Historisk resumé – varför USA blev Europas vän, allierad

Låt oss fräscha upp minnet av 1900-talets historia för att förstå vidden av det som sker nu under loppet av några veckor Hur var det under första världskriget? Till en början ville USA inte alls lägga sig i det krig som pågick i Europa. Men när allt fler amerikanska fartyg blev attackerades  av tyska u-båtar tvingades man agera.  Förutom att  utlånade pengar till Storbritannien och Frankrike  stod på spel, insåg den amerikanska administrationen att USA  var en garant för att åstadkomma fred.  Så i första världskrigets slutskede i april 1917 valde USA att  att ingripa och efter ytterligare ett drygt år av strider avslutades kriget med Tysklands nederlag.  President Wilson anförde moraliska skäl att delta – och bakgrunden till dem var bland annat  att landets befolkning präglades av  invandrare från Europa. Det handlade om att hjälpa släktingar. Demokratiargumenten var också mycket starka och övertygande.

Idag ser historiska forskare inte de första och andra världskriget som två krig, utan som ett sammanhållet krig med en paus. Vi känner till fredsvillkoren som bakband Tyskland hårt och som landet upplevde som orättvisa, varför de i smyg började upprusta ändå.

Efter första världskriget valde USA en isolationistisk politisk inriktning och när andra världskriget bröt ut i Europa var inställningen återigen till en början att inte delta. Men när Japan attackerade flottbasen Peal Harbour den 8 december 1941, där 3 000 amerikanska soldater dödades , utfärdade Roosevelt en krigsförklaring.

Avgörande för att besegra Nazityskland var USA:s trupper som landsteg i Normandie den 6 juni 1944. De unga män som överlevde landstigningen vandrade mot Berlin och tillsammans med sovjetiska soldater tvingade de Tyskland att kapitulera i maj året därpå. Då var Tysklands krigskapacitet helt slut.

Efter andra världskriget har världsordningen vilat på vänskap mellan Europa och USA. Engelskan tog över som internationellt språk och den amerikanska kulturen ökade i betydelse. Handeln mellan kontinenterna har varit en naturlig utveckling  som stärkt demokratin i världen. Globaliseringen är en process som sker av sig själv, när längtan efter att ta del av andra kulturer är stark.

Så har vi levt i tre generationer. Därför kommer Trump-administrationens utrikespolitiska besked som en chock för Europa – även om Trump tillkännagav delar av denna politik redan under sin första mandatperiod. De hävdar att det är USA som ska hantera fredsprocessen gällande Rysslands invasion av Ukriana och inte EU.  EU ska inte ha plats vid förhandlingsbordet. EU har blivit kraftigt nedgraderat och förödmjukat och börjar nu att samla sina krafter för att se över hur de kan ta över processen. Att alla ansträngingar här gällande militärstöd och flyktinghjälp  inte skulle spela någon som helst roll.

Som svar på allt detta säger Ukrainas president Volodomir Zelenskyj att Europa nu måste skapa en gemensam armé. En gemensam armé är det enda som inte genomförts utifrån ursprungsskissen för EU.

Många är de som sagt att Trump pratar mest , men nu gör han det han säger. Hans installationstal hade en hämndlysten ton och han radade upp de åtgärder han önskar genomföra. Det är inte längre ”America first”, utan han rotar runt i hela världen som vore det ett av hans företag.

”Våra gemensamma värderingar är inte så gemmensamma längre ”. Med de orden avslutade ordföranden för säkerhetskonferensen i München, Christoph Heusgen. Hans röst bröts av gråt.  I morgon samlas Europas ledare för krissamtal i Paris. När chocken har lagt sig väntar hårt arbete.

Vi står sannerligen inför en ny epok, som kräver en långtgående europeisk sammanhållning och starkt stöd till Ukrainas självständighet. Det amerikanska stödet är inte längre att lita på.