåliga vägar och byggnader som snabbt kollapsat i jordbävningen. Bland annat.

Tänk om talibanerna i stället för att jaga kvinnor som inte bär burka, se till att kvinnor håller sig gömda hemma och håller tyst – kunde de arbetat med att bygga landets infrastruktur. Då kanske dödstalet varit noll. Men tydligen är jobbet med att förtrycka kvinnor det allra viktigaste för dem.

När talibanerna återtog makten 2021 efter tjugo års paus, när militär och polis från andra länder, som Sverige, USA, Danmark, Norge hade varit där och stöttat befolkningen mot talibanerna samt lärt dem demokrati, institutionsbyggande, jämställdhet – lovade de att vara “Talibanerna 2.0”. Dessa 2.0-talibaner sa då att de skulle låta kvinnor och flickor gå i skola, få arbeta och absolut inte vara förtryckta likt de var under den första talibaneran. Löftet bröts ganska snabbt. Idag är kvinnor inte tillåtna att göra mycket utan en mans eskort. Förtrycket mot kvinnor är idag värre än tidigare.

Continue reading “Afghanistan igen”

Monica Lingegård, 62 år, har fått sparken som VD för SJ. Själv säger hon i intervjuer att hon gärna hade fortsatt, men respekterar styrelsens beslut. Beslutet motiverades av ordförande Kenneth Bengtsson på följande vis: ”Vi behöver en VD som kan ha ett perspektiv på 5–7 år, och det räcker att titta på födelsebeviset för Monica så inser man att då kommer ett VD-skifte under den här perioden.”

Kenneth Bengtsson har för Di förklarat att det var “ovanligt korkat från min sida” – att säga så. Men det räcker inte. Även om han försökte dölja ytterligare motiv bakom denna formulering, har han trampat rejält i klaveret och bör därför avgå omedelbart.

Continue reading “Avgå Kenneth Bengtsson!”

I veckan har Kiruna kyrka flyttas. Under ett par dagar gick det att följa flytten i TV. Det gick långsamt, en halv kilometer i timmen och programmet hette Den stora kyrkoflytten, vilket var en blinkning till Den stora älgvandringen, en annan slow-TV. Intressent har varit stort. Media från halva världen var på plats och rapporterade om händelsen. Människor kunde promenera bredvid och det gjordes intervjuer.

Kiruna kyrka är 40 meter bred, 35 meter hög och väger 673 ton. Allt hade planerats minutiöst, såklart. Det hade varit nesligt om den gått i bitar, eller fastnat halvvägs. En blåsorkester om fem man signalerade när kyrkan nådde sin slutliga plats.

De flesta kirunaborna är överens om att flytten av staden var nödvändig. För att gruvan skulle kunna fortsätta sin verksamhet. Staden grundades i början av 1900-talet därför att man startade gruvbrytningen där. Utan gruvan har staden inget hjärta.

Intresset för Kiruna-flytten har i övrigt varit lågt. Någon sa för några år sedan att “man talar bara om Slussens ombyggnad i Stockholm, men här flyttar vi en hel stad”. Så är det. Men eftersom det bor runt 20 000 personer i Kiruna, mot 1,5 miljoner i Stockholm, så blir det ju så.

Helgedomen får representera stabilitet för gruvstaden.. Även de som inte räknar sig som kristna, har varma känslor för kyrkan. Altartavlan innehåller inga bibliska bilder, till exempel, för att alla skulle känna sig välkomna dit. Det var en fin tanke.

Kyrkan är en av de sista av byggnaderna som kom till det nya centrum som invigdes för tre år sedan. Visste ni att det är sju grader kallare där? För att det ligger i en svacka. Det var väl onödigt, eftersom det är så kallt i alla fall.

Offentlig sektor har problem när den ska digitaliseras. Stora problem.

Bara några dagar efter att det digitala systemet Millenium sjösattes i en del av Västra Götalandsregionen (VGR), sattes det på paus. Detta efter massiva protester från läkare och annan vårdpersonal. Det var så mycket som inte fungerade när systemet skulle verka under svenska förhållanden och enkla moment tog otroligt lång tid att utföra.

