Blog

Idag har en grupp från LUF (Liberala Ungdomsförbundet) varit hemma hos mig. Vi har grillat, spelat kubb och badat. Jätteroligt att de ville komma förbi och hänga hos mig en stund mitt på denna underbara dag! Fullt solsken och alla glada!

De var dock inte ute på Öckerö för att träffa mig. Innan de kom till mig hade de gjort en politisk aktion i kommunen. De hade satt upp Pride-flaggor i papper på kommunhuset för att visa sitt stöd för Prideveckan som börjar i Västsverige nu.

Den som har hängt med känner till att Öckerö kommun förra veckan röstade för att kvarstå vid den gamla flagg-policyn om att endast flagga vid nationella högtidsdagar. Kommunen sköter två platser med flaggstänger. En vid rondellen när man kommer från färjan på Hönö och några stycken vid kommunhuset.

Nuförtiden så flaggar de flesta kommuner under Pride-veckan och det är en symbol för alla människors lika värde och rätt att vara den man är. En liberal paradfråga.
Liberalerna stod bakom beslutet att kvarstå vid den gamla flaggpolicyn, men vi har nu beslutat oss för ett omtag i frågan. Att ändra beslutet inför årets Pride-vecka är dock för sent, utan det får bli en fråga inför nästa år. Däremot uppmuntrar vi alla skolor och ideella föreningar att flagga själva! Continue reading “Nationaldagen!”

I demokratiutredningen som presenterades i januari, föreslås införandet av folkmotion. Det innebär att det medborgarförslag som finns idag i vissa kommuner, skall bytas ut mot ett mera engagerande förfarande. En folkmotion kräver att motionären får stöd för sin motion av andra i kommunen. Minst 1% av de bokförda måste skriva under med sitt namn för att motionen skall tas upp av de folkvalda.

Till en början kan man tro att det här skulle vara mindre demokratiskt än medborgarförslaget, som faktiskt bara kräver en persons engagemang. Continue reading “Folkmotion”

Jag slutade inlägget  igår med Avenge Sevenfolds låt.  Här kommer en till video-  sång av Sabaton, med bl a autentiska bilder från dagen D.

Så fasansfullt många som dog vid invasionen vid Normandie. Många redan innan de ens hunnit hoppa iland. Många hoppade också i för tidigt, där de inte bottnade, så de sjönk som stenar och bara drunknade. Det var omöjligt att simma med all den tunga utrustningen. Sedan följde ett blodbad utan dess like.

Invasionen på dagen D var början på slutet för nazisterna även om många strider kvarstod. Nazisterna slogs till sista kulan.  När de till slut var besegrade var det många unga tyska män som stod chockade kvar. Har vi förlorat? Men, vi skulle ju erövra världen? Vad var det som hände? “Führern hade ju tagit mig i hand och tittat mig djupt i ögonen på ungdomslägret och tackat för att jag skulle kämpa för landet”  Länge levde även många vidare resten av sitt liv med den upplevelsen som en av de bästa i livet. Och de övergav aldrig övertygelsen. Continue reading “Jag tänker på WWII varje dag – varför demokrati är mer än ett sätt att fatta beslut på”

En till mig  närstående person har tagit god tid på sig i livet att sätta sig in i politiken. Han är idag mycket intresserad och följer det mesta. Fast – bara i tidningsform. Lyssnar inte på radio och kollar absolut inte på TV. En politisk debatt anser han vara lika med fullständigt vansinne. Det tar aldrig mera än tre minuter så har de debatterande politikerna räknat ut sig. Varför? Jo, för att det sägs ingenting. Det är käbbel och taktik från första sekund. Ingen säger direkt vad de tycker och de svara inte på varandras frågor. Eller på moderatorns frågor.
Några vanliga floskler är: “I stort är vi överens” “I det här ligger flera utmaningar” “Det var ju ditt parti som ….”

Han är inte ensam om att tycka detta. Många upplever att det är svårt att veta vad politiker egentligen tycker om något när svaren är vaga, allmängiltiga och långa.  Man blir bortkollrad. Det tråkar ut att inte känna sig inkluderad.

