Det känns jätteroligt att få ta över stafettpinnen i vårt arbete och fortsätta att leda arbetet framåt. Några grova riktlinjer om hur arbeta vidare hann vi enas om och förutom att ha sedvanliga årsmötesförhandlingar så konstaterade vi även att liberaler behövs mer än nånsin i dessa tider. För just nu befinner vi oss i en historiskt stor folkvandringstid, vilket har givit oro. Fler människor än någonsin är på vandring just nu i världen. Många flyr från krig och andra flyr från fattigdom på jakt efter ett bättre liv för sig och sina barn. Så har människan alltid gjort.
Det är i kriser som allting prövas och nu visar det sig att EU inte klarar av att komma överens och tillsammans hantera detta. Vi har allt från gränslös vänster, humanistisk borgerlighet, de som anser att alla som vill skall få komma hit och vi har främlingsfientliga högerextremister som vill stänga gränserna helt och så har vi de som är rädda för allt som är nytt och främmande.
EU:s solidaritet med andra människor fanns inte alls i den utsträckning jag trodde. Deras krigsminne har visat sig vara annat än det jag trodde.
Jag har alltid undervisat om EU som den enda fredsrörelse som visat sig fungera och hålla i praktiken. Att länderna som frivilligt väljer att gå med i denna enda organisation med överstatliga inslag, binder sig för att samarbeta om svåra frågor. Jean Monnet, en av EU:s grundare, sa (ung) att:
“När vi som var med under första och andra världskriget inte längre lever, så dör minnena och erfarenheterna med oss. När världen glömmer så kommer krigen att starta igen. Skrivna kontrakt och handslag har aldrig visat sig hålla när det börjar blåsa kallt. Det enda som överlever är institutioner.”
Jag kan aldrig sluta repetera detta, för det är så sant! Ni kan ju förstå hur mycket kunskap som försvunnit i historien och hur många erfarenheter som fått göras om och om igen.
För hur är det med samarbetstanken i EU? Flyktingfrågan har visat hur det ser ut. Portugal tog emot 32 personer förra året. Vissa vill inte ta emot några alls. Vissa vill lämna EU. Vissa borde kanske lämna EU.
Jag tänker personligen på andra världskriget hela tiden. På hur mycket av det som fortfarande påverkar oss. F d öststater som inte alls gjort upp med sitt förflutna och på vilket sätt Tyskland aktivt har jobbat med kriget. Det svenska krigsminnet jämfört med ett land som deltog. Förståelsen för det gemensamma EU-projektet.
Så liberaler behövs verkligen mer än någonsin. Det handlar om att få med detta på gruppmöten och årsmöten. Inte tappa the big picture i vardagsarbetet. Det handlar om att berätta om den liberala ideologin som utgår från att varje enskild individ skall få någon form av chans att leva det liv hen vill. En chans att försöka. Där vi aldrig sätter en individ i en grupptillhörighet och drar slutsatser utifrån det. Det är bara att fortsätta jobba utifrån det!
Hänger man med mig så händer det saker.