Aktuellt

Maj 2022: Annika Westh Publishing AB har för Friskolornas riksförbunds räkning gjort ett par seminarier. Om ett av dem skriver Ulf Schylt i tidningen NU:

”Ett dråpslag mot friskolorna”

Regeringens förslag om sänkt ersättning till friskolor skulle slå hårt mot framför allt små och idéburna friskolor, framkom vid ett seminarium.

Friskolornas riksförbund höll på tisdagen ett frukostseminarium om förslaget att kunna reducera friskolornas ersättning för att kompensera för att kommunerna har ett bredare ansvar. Flera företrädare för såväl stora friskolekoncerner, intresseorganisation som små fristående friskolor deltog och gav sin syn på vad de menade var allvarliga brister i förslaget och utredningen som ledde fram till det. Ulla Hamilton, VD för Friskolornas riksförbund, inledde seminarier genom att presentera bakgrunden. Att reducera friskolersättningen, skolpengen, i enlighet med förslaget innebär inte enbart ett bortfall av pengar, framhöll hon. Skollagen ställer krav på en långsiktigt hållbar ekonomi. Det betyder att om marginalerna blir för små och skolan riskerar att gå med underskott, kan myndigheterna ingripa mot skolan. Hon betonade vidare att detta inte enbart gäller skolor som bedrivs som aktiebolag. Kravet på ”hållbar ekonomi” gäller för alla friskolor.

ANDERS MORIN, ANSVARIG för välfärdspolitik vid Svenskt Näringsliv deltog med ett kort anförande om det ”motutredning” som organisationen låtit ta fram. Han ifrågasatte utifrån den påståendet att friskolor skulle vara överkompenserade.– Den [statliga] utredningen bygger på antaganden, det är inte en empirisk undersökning, sade han Svenskt Näringslivs utredning visade att om beräkningen tar andra år som utgångspunkt, så försvinner den effekten. De menade också att vissa kostnader som utredningen betraktade som fasta är rörliga och detta påverkar också utfallet.– Därför menar vi att friskolor snarare är något underkompenserade, sa Morin. Det är inte heller en empirisk utredning vi gjort, för det är svårt och dyrt. Men det borde göras. Sett över ett decennium, framhöll Morin att friskolesektorn haft ett överskott på i genomsnitt 5 procent per år. Men detta överskott behövs för att bygga upp buffertar och betala räntor. Effekten blir därför att ett antal friskolor skulle behöva läggas ned, om den här lagen skulle finnas i kraft under ett antal år. Något eller några år kan de flesta skolor kanske klara, men inte mer än så.

JENS ERIKSSON, CHEF för grund- och gymnasieskolor inom AcadeMedia, inledde med att fråga om förslaget ”är i samklang med samhället?” Han besvarade själv frågan med nej.– Revisionsfirman Deloitte, som genomförde undersökningen om hur skolpengen hanteras, kunde själva inte avgöra om kommuner beräknade den på rätt sätt, sa han. Han varnade för att med regeringens förslag skulle systemet bli ännu mer svåröverskådligt.– En stor del av finansieringen blir mindre transparent. Det kommer leda till flera överklaganden och långa rättsprocesser.– Det kommer att startas färre friskolor. Och på sikt handlar det om att svälta ut sektorn.

BIRGITTA LJUNG, STYRELSELEDAMOT Idéburna skolors riksförbund, betonade att de flesta av deras medlemmar har under 200 elever. Bara tre skolor är större än så. De har heller inte några upplagrade vinster eller eget kapital att vila på.– Ofta har våra medlemsskolor kommit till för att behålla en lokal skola nära hemmet. Kommunen har velat lägga ned eller flytta undervisningen. Då ska en del av ersättningen tas ifrån dem – och ges till kommunens centrala skola? Det har jag svårt att förstå, sa hon. Idéburna, små friskolor måste hela tiden hantera variationer i elevunderlaget och kan inte strömlinjeforma det, som det talas om i debatten.– Jag menar snarare att kommunerna skulle kunna lära sig av detta, hur de kan anpassa verksamheten och göra något bra även för små grupper, sa Birgitta Ljung.

UNDER SEMINARIET MEDVERKADE också bland annat Christina Wainikka från Sverigefinska skolan i Stockholm och Leane Riiser, biträdande rektor för Estniska skolan i Stockholm, med praktiska exempel från förhållandena i deras respektive skolor och hur minskade bidrag skulle slå hårt mot deras verksamhet. Debatten har hittills gällt vad som ses som missförhållanden, bland annat om handplockade elevunderlag och ”glädjebetyg”, hos framför allt större friskolor. Men det är inget som de kunde känna igen sig i. Små och idéburna friskolor glöms lätt bort i den debatten, framhöll de.

Annika Westh modererade seminariet och påminde om att det fortfarande pågår debatt och inte är försent att försöka påverka eller avstyra förslaget. /Ulf Schyldt

Februari 2022: Annika Westh Publishing AB börjar som biträdande redaktör på Frisinnad Tidskrift, som är en idétidskrift som erbjuder personliga reflektioner över samhällsfrågor som behöver uppmärksamhet och fördjupning.

http://www.frisinnadtidskrift.se/

Januari 2022: Skrev om den typiskt svenska ålderismen.

December 2021: Skrev om Sverigedemokraternas landsdagar och förslaget om återvandring.

Just nu håller FN sitt 26:e klimatmöte i Glasgow. Vi hör redan mycket kritik från aktivister om att åtgärderna är för få och för små. Men det är viktigt att stötta den här sortens möten, eftersom vi alltid måste gå den demokratiska vägen. Vad är alternativet?

Tiden när vi trodde att havet kunde svälja hur mycket skräp som helt och skogsskövling inte var så farlig, är ute. I min senaste krönika i Bohusläningen skriver jag om att vi måste minska platsanvändningen. Plastkorken på våra mjölkpaket är bara en liten detalj, men om vi vill arbeta på riktigt mot en bättre värld måste en sådan onödig detalj bort. Det krävs även symboliska och pedagogiska handlingar för att vi ska må bra. Artikel publicerad 2021-11-01

Nu när vi går tillbaka till våra arbetsplatser efter att restriktionerna hävs, måste vi passa på att verkligen se över vad vi permanent ska ändra på och vad som kan reformeras. Dags för ett steg i utvecklingen! Skriver i Bohusläningen om detta.

https://www.bohuslaningen.se/asikt/ledare/pandemin-har-gett-oss-en-ny-yrkesrevolution.8faba916-7b6e-4b97-bab7-0fd29e4045bc

Jag har skrivit en rapport om svensk skogspolitik och utifrån den en text till Bohusläningen idag. EU-kommissionen har lagt fram ett lagförslag till ny skogsstrategi, som ska klubbas i höst. I Sverige finns en majoritet för att skogen är en nationell kompetens och angelägenhet. Men andra röster finns också. Vi kommer snart att få följa en intensiv debatt.

https://www.bohuslaningen.se/asikt/ledare/skogen-i-vara-hjartan.f20a2a9f-ba96-49c8-b02b-5ada3f465ad1?fbclid=IwAR1cVocM6UF0qIjS7POeomAGb8bJe0oc-NqaUOQlSHa7q6bMmYHWqkZJyd8