Älskar bilar, precis som lille Jan Atl.

Idag är det en fin vinterdag i Göteborg. Det gnistrar av frost över gräset och i träden, solen skiner och barnen åker skridskor. Själv springer jag runt och tittar på allt, under min dagliga springtur. Det känns friskt i luften, trots att jag springer i stan och jag har hört att luftföroreningarna ligger lågt, trots vinter och vindstilla. Annat var det i Göteborg under vintrarna på 90-talet.

Medans jag springer går mina tankar till Åsele 1986. Bio på Folkets Hus – onsdagar och lördagar. Under de stränga vinterkvällarna lämnades bilarna på tomgång medans man var där inne och såg på film, så att de ej skulle frysa ihop. Under ett par timmar stod det alltså ett tjugotal bilar och brummade och vräkte ut avgaser som sakta steg mot det flammande norrskenet på kvällshimlen. Vid den tiden hade man i de större städerna i södra Sverige infört ”max 1 minuts tomgång”. Eller om det var två.  Norrlänningarna var nöjda med att det inte gällde dem.

Det minnet känns lika absurt, som minnena av när alla satt och rökte runt ett bord inomhus. Men så var det. Idag är miljöfrågan i ett helt annat läge. Medvetenheten och kunskapen är så mycket större. Och tänk hur Greta lyckats med att sätta miljöfrågan på agendan inom storpolitiken. Ett verkligt sändebud. Hennes budskap är att det inte går att vänta med något längre – vänta tills hennes generation blivit vuxna, utan att åtgärder måste vidtas omedelbart.

I Göteborg finns fyra mätstationer som mäter kvävedioxid varje dygn. Det arbetet görs i samarbete med något som heter Luftvårdsförbundet i regionen. Loggar man in på Göteborgs stad kan man lära att idag är kvävedioxiden nedåtgående och ligger på 20 mikrogram per m3. Miljökvalitetsnormen är 40.

Jag parkerar min bil i ett varmt garage. Det var inga problem att få en plats där. En söndagsmorgon kan jag se att ¼ av platserna i garaget står tomma. Att ha bil i stan är dyrt och krångligt, så det kan beror på det. Just nu lanseras bildelningsidéer och det är nog så bilbranschen ser sin framtid. Samt i el. Själv tänker jag ännu att min bil är en rejäl dos frihet. Att kunna åka iväg precis när jag vill, utan att behöva boka och stämma av med andra. Den friheten det innebär, med Kvaen på hög volym och destination endast känd för mig, hoppas jag kvarstår. Men förmodligen med en ännu miljövänligare variant.

Continue reading