Möteskulturen

Läste idag i GP en artikel av Anna van der Vliet, kurator och konstnärlig ledare. Hon är frustrerad (f ö ett modeord på 70-talet) över alla dessa möten utan resultat gällande vad göra i Göteborgs konstvärld. Ändlösa möten till höga lönekostnader för de deltagande. “Bevara oss från fler idémöten med post-it-lappsövningar!” skriver hon. Först skrattar man lite igenkännande, men sedan blir man mycket allvarlig. Här gäller det planering inför Göteborgs 400-årsjubilieum, men det visar på en fruktlös möteskultur som råder – förmodligen på väldigt många institutioner. Möten för att visa att möten hållits verkar vara viktigare än att föra arbetet framåt och se verkliga resultat. Alla arbetsplatser har möten, i ett otal konstellationer.

Att ses regelbundet är överordnat vad man vill åstadkomma. Det är alltid trevligt att ses och just den känslan kan invagga deltagarna i en falsk känsla av att man fört saker och ting framåt. Det är också trevligt att vara invald och utvald. Arbetssätt och dåliga mönster är svåra att upptäcka när man är mitt uppe i något. Det du i ett inledningsskede kanske såg som problem och protesterade mot har blivit normalt och du har resignerat. En normaliseringsprocess har skett. Det är dessutom svårt att införa nyordning kring möteskulturen eftersom allt etablerat är svårt att ändra på. För skall man göra något på ett nytt sätt så är det någon som känner sig trampad på. “Har det vi alltid gjort varit fel?”
När du inför nya arbetsmetoder och kanske nya personer så rubbar du någons ordning. Vi är så rädda för förändring. Och rädda för att fatta beslut. Med en sådan kultur hamnar berörd institution ohjälpligt på efterkälken. Och utan att de ser det själva går de mot en avgrund. Det är bättre att agera och kanske göra fel än att inte våga göra något alls. Att inte våga göra något alls är faktiskt jättefel.

2

Om exakt två månader

kommer träden att slå ut. Man tror alltid att det skall ske lite tidigare, speciellt om det är mycket soligt och varmt. Men, nej, det gör det inte. Kom nu ihåg att jag talar om Göteborg. Det är ju inte så att löven slår ut i Lappland om två månader.
Jag minns i min barndom i södra Lappland, hur vi väntade och väntade på våren. Och glädjen när den första fläcken av asfalten plötsligt syntes. Då tog man på sig träskor och hoppade runt en stund på den fläcken, för att sedan få tjälaknölar på fötterna av kylan. Därefter skottade vi ut snön från gården på asfalten för att den skulle smälta ner lite fortare. Det tog dock sådan enormt lång tid.
När det var dags för skolavslutningen så ville ju vi, som alla andra i Sverige, ha utslagna björkkvistar runt skolbron. För att det skulle ske, så var någon stackars lärare tvungen att driva dem i bastun under natten, för att sedan raskt knyta upp dem. Okej, jag kanske överdriver lite, men ungefär så ser mitt minne ut. Något som däremot är kristallklart är minnet av min förvåning när jag insåg varför påskliljor heter påskliljor. Hos oss blommade de till midsommar.
Men, nu kan vi se fram emot att snart, snart få se hur sju nyanser av brunt plötsligt får en slöja av ljusgrönt över sig. Det är så vackert när allt blir grönt igen.

Frölunda vann idag

Det är en trevlig händelse och säkert väldigt roligt för dem. Men, inget jag lägger många minuter på att fundera över dagligen. Hänger bara hjälpligt med i sportresultaten, även om jag numera favoriserar IFK Göteborg. (Efter att ha arbetat med en fantastisk person som fick mig att luta ditåt)
Det är så mycket som skall fördelas över en dag och sport faller lite ur min ram.

Däremot lägger man ändå mycket tid på sånt som man egentligen inte tänkt. Som engagera sig i ett twitterflöde om Gabriel Wikström. Han vill nu förbjuda det mesta kring tobak. Att förbjuda allt som är farligt är en förmyndartanke jag inte delar. Du lär sällan av andras misstag.
Men vad skall då en hälsominister göra? Är det inte hans uppgift att förbjuda tobak i alla varianter (även i rökform utomhus…) och socker? Nej, faktiskt inte. Du kan aldrig predika! Däremot kan du berätta. För alla gillar att lyssna, för att sedan själva dra slutsatser och fatta beslut. Skall man lära elever något så är det oslagbart att välja berättelsen. Det fungerar för alla sorters lärstilar. Och den som lyder råd är klok. Lär dig lyda goda råd.

