{"id":3501,"date":"2020-12-05T06:59:00","date_gmt":"2020-12-05T06:59:00","guid":{"rendered":"http:\/\/annikawesth.se\/?p=3501"},"modified":"2020-12-07T17:21:54","modified_gmt":"2020-12-07T17:21:54","slug":"friskolor-ar-oumbarliga","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/annikawesth.se\/?p=3501","title":{"rendered":"Friskolor \u00e4r oumb\u00e4rliga"},"content":{"rendered":"\n

I den statliga budgeten som klubbades i september, var en del att skatten p\u00e5 alkohol h\u00f6jdes. Finansminister Magdalena Andersson sa d\u00e5 i ett ofta citerat inslag att: \u201dS\u00e5 om du tar en \u00f6l p\u00e5 fredag s\u00e5 kan du s\u00e4ga att du g\u00f6r en god g\u00e4rning, f\u00f6r d\u00e5 \u00e4r du med och bidrar till f\u00f6rsvaret\u201d. Svenskt f\u00f6rsvar h\u00e5ller p\u00e5 att byggas upp idag, varf\u00f6r den budgeten ska \u00f6kas.  Detta uttalande fick mycket kritik, eftersom skattepengar inte \u00e4r sorterade p\u00e5 det viset. Skatt \u00e4r aldrig \u00f6ronm\u00e4rkt, utan f\u00f6rdelas utifr\u00e5n beslut.<\/p>\n\n\n\n

Det finns m\u00e5nga f\u00f6retag i landet som f\u00f6rs\u00f6rjer sig genom att som privat f\u00f6retagare g\u00f6ra tj\u00e4nster \u00e5t skattefinansierad verksamhet. Jag har tidigare skrivit om detta och d\u00e5 givit som exempel hur det g\u00e5r till n\u00e4r \u201dBertils v\u00e4ghyvel\u201d g\u00f6r jobb \u00e5t Trafikverket. Bertil har ett aktiebolag, vinner en upphandling, g\u00f6r jobbet, betalar skatt och g\u00f6r en vinst. Vinsten \u00e4r helt n\u00f6dv\u00e4ndig, eftersom det finns avbetalningar p\u00e5 investeringar, behov av nya investeringar, samt behov av likvida medel. Ingen ifr\u00e5gas\u00e4tter att Bertil tar ut vinst eller skriver arga ins\u00e4ndare f\u00f6r att Bertil k\u00f6per en ny cykel f\u00f6r de pengar han har tj\u00e4nat.<\/p>\n\n\n\n

Det kan \u00e4ven handla om en f\u00f6rel\u00e4sare som h\u00e5ller en \u201dfeelgoodf\u00f6rel\u00e4sning\u201d f\u00f6r kommunanst\u00e4llda i \u00d6cker\u00f6, eller n\u00e4r G\u00f6teborgs kommun betalar en arkitektfirma f\u00f6r att rita en ny skola. Det finns m\u00e5nga fler exempel.<\/p>\n\n\n\n

Men n\u00e4r det kommer till de s k. v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagen, l\u00e5ter det annorlunda. Det g\u00f6r det d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r en moralisk fr\u00e5ga f\u00f6r vissa. De anser att m\u00f6jligheten att tj\u00e4na pengar p\u00e5 m\u00e4nniskors behov \u00e4r fult. Behov av v\u00e5rd och skola anses s\u00e4rskilja sig fr\u00e5n behov av bra v\u00e4gar och genomt\u00e4nkt arkitektur i den nya skolbyggnaden. <\/strong>Men alla beh\u00f6ver ju bra v\u00e4gar ocks\u00e5. <\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Man uttrycker det som att \u201dhundratals miljoner l\u00e4cker ur skattesystemet\u201d. Det \u00e4r en effektfull f\u00f6rest\u00e4llning som har f\u00e5tt f\u00e4ste i debatten. <\/p>\n\n\n\n