Bakgrunden till införandet av nya digitala vårdsystem i Sverige är att de som används är föråldrade. Det finns inget alternativ till att fortsätta som förut.

Systemet som upphandlades i VGR är ett så kallat standardsystem och 2018 blev det klart att företaget Oracle med huvudsäte i USA, var det företag som uppfyllde kraven och vann upphandlingen – tilldelningsbeslutet fattades av dåvarande regionstyrelse. Oracle är en av världens största koncerner som tillhandahåller digitala system för vårdbranschen.

Införandet var planerat att göras i fem etapper mellan hösten 2024 och hösten 2026. Sammanlagt ska detta system kosta 5,5 miljarder kronor och avtalstiden för dem löper till hösten 2036. Att bryta avtalet kommer att vara förenat med kostnader för både tid, rättegång och juridisk hjälp. Notan för det är i dagsläget helt okänd – och vi talar om skattepengar.

Snart ska region Skåne inför ett digitalt vårdsystem från samma leverantör – dock inte exakt samma system. Här heter det SDV – Skånes digitala vårdsystem.

I december sköts starten för SDV upp, när man såg hur det hade gått i den västsvenska regionen – och idag finns inget skarpt införandedatum. Planen var att ”utrullning” skulle ske i sommar med start i Ystad. Den regionala styrgruppen har avvaktat med exakta besked – det senaste är att de skjuter på det ännu ett år. Nu talar de om hösten 2026.

Tomas Lindroth är professor och sektionschef för tillämpad IT på Göteborgs Universitet. Han har stor erfarenhet av digitala system i offentlig sektor. Jag frågar honom varför det ofta är problem när offentlig sektor ska implementera nya digitala system?

• Det beror på att offentlig sektor gärna köper in färdiga, hårdkodade system, säger han på telefon. I stället borde de bygga modulärt – alltså bygga dem själva tillsammans med all den personal som ska jobba med den. Steg för steg – samtidigt som man använder sig av erfarenheter från industrin. Det finns mycket kunskap och erfarenhet att hämta där.
• Det första man måste göra är att tänka om kring upphandlingar – samt att anställa ny kompetens internt för att kunna bygga digitala system som passar professionen och den verklighet de jobbar i.
• Idag talar vi ju om personcentrerad vård, fortsätter Tomas Lindroth. På samma sätt måste vi börja tänka kring digitala system; ”professions-centrerad”. Tvingas du in i ett färdigt digitalt system, så kan du inte själv välja hur du vill jobba. Det är inte bra, eftersom den professionella personalen är vårdens trängsta sektor.
• Finns det inte en ideologisk idé för digitalisering, skapas bara en ”digital Taylorism” – alltså system som inte tar hänsyn till människan. De här analyserna saknas idag, menar Tomas Lindroth.

Politiker och ansvarig i region Skåne har mycket att lära av erfarenheterna från Västra Götaland. Och den viktigaste lärdomen är att lyssna till medarbetare, brukare och patienter. Nyttan med digitala system ska upplevas av dem. Annars går det inte.

Continue reading “Lyssna till personalen och patienterna när sjukvården ska digitaliseras”

Nationaldagen går mot sitt slut. Jag avrundar den med att sitta och arbeta med TV:n på i bakgrunden. Den visar nationaldagsfirande från Skansen. När kung Carl den XVI Gustaf kliver upp på scen för att tala, då höjer jag ljudet och lyssnar en stund.

Applåder utbryter när han säger att han nu varit kung i 50 år. Det regnar och blåser över Skansen och hans rock glittrar av regndroppar, när han står vid podiet som är smyckat med blåklint och prästkragar.

Temat för kungens tal är att allt gott snabbt kan raseras. Därför är vikten av att ställa sig bakom Ukraina är viktigt – en garant för freden.