Minns en händelse på tåget för många år sedan när rökning precis blivit förbjudet inomhus o s v. Alla satt i lugn och ro i en tågvagn och läste och hörde livet susa. Plötsligt tar en mycket gammal man upp en cigarr och tänder den. Så där lite trevligt. Strax kommer det då rusandes en tågvärd och hojtar vilt att det numera är rökförbud i hela tåget! Men den äldre mannen fattar ingenting. Han bara tittar på henne och ber henne upprepa det hon sagt, men ser lika oförstående ut i alla fall. “Jag har rökt i hela mitt liv och jag kommer att fortsätta med det” sa han, och fortsatte att röka. Tågvärden fattade då ett beslut att inte driva saken vidare utan gick därifrån. Det tycker jag var sympatiskt. Skulle nog inte fungera idag, men det här hände alltså när förbudet var nytt. Och den gamle mannen har säkerligen gått ur tiden för flera år sedan.

Till sist fruktar jag att det blir lag på att bära reflexväst.

Har ni hört om LUF Storstockholm idag?

Ja, det har ni säkert! Etablerade partister och skribenter rasar över hur “puckade” de unga kan vara som kan gå och tycka något så dumt som att ifrågasätta sexförbudet mellan familjemedlemmar och att man skall få bestämma själv vad som skall hände med ens kropp sedan man har dött. Deras ställningstaganden är verkligen inget jag håller med om eller anser vara en angelägen fråga i dagens verklighet med alla krig och problem. Men, här handlar det om unga personer som tar sig tid att öva på att vända och vrida på en fråga utifrån en liberal vinkel. Radikalt perspektiv till trots. Att ta vara på ungas engagemang är en ödesfråga idag. Engagemang och ideologiskt prövande skall uppmuntras – inte klubbas ner med storsläggan av de med lång erfarenhet. Att tycka att unga är puckade för att de tycker puckade saker är puckat. Har du själv tyckt samma sak om allt i hela ditt liv? Eller fanns det något du var ensam om att tycka någon gång som idag är legio?

Det är mycket viktigt att förstå skillnaden på åsikt och person. Åsikter kan ändras – personer består. Att säga att “dessa LUF:are inte har någon framtid i partiet” är också ett konstigt ställningstagande. Så, det gäller alltså att sköta sig perfekt, inte tycka något som inte etablissemanget tycker eller vara för radikal i sin ungdom, om man vill vara med? A men hå och hej. Såna politiker vill vi väl inte ha!
Sånt som tas upp skall bemötas – inte fördömas eller skakas på huvudet åt och tycka att man är bättre själv. Lätt gjort, men kan få förödande konsekvenser.

Kände något annorlunda

när jag planerade vårens undervisning om ideologier. För, när jag tog fram det gamla materialet om fascism och nazism – tidningar från 1937 och 1991, så såg jag det i ett nytt ljus. Jag har använt det här materialet tidigare i min undervisning, men nu var det några år sedan. Sist tänkte jag att det var historia – men nu var det plötsligt kusligt aktuellt. Skrämmande. Speciellt som de gamla formuleringarna som användes då hörs igen. Som “VAKNA! Svenskar, ni sover!” “Nu hoppas vi att förtrycket skall öka ….så att fler tvingas välja sida … och tvinga fram de mörka makterna som styr vårt land” “Kamp mot alla parasiter” o s v Detta såg jag inte på samma sätt för några år sedan! Just “VAKNA” är en klassiker!

Idag twittrade jag om Mattias Hagbergs recension av en nyöversättning av Hannah Arendts bok om totalitära regimer från 1951. Han skrev att den var skrämmande aktuell, just på så sätt att dessa rörelser fungerar och agerar på samma sätt jämt. Då blev lögner till sanningar. Idag används enstaka händelser för att “bevisa” vilka problem vi har med nyanlända. Addition av en händelse, förstorade detaljer som ges enorm betydelse, användandet av statistik, räkneexempel, ihopklippande av bilder med mycket lång tid emellan för att förstärka känslan av hot, kaos, problem. Så jobbas det för att skapa en falsk bild av verkligheten. Mattias skrev i GP att “Likheten med dagens medieklimat är slående. Ett bråk på en flyktingförläggning blir en hotande brottsvåg, ett bortglömt tips till en tidning ett tecken på hemlighetsmakeri” . Det har aldrig varit mera viktigt än idag med källkritik! Nu när alternativmedia försöker framstå som seriös journalistik och inhämtandet av nyheter tenderar bli ensidigt för vissa grupper. Här har skolan en jätteviktig roll!

Jag var själv med och debatterade mot Sd 1991. Det var en skrämmande tid med Lasermannen och nazistiska grupper, speciellt i Bohuslän. Det fejdade sedan ut under 90-talet. Idag är allt tillbaka. Sd har röjt vägen för dessa grupper och de är ute i ljuset igen.