Just nu har friskolemotst\u00e5ndarna vind i seglen. En l\u00e5gintensiv kampanj har p\u00e5g\u00e5tt i m\u00e5nga \u00e5r, d\u00e4r alla problem i svensk skola tillskrivs \u201dmarknadsskolan\u201d. Fr\u00e5n arbetsro i klassrummen till problem med resurser. Till och med n\u00e4r det aktiva skolvalet i grundskolan i G\u00f6teborg sp\u00e5rade ur p\u00e5 grund av en rad misstag p\u00e5 f\u00f6rvaltningen i hanteringen, kunde friskolemotst\u00e5ndarna peka p\u00e5 att det var \u201dskolvalet\u201d i sig som var problemet. Trots att det b\u00e4sta vi kan g\u00f6ra p\u00e5 kort sikt f\u00f6r att minska segregeringen av elever i staden, \u00e4r att underl\u00e4tta f\u00f6r barn att tr\u00e4ffa varandra p\u00e5 skolor bortom sitt eget bostadsomr\u00e5de, genom m\u00f6jligheten att aktivt v\u00e4lja en skola. Talet om att vi m\u00e5ste jobba med integration blir bara tomma ord, n\u00e4r bra \u00e5tg\u00e4rder diskvalificeras.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om friskolekritiken g\u00e5r att bem\u00f6ta \u2013 diskussionen om d\u00e5lig disciplin i svensk skola startade redan p\u00e5 1970-talet <\/strong>– har vi kommit till en punkt d\u00e4r \u00e5tg\u00e4rder m\u00e5ste vidtas. Fr\u00e5gan \u00e4r dock vilka? F\u00f6rest\u00e4llningar om att friskolor v\u00e4ljer ut \u201dl\u00e4tta\u201d elever, f\u00f6r att spara resurser, m\u00e5ste besvaras. S\u00e5 \u00e4ven den om att det \u00e4r l\u00e4ttare att f\u00e5 h\u00f6ga betyg p\u00e5 frist\u00e5ende skolor, samt att de \u00e4r de som har bidragit till segregationen.<\/p>\n\n\n\n

I SOU:2020:28 behandlas skolans likv\u00e4rdighet och hur minska skolsegregationen. Ett av f\u00f6rslagen handlar om att de frist\u00e5ende skolorna ska f\u00e5 mindre del av skolpengen \u00e4n de kommunala, eftersom de kommunala har ansvar f\u00f6r att tillhandah\u00e5lla skolplatser till alla. <\/p>\n\n\n\n

Friskolorna har inte det yttersta ansvaret f\u00f6r att ha beredskap f\u00f6r att ta hand om alla elever, men de anpassar sig inte i l\u00e4gre grad \u00e4n de kommunala till variationer i elevunderlag. Sj\u00e4lvklart varierar \u00e4ven friskolors elevunderlag och \u00e4ven de st\u00e5r med planering av dimensionering<\/strong>. <\/p>\n\n\n\n

Friskolor\/ skolor med enskild huvudman i G\u00f6teborg uppb\u00e4r 1\/3 av ansvaret f\u00f6r att undervisa och ta hand om v\u00e5ra barn. Friskolor \u00e4r idag en etablerad del av skolsystemet och f\u00e5 \u00e4r beredda att ber\u00f6vas m\u00f6jligheten att kunna v\u00e4lja en annan skola \u00e4n den kommunala. Systemet st\u00e5r och faller med dem. En sj\u00e4lvklarhet idag att det \u00e4r j\u00e4mlikt och fritt \u2013 inte endast f\u00f6r dem med pengar att bekosta utbildning sj\u00e4lva.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte heller bara de kommunala skolorna som f\u00e5r \u00f6verta elever fr\u00e5n friskolor som inte fungerar utan motsatsen sker ocks\u00e5. Jag tycker att SKR:s remissvar p\u00e5 SOU:2020.28 \u00e4r det mest sympatiska. Att eftersom merkostnader f\u00f6r kommunen att ta emot elever fr\u00e5n en friskola som lagt ner varierar \u00f6ver tid, b\u00f6r kommunerna kunna avs\u00e4tta pengar i en buffert att anv\u00e4nda n\u00e4r behovet finns.<\/p>\n\n\n\n

Utbildningsminister Anna Ekstr\u00f6m sa den 26\/11 i TV4 i en debatt om friskolors vinster att: \u201dJag tycker inte man ska styra mot vinst, utan mot kunskap som m\u00e5ls\u00e4ttning\u201d. Hon anv\u00e4nder d\u00e5 en debatteknik som kallas f\u00f6r r\u00e4vsax. En enkel men oschysst teknik, d\u00e4r tv\u00e5 val st\u00e4lls mot varandra och det ska l\u00e5ta som uppenbart att det ena \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n det andra. (Eller att man st\u00e4ller upp tv\u00e5 orimliga alternativ mot varandra.)<\/p>\n\n\n\n

Att det \u00e4r l\u00e5ng k\u00f6 till exempelvis IES beror p\u00e5 att den har rykte om sig att fungera mycket v\u00e4l. De vet att om de missk\u00f6ter sitt uppdrag som de utlovar om studiero – som f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r det st\u00f6rsta problemet i skolan idag \u2013 s\u00e5 kommer familjer inte att v\u00e4lja dem l\u00e4ngre. Studiero \u00e4r avg\u00f6rande b\u00e5de g\u00e4llande att f\u00e5 fler att vilja bli och stanna som l\u00e4rare och f\u00f6r n\u00e5 just goda kunskaper.<\/strong> Om vinster begr\u00e4nsas f\u00f6r detta f\u00f6retag, kommer de inte att kunna g\u00f6ra de investeringar som kr\u00e4vs.<\/p>\n\n\n\n

Om du slutar att vilja bli b\u00e4ttre, s\u00e5 slutar du att vara bra.<\/p>\n\n\n\n