Valborg

Det är alltid kallt på Valborgsmässoafton. De värmetörstande svenskarna förstår aldrig varför och gör vad som helst för att övervinna kylan med alla besvärjelser. Man börjar med en eld.

I Östernoret på 80-talet drog vi ihop en mindre brasa av skräp. Vårstädningen skulle bort i ett moln av gnistrande eldflagor som stack upp mot den svarta himlen. Kvasten blandade sig med stjärnorna. En liten skara stod och tittade på. Det fanns kaffe, saft och Bragokex. Mormor stämde upp Vintern rasar och några föll in i sången.

Friskheten i luften går inte att beskriva. Och absolut inte hoppfullheten ett barn känner. Jag önskar att ni alla har känt den.

Sedan var det över. Hem till köket och TV:n. Fest med ostbågar och läsk. Sedan en bastu också. När vi sedan låg i sängarna och såg ljuskäglan från bilen som körde genom byn,  vandra över väggen, tänkte vi på morgondagen. Och framtiden. Hur skulle livet bli? När man inte längre stod i skogsbrynet på andra sidan landsvägen? Vad väntade?

Continue reading

Jag villkorar inte mitt medlemskap i Liberalerna

Det är ingen hemlighet att jag inte delar partirådets vägval. Vägvalet är inte en sakfråga som andra, vilket jag utvecklar i senaste numret av Frisinnad Tidskrift. Ofta får jag frågan hur jag kan motivera och nu försvara att jag stannar i Liberalerna, trots partirådets beslut. Mitt svar är enkelt: För mig finns inget annat parti att gå till. I Liberalerna har jag min ideologiska hemvist, min plattform och min historia ända sedan jag gick med i Fpu 1988. Det är i Liberalerna jag får möjlighet att förverkliga mitt engagemang för ett samhälle som präglas av frihet och socialt ansvar, mångfald och tolerans. Det engagemanget villkoras inte av beslut i partirådet eller landsmötet. Jag vet att utveckling aldrig stannar upp och om framtiden vet vi ingenting. Därför stannar jag i Liberalerna. Mitt medlemskap villkorar jag inte.

Continue reading

EXIT. Så hemsk. Och glad påsk.

Jag gissar att Bianca Ingrosso är en drömkvinna för många personer – särskilt för unga kvinnor. Vacker som en sommardag, fräsch och framgångsrik. Framgången föder goda ekonomiska vinster och hon kan visa upp ett rikt materiellt liv. Hon inte bara säger ”glow, glow”, utan hon är verkligen det. Ändå kunde hon i ett inlägg berätta för sina följare att hon varit hos psykologen och att hon kämpar för att må bra. Alla kan må dåligt och har svåra upplevelser i bagaget – det är ju inte beroende av din materiella status. Jag hoppas att allt blir bra för henne. Men det visar tydligt det vi vet: pengar gör dig inte lycklig.

Missförstå mig inte. Självklart behövs pengar. Har du gott om pengar behöver du inte oroa dig för att kunna betala dina räkningar och du kan boka roliga resor, köpa de kläder du vill ha och så vidare. Det som är botten i dig  o s v. Själv blir jag glad av nya saker. I alla fall en stund. Sett en undersökning att vi bara är glada i sju minuter över ett nytt inköp, men jag själv är nog glad mycket längre.

Så länge du kan bli glad över en ny sak eller ett plagg, har du mycket att glädjas över. Men även om du kan glädjas över annat, såklart. Känna lycka över att se ut över ett berg i aprilsolen. Glädje över att se krokusarna täcka marken i Göteborgs parker så här års. Höra ejdrarna kuttra vid klipporna. Eller att träffa en vän eller dricka kaffe i sägen om mornarna. Det sista tröttnar jag aldrig på. Kan till och med längta på kvällen att det ska bli morgon, så att jag kan få göra kaffe och läsa morgontidningarna.

Jag har kollat på EXIT på SvT play. Vilken fruktansvärt hemsk serie! Det är ångest över var enda scen. Den är så hemsk, men ändå var jag tvungen att kolla klart. EXIT handlar om fyra män i Oslo i 40-årsåldern och hur de lever. De är mycket förmögna och lägger sina pengar på kokain (med mera) horor*, fina viner, sjuka fester. Det finns inte någon tillfredsställelse i något. De bryr sig inte alls om sina barn, familjer och de slåss. Oprovocerat. Säger de elakheter de tänker. Bråkar med grannen. Kör för fort i galet fina bilar. Vackra hus och kläder.

Trots att de har obegränsat med pengar mår de mycket dåligt. För att inget räcker till. Inget blir roligt (alla fester slutar i tragedi) Scenen när Adam blir avstjälpt på sin uppfart efter att de fyra rökt extra stark marijuana och druckit hela natten är fruktansvärd. Han kan inte gå, utan krälar och kravlar sig fram till huset och kryper upp för trappan för att lägga sig i sängen.

En av de fyra männen får såklart en psykos. Han börjar hallucinera och försöker att ta sitt liv. Hjärnan håller inte längre ihop – det blir så med droger, även lätta sådana. Då blir han övergiven. Nobody cares.

Continue reading