Hur mycket b\u00e4ttre \u00e4r en utbildad l\u00e4rare j\u00e4mf\u00f6rt med en outbildad? Den fr\u00e5gan blossar upp d\u00e5 och d\u00e5. Framf\u00f6rallt beror debatten p\u00e5 att det r\u00e5der l\u00e4rarbrist nu \u2013 vilken kommer att bli allt v\u00e4rre fram\u00f6ver. Inom n\u00e5gra \u00e5r kommer det att saknas \u00f6ver 80 000 l\u00e4rare, vilket blir sv\u00e5rt att n\u00e5. \u00c4ven om antalet platser p\u00e5 l\u00e4rarutbildningarna har f\u00f6rdubblats, s\u00e5 examineras det inte lika m\u00e5nga som det nya antalet platser. Det beror p\u00e5 att h\u00e4lften av dem som kommer in inte slutf\u00f6r sin utbildning. Med l\u00e4gre krav vid intagning \u00e4r det m\u00e5nga som inte klarar av att slutf\u00f6ra sina studier. De \u00f6vriga som slutar g\u00f6r det n\u00e4r de m\u00f6ter verkligheten i klassrummet, vilken f\u00f6rskr\u00e4cker. <\/p>\n\n\n\n
D\u00e4rf\u00f6r talar vi \u00e5terigen om andra v\u00e4gar till att ta l\u00e4rarexamen. De med andra utbildningar och erfarenheter kan g\u00e5 olika former av snabbsp\u00e5r, f\u00f6r att bli beh\u00f6riga. Gott s\u00e5. Vi kommer att beh\u00f6va hitta dessa l\u00f6sningar, om vi vill ha beh\u00f6riga l\u00e4rare \u00f6verallt.<\/p>\n\n\n\n
Att d\u00e4remot h\u00e4vda att obeh\u00f6riga l\u00e4rare skulle vara b\u00e4ttre \u00e4n beh\u00f6riga, \u00e4r alltid lika dumt och sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5. Om vi ska l\u00e4ra barnen att det \u00e4r viktigt med utbildning och goda kunskaper, kan vi ju inte p\u00e5st\u00e5 att det inte skulle beh\u00f6vas n\u00e5gon utbildning f\u00f6r att l\u00e4ra dem det de ska kunna\u2026 Ganska obegripligt, enligt mig. <\/strong><\/p>\n\n\n\n L\u00e4rarutbildningen idag \u00e4r kritiserad. F\u00f6r att vara \u201dflummig\u201d eller inte i tillr\u00e4cklig grad f\u00f6rbereda elever f\u00f6r det kommande yrket. F\u00f6r lite \u00f6vning i betygss\u00e4ttning och hur hantera en hel klass, med krav p\u00e5 individanpassning och s\u00e5 vidare.<\/p>\n\n\n\n Det har dock aldrig varit fr\u00e5gan om att n\u00e5gon endaste utbildning ska g\u00f6ra n\u00e5gon klar f\u00f6r yrket i samma stund de l\u00e4mnar universitetsbyggnaden. En examina \u00e4r bara b\u00f6rjan. F\u00f6r de flesta yrken kr\u00e4vs m\u00e5nga \u00e5rs \u00f6vning innan man kan tala om att man beh\u00e4rskar det.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Att undervisa \u00e4r ett hantverk som tar n\u00e5gra \u00e5r att l\u00e4ra sig. F\u00f6r \u00f6vrigt saknas det forskning kring vad som fungerar i ett klassrum. Det \u00e4r mycket subtilt och g\u00e5r m\u00e5nga g\u00e5nger inte att f\u00f6rklara hur en l\u00e4rare g\u00f6r n\u00e4r den h\u00e5ller 32 elever i sin hand. Jag t\u00f6rs dock p\u00e5st\u00e5 att det s\u00e4llan \u00e4r en nyutexaminerad l\u00e4rare. F\u00f6rst efter n\u00e5gra \u00e5rs erfarenhet g\u00e5r det att l\u00e4sa individer och grupper och av tidigare misstag veta vad som fungerar och inte. Dessutom blir en l\u00e4rare duktigare f\u00f6r varje \u00e5r i sina \u00e4mnen, vilket \u00e4r en av de tv\u00e5 viktigaste egenskaper f\u00f6r en l\u00e4rare. Den andra \u00e4r att du som l\u00e4rare m\u00e5ste tycka om eleverna. ALLA elever. <\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n Likas\u00e5 med betygss\u00e4ttning. De f\u00f6rsta \u00e5ren blir det m\u00e5nga timmars bl\u00f6tande och st\u00f6tande med \u00e4ldre kollegor. Hur kan man t\u00e4nka h\u00e4r? Vad visar det h\u00e4r svaret egentligen? Och s\u00e5 vidare. Sj\u00e4lvklart st\u00e4ller verkligheten en teoretisk \u00f6vning p\u00e5 \u00e4nda.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag gissar att det inte \u00e4r fruktbart att g\u00e5 direkt fr\u00e5n gymnasiet till l\u00e4rarutbildning. Det kan vara bra att erfara andra milj\u00f6er \u00e4n skolans, innan du kliver in i yrket. Hursomhelst s\u00e5 vet vi att de som minst uppskattar l\u00e4rarutbildningen \u00e4r de som \u00e4r unga studenter d\u00e4r. \u00c4ldre l\u00e4rarstudenter som haft n\u00e5gra \u00e5r i andra yrken, ser p\u00e5 l\u00e4rarutbildningen p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt. De f\u00f6rst\u00e5r att uppskatta grupp\u00f6vningar som syftar till att ringa in olika elevtyper, eller diskutera hemmilj\u00f6ns p\u00e5verkan. <\/p>\n\n\n\n Fr\u00e4mst beror l\u00e4rarbristen idag p\u00e5 att l\u00e4rare slutar f\u00f6r att de inte orkar med st\u00f6kiga milj\u00f6er. Samt att yrket tidigt v\u00e4ljs bort av personer som egentligen hade velat bli l\u00e4rare, n\u00e4r de vet att det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 n\u00e5got gjort om skolan \u00e4r st\u00f6kig. Det \u00e4r ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5nga f\u00f6redrar friskolor som kan erbjuda just studiero. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r arbetet med studiero i skolan det enskilt viktigaste uppdraget fram\u00f6ver. L\u00e4gg fokus d\u00e4r, ist\u00e4llet f\u00f6r att peka p\u00e5 l\u00e4rarutbildningen. F\u00f6r barnens framtid. <\/strong><\/p>\n\n\n\n