{"id":756,"date":"2016-08-29T10:54:53","date_gmt":"2016-08-29T10:54:53","guid":{"rendered":"http:\/\/annikawesth.se\/?p=756"},"modified":"2016-08-29T14:31:52","modified_gmt":"2016-08-29T14:31:52","slug":"skolan-var-inte-battre-forr","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/annikawesth.se\/?p=756","title":{"rendered":"Skolan var inte b\u00e4ttre f\u00f6rr"},"content":{"rendered":"

\"20160524_150555\"<\/a>
\nHar f\u00f6ljt de senaste dagarnas debatt om pedagogikprofessor Jonas Linderoths utspel d\u00e4r han ber om urs\u00e4kt f\u00f6r den felaktiga pedagogiken som grundlades p\u00e5 90-talet. F\u00f6r att den ligger bakom den f\u00f6rs\u00e4mrade statusen f\u00f6r l\u00e4rare och en f\u00f6rs\u00e4mrad skola. Jag h\u00e5ller inte med honom om att vi kan skylla p\u00e5 90-talsreformen.<\/p>\n

Sj\u00e4lvklart \u00a0uppfanns inte den nya pedagogiken i ett slag. Former av problem kom l\u00e5ngt tidigare.<\/p>\n

Den nya l\u00e4roplanen Lpo94 hade ett annat fokus \u00e4n tidigare. Nu skulle man bli mera inriktad p\u00e5 m\u00e5len med undervisningen. Att veta vad man skulle n\u00e5. Hur m\u00e5len skulle n\u00e5s blev en uppgift f\u00f6r l\u00e4raren att sj\u00e4lv staka ut. Man litade p\u00e5 att l\u00e4rarna skulle klara detta med st\u00f6rre frihet att sj\u00e4lv hitta v\u00e4gar att n\u00e5 m\u00e5len. Tidigare var det mera detaljerat.<\/p>\n

Undervisning \u00e4r ber\u00e4ttande, men eleverna m\u00e5ste ju faktiskt \u00e4ven arbeta sj\u00e4lva. I grundskola och gymnasium ges tid till detta.<\/p>\n

H\u00e4r fanns det nu \u00e4ven ett tydligt elevperspektiv, d\u00e4r elevens motivation skulle st\u00e5 i centrum och l\u00e4raren skulle m\u00f6ta den p\u00e5 ett aktivt s\u00e4tt.<\/p>\n

Det var en j\u00e4ttebra intention. M\u00e5nga var de elever som tidigare f\u00f6rs\u00f6kt fr\u00e5ga om varf\u00f6r de skulle l\u00e4ra sig n\u00e5got om n\u00e5got och f\u00e5tt svaret att s\u00e5 var det bara. S\u00e5klart inte av alla, n\u00e4r de flesta l\u00e4rare nog f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rklara och rita upp exempelvis grammatik som en verktygsl\u00e5da med olika fack \u00a0f\u00f6r spr\u00e5ket och s\u00e5 vidare.<\/p>\n

Idag vet vi att elever som kommer fr\u00e5n icke studievana hem har sv\u00e5rare \u00e4n andra att klara av att s\u00f6ka information sj\u00e4lva och sedan sammanst\u00e4lla det. De beh\u00f6ver tydlig v\u00e4gledning \u2013 kanske st\u00e4ndig v\u00e4gledning i sitt kunskapsbyggande. N\u00e4r vi ser att alltf\u00f6r stor frihet inte fungerar, g\u00e5r vi tillbaka till att h\u00e5lla h\u00e5rdare i lektionerna. Det vet l\u00e4rare. Det m\u00e4rks, n\u00e4mligen. Du anpassar undervisningen – och har m\u00f6jlighet till det.<\/p>\n

I dagens staccatoliknande debattklimat \u00e4r minnet kortare \u00e4n n\u00e5gonsin och debatten s\u00e5 svartvit. Det kan ibland f\u00f6refalla som om det \u00e4r antingen eller. Antingen stenh\u00e5rd \u201dkatederundervisning\u201d (betyder att l\u00e4raren st\u00e5r framf\u00f6r eleverna d\u00e4r det f\u00f6rr i tiden stod en kateder, och g\u00e5r igenom ett \u00e4mne f\u00f6r alla samtidigt) eller flummiga \u201degna arbeten\u201d. Och \u201dkatederundervisning\u201d anv\u00e4ndes f\u00f6rr och var framg\u00e5ngsrik och d\u00e4rf\u00f6r skall man g\u00e5 tillbaka till det. <\/strong> <\/p>\n

Nedmonteringen av den auktorit\u00e4ra undervisningen skedde l\u00e5ngt tidigare. Efter andra v\u00e4rldskriget ins\u00e5g de flesta att det var farligt att ha ett samh\u00e4lle som blint litade till auktoriteter. Man hade sett vad det ledde till.<\/strong><\/p>\n

Filmen Hets kom 1945 och visar en bild av ett hemskt skolsystem som kritiserades.Sakta men s\u00e4kert b\u00f6rjade s\u00e5 undervisningen att f\u00f6r\u00e4ndras. Till ett mera elevdeltagande och m\u00f6jlighet till ifr\u00e5gas\u00e4ttande arbetsklimat. Men som alltid g\u00e5r ingenting \u00f6ver en natt, utan allt tar m\u00e5nga \u00e5r. F\u00f6r\u00e4ndringen blir d\u00e4rmed smygande och m\u00e4rks inte direkt. Och h\u00e4r har vi en f\u00f6r\u00e4ndring som skett \u00f6ver hela sextio \u00e5r! N\u00e4r det g\u00e5r s\u00e5 l\u00e5ngsamt, s\u00e5 h\u00e4nder det d\u00e5 och d\u00e5 att n\u00e5gon pekar p\u00e5 n\u00e5got och tror att det \u00e4r just DET som \u00e4r problemet. Men, h\u00e4r \u00e4r som sagt sv\u00e5rt att exakt peka ut n\u00e5got speciellt.<\/p>\n

Fr\u00e5gan om skolan g\u00f6r r\u00e4tt eller fel engagerar och b\u00f6r diskuteras. Men exempelvis elevers sv\u00e5righeter med matte \u00e4r inget vi kan skylla p\u00e5 Lpo94.<\/p>\n

Redan p\u00e5 1970-talet hade stora f\u00f6r\u00e4ndringar gjorts. Nu fanns \u00e4ven en l\u00e4rark\u00e5r med en stor grupp unga, radikala l\u00e4rare f\u00f6dda p\u00e5 1940-talet, som ville g\u00f6ra allt p\u00e5 nya s\u00e4tt! Ut med det gamla! M\u00e5nga \u00e4r de elever som gick i grundskolan och gymnasiet p\u00e5 1970-talet som kan vittna om diverse experiment. Ordningsproblem i skolan \u00e4r inget som uppkommit de senaste \u00e5ren. Kolla p\u00e5 det h\u00e4r klippet!<\/p>\n