Vad händer på Studieförbundet Vuxenskolan i Göteborg?

20180315_134118

Gårdagen spenderade jag tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan i Göteborg. Jag är ordförande där och det är viktigt att veta hur vardagen ser ut och vad som görs.

Förutom några lektioner i Sfi var vi (jag och min vice ordf. Karin Östring Bergman) med på ett klassråd och information om årets satsning inför kunskap om valet för de som står långt från det. Dagen avslutades på Brittas musikhus – våra nya replokaler som invigs den 19 maj.

Hur går det till på en Sfi-lektion då? Jo, skickliga lärare varvar grammatik med samtal om Sverige och samtal med eleverna om deras liv. Att få berätta sin historia och samtidigt jämföra den med andras är en viktig del av undervisningen. 

På en lektion läste man en text som handlade om Olof Palme. “Man kan inte bo i Sverige om man inte vet vem han var” sa läraren. Några av eleverna hade hört talas om honom och andra inte.  När det framkom att han var en känd politiker, fick man delge sin egen syn på politiker. “Dom jobbar aldrig” sa någon, vilket följdes av många skratt. Continue reading

Bevara Karl XII

20170820_152253

Jens Liljestrand skrev en krönika häromdan, som man till en början kan tro är bra. Men jag känner att det är något som skaver rejält.

Krönikan tar upp kravallerna i Charlottesville, vilka utlöstes av att staty över civil-war-generalen Robert E Lee ska flyttas. Sedan tas exempel på hur just nedrivning av statyer är av stor symbolisk vikt, när diktaturer faller. Stalin, Saddam. Logiken leder sedan till att turen nu är kommen till Karl XII, eftersom han är en ”blodbesudlad” hjälte och samlande ikon för de svenska nynazisterna. Med en insinuation om att det är något skumt med att Karl XII få stå orörd och att det tog 50 år innan staty restes över Raoul Wallenberg.

Det kan låta bra och rätt. Men varför ringer min varningsklocka då? Continue reading

Trumps väljare

Som jag skrev igår så sägs det att Trump hörde röster ingen tidigare lyssnat till inom amerikansk politik.

Nedan ses Five finger death punch video som handlar om landets bortglömda veteraner. Många av dem har röstat på Trump.

Hillary har inkluderat dem i sin politik och talat om dem, men utan effekt.

Trump sa i sitt segertal igår att han har träffat så många av dem och talat med dem. Continue reading

Att fälla bomber över människor

20161021_101751
Just nu håller man på att befria staden Mosul i norra Irak, som utropades till IS huvudstad för ett par år sedan. I staden finns 1,5 miljoner personer och det är oklart hur många där som stöttar IS helhjärtat eller hur de kommer att agera. Bland dem finns även väldigt många barn. Sakta drar styrkorna mot Mosul, men det tar tid eftersom många hinder finns. Operationen beräknas vara avklarad innan jul.

Det meddelas även att just nu är det uppehåll i bombandet av Aleppo. Det råder “humanitär paus”. Det finns alltså utrymme för skadade att evakueras – på något vis, och för andra att fly.

Vi som inte är där eller någonsin varit med om ett bombanfall kan bara ana vad de inblandade går igenom. Vad upplever man och vad tänker man? De som har barn? De som är barn? En professor från Försvarshögskolan uttrycker sig som så att “Det skall bli intressant att se hur folk reagerar på striderna”. Som om det vore ett datorspel.  Här finns den artikeln.

Människan är en mycket krigisk varelse och det verkar inte finnas något kollektivt minne av det fasansfulla som krig innebär för människor. Det är ju så att det inte är only the bad guys som träffas. “Collateral damage” är ett begrepp som används. Continue reading

Jag ger aldrig upp bildningsidealet

20161011_162728
Ska man tillåta rasister att tala och synas? Det är en fråga som debatteras mycket idag. Vi ser att när populister tagit sig in i värmen så har de som följer i dess bakvatten flyttat fram sina positioner och än grövre grupper vågar sig ut i ljuset. En del skyller detta på att främlingsfientliga tillåts tala.

Många är förvånade över att en sån som Trump lyckats ta sig ända till finalplats i det amerikanska presidentvalet. En stolle som verkar få göra och säga precis vad han vill utan att det stoppar hans framfart. Till och med efter den senaste skandalfilmen förefaller det som att han lyckas vända den från sig själv till att “Bill Clinton var minsann mycket värre”. Hur går det till, undrar många?

Saken är den att Trump representerar så många olika sorters missnöjen. Det är inte renodlat att folk tycker precis som han, utan det är en röra av missnöje mot det mesta han får representera. Det amerikanska samhället har många problem och för de som inte själva ser att de kan påverka sin situation, så personifierar Trump käftsmällen mot etablissemanget.

Det är det som är populism. Att kanalisera det allmänna missnöjet mot invandrarna, politikerna eller en hotfull minoritet. Populisterna säger att “det är vi – du och jag- som är den enda rätta gruppen”. Det finns ett vi och ett dom. Vi företräder dig – du som har jobbat hårt och gjort rätt för dig, men inte fått något för det, därför att det är någon annan som tagit det ifrån dig. En förrädisk liberal elit. Dolkstötslegenden. Continue reading

Rätten att röra på sig

I veckan var det 27 år sedan jag kom till Hönö – direkt från Fpu-kongressen i Gävle. Som enda bagage hade jag en bag. Pappa hade ordnat jobb åt mig på Golfen Center, där jag började jobba omgående. Stekte hamburgare, gjorde pommes frites och mos, hyrde ut golfklubbor och videoband och lyssnade på Helloween. Lämnade Umeå för den exotiska platsen. Men, jag hade inte tänkt att stanna. Över sommaren, kanske, sen fick jag se. “Jag är helt fri – äger inget, har inget som binder mig” sa jag till tanterna på Golfen, som utbrast “Herregud så gött det låter”.