Vem har tid att sitta och försöka lista ut vad som menas? Continue reading “Nothing chocks you like a bullet hole”

Igår var jag i Skövde och fortsatte arbetet med att berätta, visa, diskutera och implementera det viktiga jobbet med att förändra våra arbetssätt och subtila kulturer som gör att unga i stor utsträckning väljer att lägga sitt politiska engagemang någon annanstans än i våra politiska partier. Den här gången kom det påfallande många unga – dock inte så jättemånga och alla partier var inte representerade.

Hursomhelst så visar det här på det stora behovet av att börja jobba med frågan. Frågan engagerar i alldeles för liten utsträckning och det känns bra att vi börjar att dra i någon tråd. Broschyren, som jag visade på bild sist, skall bli en påminnelse. Ligga framme och ropa på uppmärksamhet!

En mycket bra diskussion blev det och jag fick återigen med mig många bra synpunkter och förslag.

Ytterligare en av kvällens behållningar var att se allaktivitetshuset Nyeport i Skövde. En slags utökad fritidsgård som bokas för en massa olika evenemang. Bl a för en sådan träff som min igår.
Igår var det även demokrativerkstad för unga. Från 13 års ålder och uppåt. Rätt så stor uppslutning. Att sådant görs är jätteviktigt – och gärna i samarbete med skolan. Jag kan inte nog betona skolans viktiga arbete med demokratifrågor! Då inte bara berätta och läsa, utan åka ut och besöka eller bjuda in politiker.

Det jag skulle komma till var dock att det var så fin ordning på stället! Klädda tygmöbler som var över tre år gamla såg ut som nya. Tända ljus, blommor och dukar på borden. Det kan jag säga att det är väldigt ovanligt. Om stoppade möbler inte slits, så går de sönder på annat vis i offentliga miljöer där det röjs. Continue reading “Levande ljus och fräscha växter”

Igår kväll var jag i Borlänge och höll i den första kvällen av fem där jag presenterar broschyren jag gjort  med hjälp av en referensgrupp från LUF för mucf. Äntligen fick jag se den i tryck!
Inbjudna var representanter för partierna i Borlänge – de som sitter i KF, samt ungdomsförbunden. Kom gjorde KS-ordförande och ordförandena för alla nämnderna m fl. Det visar på att de tar arbetet med att få med fler unga i partierna på stort allvar.

Andelen unga i partierna är lågt – och andelen unga som har kommunala uppdrag är ännu lägre.

Det här handlar om att återväxten till demokratin är hotad om vi inte lyckas locka och skola in unga i de politiska partierna. För fortfarande så finns makten endast i de politiska partierna och det ser inte ut att ändra sig. De unga är mycket samhällsintresserade, men de väljer andra arenor att engagera sig på än i de politiska partierna. Utomparlamentarisk aktivism i all ära – men där stiftas inga lagar och inga beslut fattas.

Det är lite som att alla sakta vankar mot en avgrund. Alla vet att avgrunden ligger där framme, men ändå går man dit. Hoppas att den har flyttat sig.

Om vi skall lyckas locka fler unga till partierna så måste arbetssätten ändras. Men det hänger ihop med partikulturen – som även den måste ändras. Och kulturer är mycket svåra att ändra. Det kräver att alla är medvetna om hur den ser ut och överens om att den måste ändras. Jättesvårt. Hursomhelst så måste man börja med att se över hur de möten som hålls är organiserade. Kommer alla till tals? Är det en bra stämning. Kommer man framåt eller tuggar man runt samma sak om och om igen?

Unga är dock endast av fyra underrepresenterade grupper i svensk demokrati. De tre andra är utrikes födda, funktionshindrade och kvinnor. Så, partierna har fler utmaningar att ta tag i. Göra sig tillgängliga, men framförallt presentera sig. Vi måste sänka trösklarna till partierna. Ordna träffar där folk finns istället för att hålla till i låsta lokaler och endast ordna internmöten. “Med ryggarna utåt” säger Olle Wästberg. Just det här att istället för att anpassa sig till det förändrade samhället, så har partierna ändrat samhället efter sig, sina behov. När medlemsantalet har minskat så har man gjort sig oberoende av inkomst efter antal medlemmar, när färre folk finns att tillgå till poster och nämnder så har man bantat antal nämnder och storleken på kommunfullmäktige. Continue reading “Viktig vardagsdemokrati”