I morgon är jag i Klåva mellan kl:12-13. Kom och prata med mig:)

Agerar inför framtiden på olika vis

Ett sportlov. Alldeles ensam hemma och jobbar med diverse projekt. Älskar att sitta i mitt arbetsrum och fokusera. Med avbrott endast för en löprunda och bastu. Har ni tänkt på att när det tystnar omkring dig så börjar nya tankar att komma fram. Det kan även handla om att du helt plötsligt kommer ihåg vad du gillade att göra eller vad du vill göra. Kreativitet kräver tid för reflektion. Besökte syrran i helgen och blev inspirerad när vi satt i hennes konstateljé och filosoferade mellan ulltavlor, ikonplattor, benlim och färgpulver. Inte för att jag vill göra just tavlor, men det är alltid bra att sitta en stund på en positiv plats. Det ger nya idéer och en tillförsikt inför framtiden. En stund av lycka.

Jag tog över

en plats i socialnämnden efter ett avhopp från L. Idag var första sammanträdet för i år och första träffen jag deltog i. Det blev en heldag. Med start kl:07.30 och avslut kl:19.30. Men – den sista stunden var en trevlig middag. Och eftermiddagen ägnades åt utbildning. Först lyssnade vi på Ensolution från Halmstad som gick igenom en mängd olika kostnader grupperade på olika variabler. Detta jämfördes med året innan och det blev tydligt om kostnaderna ökat eller minskat. Sedan gjordes jämförelser med flera andra kommuner i landet. På så sätt kan man sedan lätt ringa in vilka områden man behöver jobba med. Vad sticker ut? Vad kostar alldeles för mycket jämfört med andra kommuner och varför? Efter denna genomgång så berättades om hur Öckerö jobbar med palliativ vård – vård i livets slut. De har ett bra arbetssätt som är uppskattat och välfungerande och andra kommuner vill ta efter modellen. Mycket lärorikt och något jag inte kände till.

Varför är det så många människor på flykt idag?

Onsdagens träff på Trubaduren blev väldigt bra. Tack Restaurang Trubaduren! Vi i Liberalerna bjöd in allmänheten dit till en diskussionskväll kring flyktingfrågan. Det var inget partimöte – men det var vi som var ansvariga. Just idén att vi i partiet sätter oss bland folk, istället för att tänka att folk skall söka upp oss är viktig. Det kom ett 25-tal personer och det blev en del frågor. Vi kommer snart att följa upp det mötet med ett nytt! Träffa oss i Klåva igen den 20 februari kl:12-13, så berättar jag mera.

Helgen ägnades åt konferens med förnyelse som tema. Liberalerna i Västsverige hade en stor träff och alla seminarier och talare hade förnyelse med på något sätt. Själv höll jag ett seminarium som handlade om hur få med unga i partiet. Min hjärtefråga och något av en ödesfråga om du frågar mig. Partierna idag lockar inte unga och arbetssätten är förlegade. Partierna vandrar saka mot ett stup utan att titta framåt. Unga personer är väldigt engagerade i samhällsfrågor, men kanaliserar detta engagemang på andra sätt än att sitta på gruppmöten i kommunhuset. Däremot finns makten fortfarande i partierna. Partikultur och organisation måste förnyas. Förnyas. Förnyas.

Förberett onsdagskvällen

Nu har jag förberett onsdagskvällens träff på Trubaduren på Hönö. Jag tänkte
hålla en genomgång som tar upp bakgrunden till att världens flyktingar ökat med 50 miljoner personer de senaste fem åren! Kort historisk exposé över Afghanistans historia och islamismens födelse. Hur det sedan fungerar när man kommer till Sverige och hur Migrationsverket tar emot dem, är säkert något många funderar över. Det blir även en genomgång av s k signalpolitik – något vi sett mycket av den sista tiden.
När det sedan kommer till läget i Öckerö kommun, så får man tänka på att vi i Liberalerna inte är kommunens informationsavdelning, utan det här är en diskussionskväll för alla som är intresserade av samhällsfrågor. Men – det kanske kommer några som jobbar på kommunen och är uppdaterade kring senaste fakta? Det vore kul! Alla är som sagt välkomna!

Kallt men bra

Tillbaka hemma igen i värmen efter en mycket kylslagen stund i Klåva. Det är alltid kul att träffa de andra från L, och vi fick kanske talat med ett tjugotal personer idag. Men, jag tror det är viktigt att vi syns ute då och då. Och inte bara när det är val. Som jag sa, alla är intresserade av samhällsfrågor, och om du har sett oss ute då och då, så kanske du till slut börjar ta kontakt. Men, det lär inte ske om vi bara syns ute de två sista veckorna före valet.
För ett år sedan den här tiden hade vi precis vant oss vid att det inte skulle bli ett extra val. Men, när det var aktuellt så var det många vars huvudsynpunkt på extravalet var att “det skulle bli så kallt att kampanja i mars”. Det visade på vårt mönster.