Kamerans sveper över publikens ansikten. Kronprinsessan Victoria ler stort – vilket även prinsessan Estelle också gör. Både Johan Pehrson, Liberalernas partiledare, liksom Gunnar Strömmer, moderat justitieminister, ser förvånade ut. Kameran fångar dem i ett ögonblick av förundran över stunden – eller i ett ögonblick av funderingar över vardagens bekymmer. De flesta sitter med regncapear i tunn plast.

Kungen läser lugnt och bokstaverar meningarna. Mitt hjärta ömmar för honom – jag har sett Karin af Klintbergs dokumentär om honom, där man möter en människa som tampats med sin roll allt sedan han var liten och insåg att det fanns ett stort intresse för honom. Något han alltid tyckt varit jobbigt.

Men snart delar han ut fanor till olika civilsamhällesorganisationer. Deras glädje går inte att ta miste på. Här behöver kungen inte säga något som hörs till andra än de som mottar fanan.

Continue reading “En glimt av Nationaldagen”

Lisa Frost läser upp vädret i P1 Morgon. Trots att vi befinner oss i slutet av maj, berättar hon att det till och med kommer att snöa i de norra delarna av landet. Men allt berättas med ett mjuk och positivt tonläge. Bakom uppläsningen av regn, temperatur och vindar, döljer sig en nyans av förhoppning. För efter några dagar med sänkt temperatur, anas en vändning. Det löftet lyfter humöret. Utan knot tar vi på oss en extra tröja, samtidigt som vi planerar att köpa grillkol efter jobbet. För visst blir det solsken till helgen?

En amerikan på besök i Sverige, fick frågan vad som karaktäriserade svenskarna? Efter en stunds funderande, svarade han: ”svenskarna överger aldrig förhoppningen om en lång, het sommar, trots att det aldrig inträffar, eftersom landet inte ligger på den del av jorden där det sker”. I hans svar anas ett överseende med en stor naivitet.

Visst kan det spåras till sagan om Pandoras ask. Där nyfikenheten inte gick att övervinnas, och Pandora öppnar asken hon fått av Hermes och allt ont flyger ut över världen, som olycka, sorg, men hon lyckas stänga locket när endast en sak återstod: hoppet. Den grekiska mytologin fångade väl under vilka omständigheter vi människor lever. Vi vet att vi kan drabbas av ont och hårt. Men man vet aldrig; kanske händer det något bra och överraskande?

Continue reading “Det blir bättre till helgen”

Påven Franciskus är död. En omtyckt påve som levde enkelt och hade en jordnära personlighet.  Han kom från Argentina och hette tidigare Jorge Mario Bergoglio. Under sitt liv i Argentina arbetade han i huvudsak med utsatta människor. När han valdes till påve 2013 antog han namnet Franciskus, efter munken som var en tiggar-, och vandrarpredikant under 1200-talet. Den heliga Franciskus av Assisi helgonförklarades redan två år efter sin levnad. Honom önskade påven identifiera sig med. Italiens skyddshelgon.

I media kunde man under lördagen i realtid följa begravningen. En procession där påvens kvarlevor förs ut i en enkel träkista, enligt Franciskus egen önskan. Peterplatsen i Rom var fylld av kyrkans män, världsledare och sörjande katoliker från hela världen. Under några dagar hade man dessförinnan även kunnat ta farväl av honom när han legat på lit de parade i Peterskyrkan. Det uppges att närmare 400 000 personer varit där och tagit farväl.

Att så många tog sig till Rom, eller följde begravningen på andra sätt, visar på en längtan efter fred och samförstånd. Katolska kyrkans historia är lång och inte sällan fylld av konkurrens och förföljelse av motståndare. Men de här dagarna är behovet och längtan efter samförstånd och tröst stort. Då blir det naturligt att samlas kring något bekant och tillsammans sörja en påve som var omtyckt. En plattform att använda sig av.

Påvens begravning i lördags blev även en polisk mötesplats för världens ledare och andra som önskade synas i detta sammanhang.

Continue reading “Påvens begravning blev ett Vatikanstatens Almedalen”