Har följt de senaste dagarnas debatt om pedagogikprofessor Jonas Linderoths utspel där han ber om ursäkt för den felaktiga pedagogiken som grundlades på 90-talet. För att den ligger bakom den försämrade statusen för lärare och en försämrad skola. Jag håller inte med honom om att vi kan skylla på 90-talsreformen.
Självklart uppfanns inte den nya pedagogiken i ett slag. Former av problem kom långt tidigare.
Den nya läroplanen Lpo94 hade ett annat fokus än tidigare. Nu skulle man bli mera inriktad på målen med undervisningen. Att veta vad man skulle nå. Hur målen skulle nås blev en uppgift för läraren att själv staka ut. Man litade på att lärarna skulle klara detta med större frihet att själv hitta vägar att nå målen. Tidigare var det mera detaljerat.
Undervisning är berättande, men eleverna måste ju faktiskt även arbeta själva. I grundskola och gymnasium ges tid till detta.
Här fanns det nu även ett tydligt elevperspektiv, där elevens motivation skulle stå i centrum och läraren skulle möta den på ett aktivt sätt.
Det var en jättebra intention. Många var de elever som tidigare försökt fråga om varför de skulle lära sig något om något och fått svaret att så var det bara. Såklart inte av alla, när de flesta lärare nog försökt förklara och rita upp exempelvis grammatik som en verktygslåda med olika fack för språket och så vidare.
Idag vet vi att elever som kommer från icke studievana hem har svårare än andra att klara av att söka information själva och sedan sammanställa det. De behöver tydlig vägledning – kanske ständig vägledning i sitt kunskapsbyggande. När vi ser att alltför stor frihet inte fungerar, går vi tillbaka till att hålla hårdare i lektionerna. Det vet lärare. Det märks, nämligen. Du anpassar undervisningen – och har möjlighet till det.
I dagens staccatoliknande debattklimat är minnet kortare än någonsin och debatten så svartvit. Det kan ibland förefalla som om det är antingen eller. Antingen stenhård ”katederundervisning” (betyder att läraren står framför eleverna där det förr i tiden stod en kateder, och går igenom ett ämne för alla samtidigt) eller flummiga ”egna arbeten”. Och ”katederundervisning” användes förr och var framgångsrik och därför skall man gå tillbaka till det. Continue reading “Skolan var inte bättre förr”