20160616_164502

Kläder i en garderob – en symbol för ett hem.

20160504_094444 Bild: Hönö, Sandvik. Men, livet utan band blev kort.  Innan jag visste ordet av hade jag både familj och hus. Det känns dock fortfarande exotiskt att bo i yttre skärgården. Lukten av tång och ljudet av måsar piggar upp ännu. Jag valde att bo här. Och jag kan åka tillbaka till Lappland och promenera på gatorna där jag växte upp. Jag kan faktiskt till och med vara på den gård där jag växte upp, eftersom min morbror bor där idag. Och gå runt i den skog jag var med och planterade för många år sedan.

Jag flyttade ganska många mil även om det var inom samma land. Har även haft funderingar på att bo i andra länder. Har rest en del också. Privilegierad.

Att bosätta sig där man vill och att resa dit man vill är något väldigt självklart för de flesta i Sverige. Unga gör upp planer för utlandsstudier och ser inga hinder för framtiden. Att framtiden finns är de rätt säkra på också. Samt en garanti att få leva åtminstone till åttioårsåldern.

“Vad är det som är bra med Sverige?” frågar Fredrik Wikingsson en kille i filmen Trevligt folk. Filmen som handlar om ett integrationsprojekt i Borlänge där ett gäng somaliska killar skall lära sig spela bandy för att delta i Bandy-VM. Då svarar han att “här har jag en framtid”. Även om hemlängtan var mycket stark. För hemma fanns ingen annan möjlighet än att bli soldat. Continue reading

Fortfarande provocerande, fortfarande farligt, fortfarande politiskt

Avenyn idag. Festflaggorna som täckte gatan igår under paraden är idag hissade på halv stång.

20160613_104701

I morse när jag var upp till konstmuseet för att ta det här fotot så hade jag väldigt svårt för att hålla tårarna tillbaka.  Det gick liksom inte.

50 döda i Orlando. Ännu fler skadade.  Hur kan någon vara så ond? Och tänka sig ha rätten att ta liv på det här viset? Ändra framtiden för alltid och förstöra så fruktansvärt mycket? Fullständigt ofattbart.

Det som hände visar att det fortfarande är farligt och provocerande att vara en hbtq-person. Själva priderörelsen startade som en motreaktion mot en dödsskjutning på en gayklubb. Gårdagens avslutning på Prideveckan i Göteborg var också viktig för att just i Göteborg så var det extra farligt att vara homosexuell förr. På 1980-talet fanns uttrycket “knacka bög” här. Vi har kommit en bit, men gårdagens händelse i Orlando visar att det bara är att fortsätta kampen för allas lika värde och rätten att vara den man är.

Pride har en särställning som vi måste stå upp för. Det är inte vilket jippo eller föreningsarrangemang  som helst, utan en manifestation för människors lika värde.

Continue reading

Jag tänker på WWII varje dag – varför demokrati är mer än ett sätt att fatta beslut på

Jag slutade inlägget  igår med Avenge Sevenfolds låt.  Här kommer en till video-  sång av Sabaton, med bl a autentiska bilder från dagen D.

Så fasansfullt många som dog vid invasionen vid Normandie. Många redan innan de ens hunnit hoppa iland. Många hoppade också i för tidigt, där de inte bottnade, så de sjönk som stenar och bara drunknade. Det var omöjligt att simma med all den tunga utrustningen. Sedan följde ett blodbad utan dess like.

Invasionen på dagen D var början på slutet för nazisterna även om många strider kvarstod. Nazisterna slogs till sista kulan.  När de till slut var besegrade var det många unga tyska män som stod chockade kvar. Har vi förlorat? Men, vi skulle ju erövra världen? Vad var det som hände? “Führern hade ju tagit mig i hand och tittat mig djupt i ögonen på ungdomslägret och tackat för att jag skulle kämpa för landet”  Länge levde även många vidare resten av sitt liv med den upplevelsen som en av de bästa i livet. Och de övergav aldrig övertygelsen. Continue reading

Nothing chocks you like a bullet hole

En till mig  närstående person har tagit god tid på sig i livet att sätta sig in i politiken. Han är idag mycket intresserad och följer det mesta. Fast – bara i tidningsform. Lyssnar inte på radio och kollar absolut inte på TV. En politisk debatt anser han vara lika med fullständigt vansinne. Det tar aldrig mera än tre minuter så har de debatterande politikerna räknat ut sig. Varför? Jo, för att det sägs ingenting. Det är käbbel och taktik från första sekund. Ingen säger direkt vad de tycker och de svara inte på varandras frågor. Eller på moderatorns frågor.
Några vanliga floskler är: “I stort är vi överens” “I det här ligger flera utmaningar” “Det var ju ditt parti som ….”

Han är inte ensam om att tycka detta. Många upplever att det är svårt att veta vad politiker egentligen tycker om något när svaren är vaga, allmängiltiga och långa.  Man blir bortkollrad. Det tråkar ut att inte känna sig inkluderad.

Vem har tid att sitta och försöka lista ut vad som menas? Continue reading